Brickan i spelet - En analys av kontaktförbudslagens inverkan på brottet olaga förföljelse

Abstract (Swedish)

Stalkningföreteelsen blev under 2011 lagstadgat genom införandet av 4 kap. 4b§ BrB och fick den straffrättsliga benämningen olaga förföljelse. I bestämmelsen uppräknas tio olika brott som, då de har begåtts på ett sätt som kan anses utgöra en förföljelse och kränkt målsägandes integritet, konstituerar brottet olaga förföljelse. Ett av de brott som räknas upp i bestämmelsen är överträdelser av ett kontaktförbud, som har meddelats enligt lag (1988:688) om kontaktförbud. Denna del är av vikt eftersom en överträdelse straffbelägger de handlingar som inte utgör något brott enligt BrB och som därmed annars inte kan straffbeläggas. Ett kontaktförbud meddelas av en åklagare efter att en risk för brott, förföljelse eller trakasserier har ansetts föreligga för skyddspersonen och att ett förbud kan anses proportionerligt. Om omständigheterna mellan parterna ändras ska åklagaren ex officio ompröva kontaktförbudet. Parterna kan även begära en rättslig prövning av förbudet. I flera rapporter som har gjorts kring kontaktförbudslagen har det konstaterats tillämpningssvårigheter, bland annat avseende den riskbedömning som ska ligga till grund för åklagarnas beslut. Dessutom har det visat sig att få kontaktförbud blir rättslig prövade och att dokumentationen kring huruvida omprövningar av förbuden sker är bristfällig.

Uppsatsens syfte är att utreda förhållandet mellan kontaktförbudslagen och brottet olaga förföljelse, samt analysera om några konsekvenser kan uppstå för de berörda parterna om de omständigheter som har konstaterats i rapporterna kan inverka på hanteringen av kontaktförbudslagen och därigenom bestämmelsen om olaga förföljelse. I uppsatsen undersöks således brottet olaga förföljelse, den kritik som har framförts i rapporterna av kontaktförbudslagen, på vilka grunder ett kontaktförbud kan utfärdas och hur detta ska hanteras enligt gällande rätt. Dessutom undersöks om hanteringen av ett kontaktförbud kan påverka tillämpningen av brottet olaga förföljelse.

De slutsatser som har kunnat dras är bland annat att gällande rätt är tämligen svårhanterlig. Praxis där överträdelser av ett kontaktförbud har varit en central faktor för den olaga förföljelsen tyder på att viss hanteringssvårighet av existerande kontaktförbud råder. Vidare tyder undersökt praxis på att åklagarna i vissa situationer missar att göra omprövningar trots att det har förelegat frivilliga kontakter mellan parterna. Detta leder till att icke lagligen grundade kontaktförbud förekommer. Om kontakt sker och skyddspersonen vid detta tillfälle inte önskar kontakt kan detta ses som en överträdelse. Härigenom skapas ”falska” förutsättningar för att åtala för olaga förföljelse. Om domstolen inte, exempelvis genom sin materiella processledning, prövar giltigheten av det kontaktförbud som konstituerar den olaga förföljelsen finns en risk att ett icke lagligen grundat kontaktförbud läggs till grund för en fällande dom. Genom kontaktförbudslagens svårhanterbara regler hotas således förutsebarheten för gärningspersonen vilket i sin tur kan påverka skuldprincipen och därmed rättssäkerheten vid ett åtal för olaga förföljelse.

Abstract

In 2011 stalking became statutory by the introduction of chapter 4, section 4b§ of the Swedish Penal Code, and got the criminal designation ”unlawful persecution”. This offense is based on ten different crimes that, when they are committed in a way that can be described as a persecution and has violated the victim´s privacy, constitutes unlawful persecution. One of the crimes listed in the provision is violation of a contact prohibition, under the Contact Prohibition Act (1988:688). This part is important because a violation is punishable to acts that do not constitute crimes under the Swedish Penal Code and thus otherwise cannot be penalized. It is the prosecutor that decides if a contact prohibition should be announced. The requirements for a contact prohibition is that there is an existing risk that the person whom a contact prohibition will be exposed for a crime, persecution or harassment, and that a prohibition is proportionate. If the circumstances between the parties alters, the prosecutor has a duty to ex officio reconsider the contact prohibition. The parties may also ask for a judicial hearing of the prohibition. In several reports conducted around the Contact Prohibition Act, it has been observed application problems regarding the risk that should be the basis of prosecutorial decisions. Moreover, it has been found that just a few contact prohibitions has been examined by a court and that the documentation around whether reassessments of prohibitions occurs is inadequate.

This thesis aims to examine the relationship between the contact prohibition act and the unlawful persecution, and to analyse if some consequences may arise for the parties involved if the circumstances, which have been found in reports, may affect the management of Contact Prohibition Act and thus the offense of unlawful persecution. The thesis therefore examines the offense of unlawful persecution, the criticisms that have been made in the reports of the Contact Prohibition Act, when a contact prohibition may be issued and how this will be handled in accordance with applicable law. Furthermore the thesis examines how this in turn may affect the application of unlawful persecution.

The conclusions that have been drawn is that the law is rather unwieldy. The case law where infringements of a contact prohibition has been a key factor for the unlawful persecution shows that there are problems with the application of existing contact prohibitions. Lack of reassessments of current contact prohibitions seems to exist in some situations even though voluntary contacts between the parties have occurred. This leads to that non-legally based contact prohibition exists. If contact occurs, and the protected person at this time does not want contact, this is seen as an infringement. This creates ”fake” conditions to prosecute for unlawful persecution. Unless the court, for example through their material process management, examines the validity of the contact prohibition that constitutes the unlawful persecution, is there a risk that a non-legally founded contact prohibition is added for a verdict of unlawful persecution. Because of the difficulties with the usage of the contact prohibition act, a risk that the predictability for the offender is threatened which, in turn can affect the principle of guilt and thus the principle of legal certainty.

• author: Bengtsson, Elin
• supervisor: Helén Örnemark Hansen
• organization: Department of Law
• alternative title: A Pawn in the Game - An Analysis of the Impact on the Crime Unlawful Persecution by the Contact Prohibition Act
• course: JURM02 20141
• year: 2014
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, olaga förföljelse, stalkning, kontaktförbud
• language: Swedish
• id: 4451094
• date added to LUP: 2014-07-01 07:12:01
• date last changed: 2014-07-01 07:12:01