Målsägandens rätt att biträda åtalet - ett berättigat deltagande i dagens brottmålsprocess?

Abstract (Swedish)

I den svenska brottmålsprocessen intar målsäganden en förhållandevis stark ställning. Målsäganden har, under ett antal i lagen stadgade förutsättningar, rätt till ett processrättsligt deltagande i brottmålsprocessen. Genom en subsidiär åtalsrätt har målsäganden tillerkänts en rätt att föra enskilt åtal när åklagaren beslutar att inte väcka allmänt åtal. För ett begränsat antal brott har målsäganden en primär åtalsrätt (exklusiv åtalsrätt). Målsäganden har dessutom under vissa förutsättningar rätt till överprövning av en åklagares beslut. Prövningen genomförs av en överordnad åklagare. Genom att biträda åklagarens åtal skapas processgemenskap mellan målsäganden och åklagaren. Målsäganden tillerkänns därigenom liknande befogenheter som åklagaren i processen att justera gärningsbeskrivningen, lägga fram annan utredning i målet och yrka ansvar för annan gärning, samt annan påföljd i förhållande till åklagaren.

Historiskt sett har målsägandens ställning på det straffprocessuella planet kommit att förändras. Fokus på brottsoffer har under en längre tid präglat den svenska straffprocessuella debatten, vilket resulterat i flertalet lagstiftningsåtgärder. Syftet har varit att stärka brottsoffers deltagande i straffprocessen.

Uppsatsens syfte är att klarlägga målsägandens deltagande i brottmålsprocessen och analysera den rättsliga regleringen, samt den praktiska tillämpningen av målsägandens rätt att biträda åtalet. Studien avser främst besvara huruvida den rättsliga och praktiska tillämpningen av rätten att biträda åtalet är motiverad i dagens rättssamhälle eller om det finns alternativa lösningar att tillgå. Uppsatsens problemställning diskuteras utifrån ett rättssäkerhets- och brottsofferperspektiv. I SOU 2013:17 Brottmålsprocessen föreslås ett avskaffande av målsägandens rätt att biträda åtalet. Förslaget grundar sig i att åstadkomma tydligare rollfördelningar i brottmålsprocessen och eliminera riskerna för en oförutsebar process.

Uppsatsens inledande och teoretiska del har genomförts med en traditionell rättsdogmatisk metod vilket innebär att gällande rätt har tolkats utifrån lag, förarbeten, rättspraxis och juridisk doktrin. I denna del utförs dels ett sammanfattande historiskt avsnitt gällande målsägandens roll och rättigheter i straffprocessen, dels en kortare undersökning om straffprocessens grundläggande rättsprinciper och däribland den misstänktes/tilltalades rättigheter i processen. Vidare klargörs åklagarens respektive målsägandens roll och rättigheter i den svenska brottmålsprocessen enligt gällande rätt, samt målsägandens behov av ett målsägandebiträde vid utövande av processdeltagandet. I uppsatsens senare del behandlas en sammanställning av intervjuer som genomförts med praktiserande, verksamma jurister. Syftet med intervjuerna är att åskådliggöra det praktiska utövandet av målsägandens rätt att biträda åtalet. Eftersom intervjuerna inte åsyftar en omfattande redogörelse kring verksamma juristers ställningstaganden, tillämpas en semistrukturerad kvalitativ intervjumetod. Metoden möjliggör en fri diskussion kring ett antal frågeteman.

Arbetet visar att rätten att biträda åtalet innebär ett viktigt kontrollinstrument och ett psykologiskt fundament för målsäganden i brottmålsprocessen. I studien bedöms en deltagande målsägande, med hjälp av ett målsägandebiträde, kunna bidra med konkretiserade frågor och därmed skapa ett bra samarbete med åklagaren. Rätten att biträda åtalet kan sålunda komma att utgöra ett nödvändigt komplement till åklagarens arbete. Bestämmelsens tillämpning och omfattning kan dock konstateras vålla problem ur rättssäkerhetssynpunkt, framför allt gentemot den tilltalade. I betraktelse av viljan att åstadkomma en förstärkt ställning för målsäganden, brottsoffret, konstateras emellertid att rättigheten idag fortfarande har betydande relevans och att den därför bör vidmakthållas i brottmålsprocessen.

Abstract

In the Swedish criminal process the plaintiff possess a fairly strong position. From a number of statutory prerequisites the plaintiff has the right to participate in the criminal procedural process. Through a subsidiary indictment right, the plaintiff has the possibility to single handedly continue the procedure even though the prosecutor has chosen not to go on with the prosecution. In a few criminal cases, the plaintiff has the primary prosecution right (exclusive prosecution right). Depending on some circumstances the plaintiff has the right to appeal a prosecutor’s decision. The appeal is handled by a senior prosecutor. By assisting the prosecutor’s indictment a so called process connection is created between the plaintiff and the prosecutor. The plaintiff is thereby authorized to have similar powers as the prosecutor to adjust the description of the criminal act, to put forth another investigation in the case and thereby claim responsibility for other deeds, and urge for another sentence than the prosecutor.

Historically speaking the plaintiff’s position on the criminal procedural level has come to change. The focus on the victim has under a long time influenced the Swedish procedural debate, which in turn has lead to a number of legislative measures. The purpose of these have to further enhance the victims participation in the procedure.

The purpose of this thesis is to clarify the plaintiff’s participation in the criminal procedure and to analyse the legal regulation, as the practical implementation of the plaintiff’s right to assist the indictment. The study aims foremost to answer if the legal and practical implementation of the right to assist the indictment, is motivated in today’s legal society or if there are alternative solutions available. The thesis’ research problem is discussed from a legal security and victim perspective. In Swedish Government Official Reports 2013:17 sv. SOU 2013:17 Brottmålsprocessen it is proposed to remove the plaintiff’s right to assist the prosecution. The proposal is put forth to further achieve a clearer division of the roles in the criminal process and to eliminate risks of an unpredictable process.

The thesis’ introduction and theoretical part has been carried out in a traditional legal dogmatic method, which means that the current right has been interpret by the law, preparatory work, jurisprudence and legal writing. In this part there is a comprehensive historical section regarding the plaintiff’s role and rights in the criminal procedure, a short examination of the criminal procedure’s fundamental legal principles and thereby the suspect’s/defendant’s rights in the process. Further is the prosecutor’s and the plaintiff’s roles and rights clarified in regards to the Swedish criminal process, as is the plaintiff’s need of a legal counsel in the exertion of process participation. In the later part of the thesis, a summary of interviews with active practitioners of law is discussed. The purpose of these interviews is to illustrate the practical exertion of the plaintiff’s right to assist the prosecution. Due to the fact that the interviews does not refer to address all active legal employees’ standpoints, a semi structured qualitative interview method is being applied. This method makes it possible to open up for a discussion around a number of questions.

The work shows that the right to assist in the prosecution is an important control instrument and psychological fundament for the plaintiff in the criminal process. In the study the plaintiff’s participation is assessed, by the help of a legal counsel, being able to contribute concretized questions and thereby create a good collaboration with the prosecutor. The right to be able to assist the prosecution could thus likely form a necessary complement to the prosecutor's work. The rule’s enforcement and scope could also be seen to cause problems in a legal certainty, especially against the defendant. In light of the desire to achieve an enforced position for the plaintiff, it is however noted that the right has meaning and should therefore be maintained in the criminal process.

• author: Nilsson, Caroline
• supervisor: Per Ole Träskman
• organization: Department of Law
• alternative title: The plaintiff's right to assist the prosecution - a justified participation in today's current criminal process?
• course: JURM02 20141
• year: 2014
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, målsägande, brottsoffer, biträda, åtal, målsägandebiträde, brottmålsprocess, brottmålsrättegång, straffprocess, processrätt
• language: Swedish
• id: 4450277
• date added to LUP: 2014-06-12 08:57:16
• date last changed: 2014-06-12 08:57:16