Fyrtionio år av framsteg? En analys av våldtäktsbrottets utveckling i lagstiftning och praxis från brottsbalkens införande till idag

Abstract (Swedish)

Mot bakgrund av att det ofta påstås att Sverige har kommit långt med sitt jämställdhetsarbete och sin kvinnosyn är det intressant att undersöka hur gamla föreställningar om kvinnor har förändrats i lagstiftning och praxis under en knapp 50-årsperiod sedan brottsbalken infördes 1965 till idag. Syftet med min uppsats är tredelat och i den första delen av uppsatsen undersöks hur utvecklingen av den rättsliga definitionen av våldtäkt har sett ut och förändrats sedan 1965 till idag. Min slutsats för första delen är att våldtäktslagstiftningen har utökats och omfattar fler situationer än vid brottsbalkens införande. Lagstiftaren har tagit tydliga ställningstaganden mot gamla föreställningar kring kvinnans roll i samhället och vad som bör bedömas som relevant och inte, exempelvis har det tagits avstånd från att kvinnans beteende före övergreppet ska föranleda en mildare bedömning. Trots att sådana markeringar gjorts har lagstiftaren dock inte helt släppt gamla normer kring sexualitet: det är till exempel fortfarande kränkningen som uppstår vid samlag som är den avgränsande handlingen för vad våldtäktsbestämmelsen omfattar. Det vill säga att det är samlag som är det jämförande momentet, vilket i sin tur innebär att våldtäktsbestämmelsen fortfarande vilar på en heteronormativ grund och en traditionell uppfattning kring vad som utgör det värsta sexuella övergreppet.

I den andra delen av uppsatsen undersöker jag vilka omständigheter som betraktas som relevanta i rättstillämpningen av våldtäktsbrottet och hur dessa har förändrats sedan 1965 till idag. Min slutsats är att omständigheter som är starkt förknippade med våldtäktsmyter och fördomar kan sägas ha fått minskad betydelse i Högsta Domstolens praxis, i vart fall enligt domskälen, vilket indikerar att domstolen allt mer frångår fördomsfulla uppfattningar vid bedömningen av våldtäktsbrottet.

Den tredje delen av uppsatsen består av en jämförande analys av de två första delarna för att se vilka likheter och skillnader som finns. Mina slutsatser är att både lagstiftaren och tillämparen (HD) allt mer har frångått våldtäktsmyter men lagstiftaren har kommit längre i det arbetet än tillämparen. Jag menar att detta inte enbart beror på den kronologiska lagstiftningsordningen utan att det snarare verkar vara lättare sagt av lagstiftaren än gjort i domstolen att inte blanda in fördomsfulla uppfattningar i rättsprocessen.

I uppsatsen använder jag mig genomgående av mina teoretiska utgångspunkter som beskriver feminism och genus, våldtäktsmyter och tvärvetenskaplig forskning. I uppsatsen anläggs det alltså ett feministiskt perspektiv och utifrån detta drar jag mina slutsatser och gör min analys.

Abstract

Given that it is often claimed that Sweden has come far in its gender equality work and in its attitudes towards women, it is interesting to examine how ancient notions of women have changed in law and in case law for nearly a 50-year period since the Penal Code was introduced in 1965 until today. The aim of my thesis is divided into three parts and the first part of the thesis examines the development of the legal definition of rape and how it has changed since 1965 until today. My conclusion of the first part of the thesis is that the Swedish rape law has expanded and now covers more situations than it did at the introduction of the Penal Code in 1965. The legislator has taken clear positions against old notions about women's role in society and what should be judged as relevant and not in rape trials. For example is the woman's behaviour prior to the assault no longer a circumstance that causes a lighter punishment of the offender. Although clear positions against old notions of women have been taken, the legislator has not completely let go of old norms of sexuality; for example, the rape provision is still characterized by hetero-normative notions.

In the second part of the thesis, I examine the circumstances that are considered relevant in the application of the crime of rape, and how these have changed since 1965 until today. My conclusion is that circumstances that are strongly associated with rape myths and prejudices can be said to have become less important in the Swedish Supreme Court’s practice, at least according to the grounds of the judgements. This indicates that the Court more and more departs from biased perceptions in the assessment of rape offenses.

The third part of the thesis consists of a comparative analysis of the first two parts to see what similarities and differences there are in the development of the law and the case law. My conclusion is that both the legislator and the practitioner (the Swedish Supreme Court) increasingly have departed from rape myths but the legislator is one step before the practitioner in preventing rape myths from being part of the legal process. It seems to be easier for the legislator to say that biased perceptions of women should not be part of the legal process, than for the practitioner not to involve biased perceptions of women in the legal process.

I consistently use my theoretical starting points throughout the thesis and those describe feminism and gender, rape myths and interdisciplinary re-search. The thesis is thus written from a feminist perspective, and from this I draw my conclusions and make my analysis.

• author: Meijer, Louise
• supervisor: Ulrika Andersson
• organization: Department of Law
• alternative title: Forty-nine years of progress? An analysis of the development of the crime of rape in Swedish law and case law since the introduction of the Penal Code in 1965 until today
• course: JURM02 20141
• year: 2014
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: våldtäkt straffrätt våldtäktsbestämmelsen våldtäktslagstiftningen våldtäktsbrottet Högsta Domstolen
• language: Swedish
• id: 4451145
• date added to LUP: 2014-06-12 08:56:09
• date last changed: 2014-06-12 08:56:09