Tillräknelighet - En kritisk analys av argumentationen kring psykiskt sjuka lagöverträdares ansvar
(2014) LAGF03 20141Department of Law
Faculty of Law
- Abstract
- This thesis concerns the restoration of the exclusion of criminal responsibility for severe mental diseased people in the Swedish criminal law. When the new Swedish penal code was formed in 1965 mental diseased people became criminal liable for their acts. Until 1965 they had been excluded from the penal code. The Swedish regulation is internationally unique since the majority of the world´s states have exclusion for the mental diseased in their penal code. Only a few years after the amendment the political discussions started about restoring the exclusion. The government has made several reports where they suggest an exclusion of criminal responsibility, yet none were successful.
The purpose of this thesis is to identify the line of... (More) - This thesis concerns the restoration of the exclusion of criminal responsibility for severe mental diseased people in the Swedish criminal law. When the new Swedish penal code was formed in 1965 mental diseased people became criminal liable for their acts. Until 1965 they had been excluded from the penal code. The Swedish regulation is internationally unique since the majority of the world´s states have exclusion for the mental diseased in their penal code. Only a few years after the amendment the political discussions started about restoring the exclusion. The government has made several reports where they suggest an exclusion of criminal responsibility, yet none were successful.
The purpose of this thesis is to identify the line of reasoning that has been presented in the debate concerning the restoration of the regulation. Those in favour of a restoration, claim that it is not legitimate to punish people who are not able to control their actions because of their mental illness. The argument relies on a fundamental criminal principle, the fault principle. The principle says that punishment requires fault; only the one who can be responsible for one’s action can become guilty. The argument against the restoration focuses more on the mentally ill and claims treatment is primary to the principle of guilt. They are concerned that the categorization of mental diseased people hamper the effectiveness of the treatment and stigmatize an already vulnerable group.
The thesis reaches the conclusion that the legal experts tend to be in favour of a restoration of the exclusion. The forensic psychiatry however is more inclined to question the proposal. The fault principle has gained more influence during the last decades and it is likely that a restoration will occur within a few years. (Less) - Abstract (Swedish)
- I Sverige kan alla människor dömas till straffrättsligt ansvar, även för handlingar som gärningsmannen på grund av sin psykiska sjukdom inte kunde råda över. Detta är internationellt sett en unik reglering då i princip alla civiliserade rättsstater har ett krav på tillräknelighet som förutsättning för straffrättsligt ansvar.
I och med brottsbalkens tillkomst 1965 tog Sverige bort det kravet på tillräknelighet. Diskussioner kring ett återförande har pågått sedan slutet av 1900-talet och sedan 1996 har det tagits fram tre betänkanden som grundligt föreslår ett återtagande av rekvisitet. Juristkåren ställer sig i huvudsak positiv till ett återinförande medan vården är mer tveksam. Mycket tyder dock på att ett återförande kommer att ske... (More) - I Sverige kan alla människor dömas till straffrättsligt ansvar, även för handlingar som gärningsmannen på grund av sin psykiska sjukdom inte kunde råda över. Detta är internationellt sett en unik reglering då i princip alla civiliserade rättsstater har ett krav på tillräknelighet som förutsättning för straffrättsligt ansvar.
I och med brottsbalkens tillkomst 1965 tog Sverige bort det kravet på tillräknelighet. Diskussioner kring ett återförande har pågått sedan slutet av 1900-talet och sedan 1996 har det tagits fram tre betänkanden som grundligt föreslår ett återtagande av rekvisitet. Juristkåren ställer sig i huvudsak positiv till ett återinförande medan vården är mer tveksam. Mycket tyder dock på att ett återförande kommer att ske inom de närmsta åren.
I denna uppsats kommer de argument som förts i debatten kring ett återförande kritiskt presenteras och analyseras. De som är för ett återförande hävdar bland annat att det inte är legitimt att straffa någon som på grund av sin psykiska sjukdom inte kunde göra ett fritt val och därigenom kontrollera sin handling. Argumenten mot ett återinförande fokuserar mer på den psykiskt sjuke och menar att behandlingstanken är det primära och att ett kategoriserande av personer som tillräkneliga respektive otillräkneliga skulle hämma effekten av behandlingen och samtidigt stigmatisera en redan utsatt grupp människor.
I uppsatsen konstateras att många förespråkar att ett införande av ett tillräknelighetsrekvisit är vore att föredra i den svenska rätten. Detta är dock en uppgift som medför svåra intresseavvägningar mellan olika discipliner och ideologiska tankesätt. Utifrån den analys som gjorts talar mycket dock för att skuldprincipen har ett stort fäste i den svenska rätten och att den därför bör prägla bestämmelsens utformande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4450062
- author
- Rosén, Mikaela LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20141
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Tillräknelighet, skuldprincipen, straffrätt, criminal law, otillräknelig, allvarligt psykiskt störd
- language
- Swedish
- id
- 4450062
- date added to LUP
- 2014-06-19 12:56:07
- date last changed
- 2014-06-19 12:56:07
@misc{4450062,
abstract = {{This thesis concerns the restoration of the exclusion of criminal responsibility for severe mental diseased people in the Swedish criminal law. When the new Swedish penal code was formed in 1965 mental diseased people became criminal liable for their acts. Until 1965 they had been excluded from the penal code. The Swedish regulation is internationally unique since the majority of the world´s states have exclusion for the mental diseased in their penal code. Only a few years after the amendment the political discussions started about restoring the exclusion. The government has made several reports where they suggest an exclusion of criminal responsibility, yet none were successful.
The purpose of this thesis is to identify the line of reasoning that has been presented in the debate concerning the restoration of the regulation. Those in favour of a restoration, claim that it is not legitimate to punish people who are not able to control their actions because of their mental illness. The argument relies on a fundamental criminal principle, the fault principle. The principle says that punishment requires fault; only the one who can be responsible for one’s action can become guilty. The argument against the restoration focuses more on the mentally ill and claims treatment is primary to the principle of guilt. They are concerned that the categorization of mental diseased people hamper the effectiveness of the treatment and stigmatize an already vulnerable group.
The thesis reaches the conclusion that the legal experts tend to be in favour of a restoration of the exclusion. The forensic psychiatry however is more inclined to question the proposal. The fault principle has gained more influence during the last decades and it is likely that a restoration will occur within a few years.}},
author = {{Rosén, Mikaela}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Tillräknelighet - En kritisk analys av argumentationen kring psykiskt sjuka lagöverträdares ansvar}},
year = {{2014}},
}