Advanced

Bolagsordning vs. aktieägaravtal - särskilt om rättsverkningar och överlåtelsebegränsningar

Samuelsson, Amanda LU (2014) JURM02 20141
Department of Law
Abstract (Swedish)
Principen om aktiers fria överlåtbarhet är av grundläggande betydelse för aktiebolagsrätten. Med anledning av att framförallt fåmansbolag har ett berättigat behov av att kunna begränsa aktiens omsättning, och därigenom kontrollera bolagets ägarkrets, tillhandahåller ABL tre olika överlåtelsebegränsningar vilka kan regleras i bolagsordningen. Vid sidan av bolagsordningen, kan aktieägarna emellertid avtala fritt om överlåtelsebegränsningar i aktieägaravtal. Med hänsyn till förekomsten av innehållslösa bolagsordningar och detaljrika aktieägaravtal, verkar aktieägarna föredra avtalade begränsningar framför de överlåtelsebegränsningar vilka ABL medger, trots att en reglering genom bolagsordning genererar starkare rättsverkningar i jämförelse... (More)
Principen om aktiers fria överlåtbarhet är av grundläggande betydelse för aktiebolagsrätten. Med anledning av att framförallt fåmansbolag har ett berättigat behov av att kunna begränsa aktiens omsättning, och därigenom kontrollera bolagets ägarkrets, tillhandahåller ABL tre olika överlåtelsebegränsningar vilka kan regleras i bolagsordningen. Vid sidan av bolagsordningen, kan aktieägarna emellertid avtala fritt om överlåtelsebegränsningar i aktieägaravtal. Med hänsyn till förekomsten av innehållslösa bolagsordningar och detaljrika aktieägaravtal, verkar aktieägarna föredra avtalade begränsningar framför de överlåtelsebegränsningar vilka ABL medger, trots att en reglering genom bolagsordning genererar starkare rättsverkningar i jämförelse med aktieägaravtalet. Därtill är bolagsordningen aktiebolagets främsta styrningsinstrument, medan aktieägaravtalet normalt sett är ett kompletterande styrningsinstrument i små bolag. Aktieägarnas förhållningssätt gentemot nämnda styrningsinstrument väcker ett antal frågor.

Uppsatsens centrala frågeställningar uppehåller sig vid vilka rättsverkningar en överlåtelsebegränsning ges beroende på om den är föremål för reglering i en bolagsordning eller i ett aktieägaravtal. Vidare behandlas problematiken avseende situationer när överlåtelsebegränsningar regleras i såväl bolagsordning som aktieägaravtal, och hur överlåtelsebegränsningarna förhåller sig till varandra vid en innehållskollision. Av intresse härvid är framförallt hur aktieägarna rent praktiskt hanterar en innehållskollision vid en aktieöverlåtelse.

Genom studier av bolagsordningens och aktieägaravtalets rättsverkningar var för sig, har jag funnit att bolagsordningens överlåtelsebegränsningar uppvisar flera fördelar i rättsverkningshänseende i jämförelse med avtalade begränsningar, och av särskild praktisk betydelse i fåmansbolagen är hembudsförbehållets funktion. En nackdel med avtalade begränsningar, är att de till följd av den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen inte kan ges aktiebolagsrättsliga verkningar utan lagstöd. Vilken innebörd ”aktiebolagsrättsliga meningar” ska ges är emellertid föremål för olika meningar inom doktrinen, vilket resulterar i osäkerhet kring aktieägaravtalets rättsverkningar i förhållande till bolaget. Undersökningen av innehållskollision, visar att kollisioner är vanliga och aktualiserar frågan om aktieägarna med bindande verkan kan avstå ifrån rättigheter vilka följer av bolagsordningen. I denna del, konstaterar jag att aktieägarnas möjlighet till sådana förhandsavståenden i samband med aktieöverlåtelser har stor betydelse för hur problematik relaterad till innehållskollision av överlåtelsebegränsningar hanteras.

Mina slutsatser, är att aktieägarna mot bakgrund av aktieägaravtalets osäkra rättsverkningar i större utsträckning borde kombinera avtalade begränsningar med överlåtelsebegränsningar i bolagsordningen, varigenom aktieägarna med säkerhet åstadkommer avsedd bundenhet gentemot bolaget och tredjeman, då det är i förhållande till dessa rättssubjekt aktieägaravtalets rättsverkningar brister. Vidare förefaller det som att aktieägarna har etablerade metoder för att lösa frågor av denna karaktär. Några skäl som talar emot en reglering av överlåtelsebegränsningar i såväl bolagsordning som aktieägaravtal, har enligt min uppfattning inte framkommit. (Less)
Abstract
In the field of company law, the principle of free transferability of shares is of fundamental importance. Since close companies in particular have a justified need for the ability to limit share turnover, and thus control the company ownership group, the Swedish Companies Act provides three different means of transfer restrictions that can be implemented in the articles of association. However, besides the articles of association the shareholders can also meet agreements on transfer restrictions in shareholder agreements. Considering the presence of vacuous articles of association on one side, and highly detailed shareholder agreements on the other, shareholders seem to prefer limitations agreed upon in shareholder agreements before those... (More)
In the field of company law, the principle of free transferability of shares is of fundamental importance. Since close companies in particular have a justified need for the ability to limit share turnover, and thus control the company ownership group, the Swedish Companies Act provides three different means of transfer restrictions that can be implemented in the articles of association. However, besides the articles of association the shareholders can also meet agreements on transfer restrictions in shareholder agreements. Considering the presence of vacuous articles of association on one side, and highly detailed shareholder agreements on the other, shareholders seem to prefer limitations agreed upon in shareholder agreements before those implemented in articles of association, regardless of the superior legal effects of the latter. In addition, the articles of association is the major instrument for corporate governance of the company while the shareholder agreement functions as a complementary instrument for corporate governance in close companies. The shareholders’ attitude towards these instruments raises a few questions.

The main questions of the thesis focus on what legal effects a transfer restriction may be capable of depending on whether it is to be found in an articles of association or a shareholder agreement. Furthermore, cases when transfer restrictions appear in both the articles of association and the shareholder agreement are discussed as well as how these transfer restrictions relate to one another in situations with conflicting contents. Of certain interest is how the shareholders deal, in a practical sense, with conflicting contents between articles of association and shareholder agreements.

By examining the legal effects of articles of association and shareholder agreements, respectively, I have found the latter to be inferior from a legal effect perspective. Looking at the matter from a practical point of view, the pre-emption clause evidently serves an important function. A major disadvantage with agreed transfer restrictions is that they do not have any implications for company law apart from what is expressively prescribed in statutory law, as a consequence to the separation principle in company law. However, what content the term ”implications for company law” should be accorded is clearly subject to diverse opinions. This tends to cause uncertainty around the legal effects of shareholder agreements in general. Addressing the question of situations with conflicting contents between the articles of association and shareholder agreement, it is evident that these types of collisions are common, which brings to surface the question whether shareholders, with binding effect, could waive such rights that derive from the articles of association. In this part of the thesis, I conclude that the ability for the shareholders to do so is essential when problems concerning collisions between transfer restrictions are being solved.

The conclusions of this thesis suggest for shareholders to, as far as possible, combine transfer restrictions in shareholder agreements with transfer restrictions in the articles of association. By doing so, shareholders obtain the intended legal effects towards both the company and the third party. Concerning the question of conflicting contents in the articles of association and shareholder agreements, it seems shareholders have established methods to solve problems of this kind. Lastly, the author has found no reasons against transfer restrictions to be included in both the articles of association and shareholder agreements. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Samuelsson, Amanda LU
supervisor
organization
alternative title
Articles of association vs. shareholder agreements - an analysis of legal effects and transfer restrictions
course
JURM02 20141
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Associationsrätt
language
Swedish
id
4451696
date added to LUP
2014-08-11 06:57:39
date last changed
2014-08-11 06:57:39
@misc{4451696,
  abstract     = {In the field of company law, the principle of free transferability of shares is of fundamental importance. Since close companies in particular have a justified need for the ability to limit share turnover, and thus control the company ownership group, the Swedish Companies Act provides three different means of transfer restrictions that can be implemented in the articles of association. However, besides the articles of association the shareholders can also meet agreements on transfer restrictions in shareholder agreements. Considering the presence of vacuous articles of association on one side, and highly detailed shareholder agreements on the other, shareholders seem to prefer limitations agreed upon in shareholder agreements before those implemented in articles of association, regardless of the superior legal effects of the latter. In addition, the articles of association is the major instrument for corporate governance of the company while the shareholder agreement functions as a complementary instrument for corporate governance in close companies. The shareholders’ attitude towards these instruments raises a few questions.

The main questions of the thesis focus on what legal effects a transfer restriction may be capable of depending on whether it is to be found in an articles of association or a shareholder agreement. Furthermore, cases when transfer restrictions appear in both the articles of association and the shareholder agreement are discussed as well as how these transfer restrictions relate to one another in situations with conflicting contents. Of certain interest is how the shareholders deal, in a practical sense, with conflicting contents between articles of association and shareholder agreements.

By examining the legal effects of articles of association and shareholder agreements, respectively, I have found the latter to be inferior from a legal effect perspective. Looking at the matter from a practical point of view, the pre-emption clause evidently serves an important function. A major disadvantage with agreed transfer restrictions is that they do not have any implications for company law apart from what is expressively prescribed in statutory law, as a consequence to the separation principle in company law. However, what content the term ”implications for company law” should be accorded is clearly subject to diverse opinions. This tends to cause uncertainty around the legal effects of shareholder agreements in general. Addressing the question of situations with conflicting contents between the articles of association and shareholder agreement, it is evident that these types of collisions are common, which brings to surface the question whether shareholders, with binding effect, could waive such rights that derive from the articles of association. In this part of the thesis, I conclude that the ability for the shareholders to do so is essential when problems concerning collisions between transfer restrictions are being solved.

The conclusions of this thesis suggest for shareholders to, as far as possible, combine transfer restrictions in shareholder agreements with transfer restrictions in the articles of association. By doing so, shareholders obtain the intended legal effects towards both the company and the third party. Concerning the question of conflicting contents in the articles of association and shareholder agreements, it seems shareholders have established methods to solve problems of this kind. Lastly, the author has found no reasons against transfer restrictions to be included in both the articles of association and shareholder agreements.},
  author       = {Samuelsson, Amanda},
  keyword      = {Associationsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Bolagsordning vs. aktieägaravtal - särskilt om rättsverkningar och överlåtelsebegränsningar},
  year         = {2014},
}