Hashtaggar, likes och versaler : en analys av digitalt samspel mellan väljare och fyra svenska partier under valåret 2014
(2014) MKVM13 20141Media and Communication Studies
- Abstract (Swedish)
- Problem: Uppsatsens frågeställning berör svenska politiska partiers användning av digitala medier under valåret 2014 samt huruvida denna användning skulle kunna bidra till ökning av demokratiskt samspel med väljare. För att undersöka detta har jag studerat fyra olika partiers förhållningssätt till digitala medier samt hur dessa relaterade till demokratiska värderingar. Partierna som inkluderades i studien var Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Feministiskt initiativ och SPI Välfärden. Dessa partier hade olika förutsättningar i förhållande till budget och väljarbas och lämpade sig därför väl för studien då de kunde belysa olika tillämpningssätt av digitala medier.
Metod och material: Arbetet är baserat på tre olika metoder, kvalitativa... (More) - Problem: Uppsatsens frågeställning berör svenska politiska partiers användning av digitala medier under valåret 2014 samt huruvida denna användning skulle kunna bidra till ökning av demokratiskt samspel med väljare. För att undersöka detta har jag studerat fyra olika partiers förhållningssätt till digitala medier samt hur dessa relaterade till demokratiska värderingar. Partierna som inkluderades i studien var Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Feministiskt initiativ och SPI Välfärden. Dessa partier hade olika förutsättningar i förhållande till budget och väljarbas och lämpade sig därför väl för studien då de kunde belysa olika tillämpningssätt av digitala medier.
Metod och material: Arbetet är baserat på tre olika metoder, kvalitativa intervjuer, etnografiska nätobservationer och kvantitativa nätstudier. De kvalitativa intervjuerna genomfördes under möten med kommunikationsansvariga från respektive parti, förutom intervjun med Centerpartiet vilken genomfördes via telefonkontakt. Partiernas webbsidor, Facebook-konton, YouTube-konton och Twitter-konton studerades genom etnografiska observationer. Den kvantitativa nätstudien utgjorde främst ett komplement till observationerna och genomfördes för att belysa det medborgerliga deltagandet i de digitala kanalerna. Samtliga undersökningar sammanställdes sedan i en tematisk analys.
Resultat och slutsatser: Analysen visade att partierna valde olika förhållningssätt till digitala medier, detta berodde till viss del på partiernas tillgång till konventionella medier. Men ekonomiska förutsättningar och traditionella informationskanaler spelade fortfarande avgörande roller för partierna och de digitala medierna verkade därmed inte helt kunna utjämna dessa aspekter. Det visade sig även att partierna tillämpade digitala medier olika, eventuellt i relation till sina väljarbaser. De digitala sfärerna kunde användas för att skapa gemenskap mellan medborgare, vilket i sig kunde ha en mobiliserande funktion samt fostrande roll i förhållande till medborgerlighet. Men det visade sig att det fortfarande fanns problem gällande den deliberativa standarden i de digitala sfärerna eftersom det medborgerliga engagemanget vid vissa tillfällen ledde till opassande deltagande. Samtidigt kunde både allt för svag och allt för hård reglering leda till odemokratiska klimat i sfärerna. Det medborgerliga engagemanget tycks dessutom uppstå ur partiernas sakfrågor och digitalt deltagande skulle därför vara svårt för partier att framkalla utan rätt förutsättningar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4450374
- author
- Ranstam, Marianne LU
- supervisor
- organization
- course
- MKVM13 20141
- year
- 2014
- type
- H2 - Master's Degree (Two Years)
- subject
- keywords
- Internet, Politik, Interaktivitet, Deltagande, Kommunikation, Webbsidor, Sociala medier, Demokrati, Sverige, Riksdagspartier, Riksdagsval, Valår
- language
- Swedish
- id
- 4450374
- date added to LUP
- 2014-06-30 09:12:52
- date last changed
- 2014-09-04 08:36:05
@misc{4450374,
abstract = {{Problem: Uppsatsens frågeställning berör svenska politiska partiers användning av digitala medier under valåret 2014 samt huruvida denna användning skulle kunna bidra till ökning av demokratiskt samspel med väljare. För att undersöka detta har jag studerat fyra olika partiers förhållningssätt till digitala medier samt hur dessa relaterade till demokratiska värderingar. Partierna som inkluderades i studien var Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Feministiskt initiativ och SPI Välfärden. Dessa partier hade olika förutsättningar i förhållande till budget och väljarbas och lämpade sig därför väl för studien då de kunde belysa olika tillämpningssätt av digitala medier.
Metod och material: Arbetet är baserat på tre olika metoder, kvalitativa intervjuer, etnografiska nätobservationer och kvantitativa nätstudier. De kvalitativa intervjuerna genomfördes under möten med kommunikationsansvariga från respektive parti, förutom intervjun med Centerpartiet vilken genomfördes via telefonkontakt. Partiernas webbsidor, Facebook-konton, YouTube-konton och Twitter-konton studerades genom etnografiska observationer. Den kvantitativa nätstudien utgjorde främst ett komplement till observationerna och genomfördes för att belysa det medborgerliga deltagandet i de digitala kanalerna. Samtliga undersökningar sammanställdes sedan i en tematisk analys.
Resultat och slutsatser: Analysen visade att partierna valde olika förhållningssätt till digitala medier, detta berodde till viss del på partiernas tillgång till konventionella medier. Men ekonomiska förutsättningar och traditionella informationskanaler spelade fortfarande avgörande roller för partierna och de digitala medierna verkade därmed inte helt kunna utjämna dessa aspekter. Det visade sig även att partierna tillämpade digitala medier olika, eventuellt i relation till sina väljarbaser. De digitala sfärerna kunde användas för att skapa gemenskap mellan medborgare, vilket i sig kunde ha en mobiliserande funktion samt fostrande roll i förhållande till medborgerlighet. Men det visade sig att det fortfarande fanns problem gällande den deliberativa standarden i de digitala sfärerna eftersom det medborgerliga engagemanget vid vissa tillfällen ledde till opassande deltagande. Samtidigt kunde både allt för svag och allt för hård reglering leda till odemokratiska klimat i sfärerna. Det medborgerliga engagemanget tycks dessutom uppstå ur partiernas sakfrågor och digitalt deltagande skulle därför vara svårt för partier att framkalla utan rätt förutsättningar.}},
author = {{Ranstam, Marianne}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Hashtaggar, likes och versaler : en analys av digitalt samspel mellan väljare och fyra svenska partier under valåret 2014}},
year = {{2014}},
}