Advanced

Att bygga social hållbarhet, En studie över de föränderliga beskrivningarna av relationen mellan social hållbarhet och byggd miljö i Malmös general- och översiktsplaner från 1966 till år 2012

Ingmansson, Ida LU (2014) SGEL36 20141
Department of Human Geography
Abstract (Swedish)
I den nya översiktsplanen för Malmö, som antogs den 14:e maj 2014 läggs ett stort fokus på hur man kan stärka social hållbarhet genom insatser i den byggda miljön. De miljöer som beskrivs som socialt hållbara ska präglas av täthet och funktionsblandning. Detta står i skarp kontrast till vilken typ av miljöer som har förespråkats för att stärka social hållbarhet tidigare i Malmös historia. Under 1960-talet beskrevs istället funktionsuppdelade
stadsdelar som gav invånarna mycket utrymme som mest socialt fördelaktiga. Syftet med denna uppsats är undersöka på vilket sätt beskrivningar om relationen mellan social hållbarhet och byggd miljö har förändrats i Malmö och vad detta beror på. Studien genomförs genom att undersöka tre olika planer... (More)
I den nya översiktsplanen för Malmö, som antogs den 14:e maj 2014 läggs ett stort fokus på hur man kan stärka social hållbarhet genom insatser i den byggda miljön. De miljöer som beskrivs som socialt hållbara ska präglas av täthet och funktionsblandning. Detta står i skarp kontrast till vilken typ av miljöer som har förespråkats för att stärka social hållbarhet tidigare i Malmös historia. Under 1960-talet beskrevs istället funktionsuppdelade
stadsdelar som gav invånarna mycket utrymme som mest socialt fördelaktiga. Syftet med denna uppsats är undersöka på vilket sätt beskrivningar om relationen mellan social hållbarhet och byggd miljö har förändrats i Malmö och vad detta beror på. Studien genomförs genom att undersöka tre olika planer från olika epoker i Malmös historia. Den första planen är Malmös generalplan från 1966 som representerar vad som har kallats ”den goda perioden” i Malmö (Malmö stad, 2002:2). Den andra planen är från år 1990 och representerar den ekonomiska krisen i Malmö. Den sista översiktsplanen är från år 2012 utgör, enligt sin egen beskrivning, ett nytt kapitel för Malmö, präglat av social hållbarhet (Malmö stad, 2012: 4).

De förklaringsmodeller jag fann genom studien visar på att förändringar i beskrivningarna om relationen mellan social hållbarhet och byggd miljö har påverkats av: (1) Att planernas mål och syften har förändrats. Från att ha fungerat som en teknisk plan med syfte att koordinera en snabb urbanisering har planen från 1990 och 2012 mindre av en kvantitativ inriktning och mer av kvalitativa målsättningar; (2) Ett idémässigt skifte från modernism till postmodernism har ägt rum. Under modernismen var planeringen storskalig och
omfattande med syfte att bygga ett bättre samhälle genom rationellt tänkande och handling. Postmodernismen är istället fragmenterad och har till stor del lämnat den tekniska synen på staden till förmån för ett mer sociologiskt förhållningssätt; (3) De sociala problemen som präglar Malmö har ändrat karaktär och begreppsramen för vad som uppfattas som sociala problem har vidgats. I planen från 1966 handlade social hållbarhet främst om att höja människors livskvalitet genom att ge dem mer utrymme och tillgänglighet till olika funktioner. I planen från 1990 koncentrerade sig frågor om social hållbarhet till att lösa problem med segregation och att förbättra den byggda miljön i Malmös socialt mest utsatta områden. I den nya planen för Malmö infattas aspekter som ökad livskvalitet, jämlikhet, inkludering, långsiktig hållbarhet och deltagandeprocesser, vilket ska uppnås genom förtätning av staden och genom att bygga blandstad.

Uppsatsens slutsats är att det är svårt att säga att det finns en typ av byggd miljö som alltid är socialt hållbar. I och med att samhället utvecklas kommer nya problem och fördelar med olika typer av miljöer att framträda liksom att vår bedömning av dessa kommer att förändras. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ingmansson, Ida LU
supervisor
organization
course
SGEL36 20141
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
postmodernism, modernism, Social hållbarhet, byggd miljö, förtätning, funktionsuppdelning, Malmö
language
Swedish
id
4461990
date added to LUP
2014-08-19 10:41:23
date last changed
2014-08-19 10:41:23
@misc{4461990,
  abstract     = {I den nya översiktsplanen för Malmö, som antogs den 14:e maj 2014 läggs ett stort fokus på hur man kan stärka social hållbarhet genom insatser i den byggda miljön. De miljöer som beskrivs som socialt hållbara ska präglas av täthet och funktionsblandning. Detta står i skarp kontrast till vilken typ av miljöer som har förespråkats för att stärka social hållbarhet tidigare i Malmös historia. Under 1960-talet beskrevs istället funktionsuppdelade
stadsdelar som gav invånarna mycket utrymme som mest socialt fördelaktiga. Syftet med denna uppsats är undersöka på vilket sätt beskrivningar om relationen mellan social hållbarhet och byggd miljö har förändrats i Malmö och vad detta beror på. Studien genomförs genom att undersöka tre olika planer från olika epoker i Malmös historia. Den första planen är Malmös generalplan från 1966 som representerar vad som har kallats ”den goda perioden” i Malmö (Malmö stad, 2002:2). Den andra planen är från år 1990 och representerar den ekonomiska krisen i Malmö. Den sista översiktsplanen är från år 2012 utgör, enligt sin egen beskrivning, ett nytt kapitel för Malmö, präglat av social hållbarhet (Malmö stad, 2012: 4).

De förklaringsmodeller jag fann genom studien visar på att förändringar i beskrivningarna om relationen mellan social hållbarhet och byggd miljö har påverkats av: (1) Att planernas mål och syften har förändrats. Från att ha fungerat som en teknisk plan med syfte att koordinera en snabb urbanisering har planen från 1990 och 2012 mindre av en kvantitativ inriktning och mer av kvalitativa målsättningar; (2) Ett idémässigt skifte från modernism till postmodernism har ägt rum. Under modernismen var planeringen storskalig och
omfattande med syfte att bygga ett bättre samhälle genom rationellt tänkande och handling. Postmodernismen är istället fragmenterad och har till stor del lämnat den tekniska synen på staden till förmån för ett mer sociologiskt förhållningssätt; (3) De sociala problemen som präglar Malmö har ändrat karaktär och begreppsramen för vad som uppfattas som sociala problem har vidgats. I planen från 1966 handlade social hållbarhet främst om att höja människors livskvalitet genom att ge dem mer utrymme och tillgänglighet till olika funktioner. I planen från 1990 koncentrerade sig frågor om social hållbarhet till att lösa problem med segregation och att förbättra den byggda miljön i Malmös socialt mest utsatta områden. I den nya planen för Malmö infattas aspekter som ökad livskvalitet, jämlikhet, inkludering, långsiktig hållbarhet och deltagandeprocesser, vilket ska uppnås genom förtätning av staden och genom att bygga blandstad.

Uppsatsens slutsats är att det är svårt att säga att det finns en typ av byggd miljö som alltid är socialt hållbar. I och med att samhället utvecklas kommer nya problem och fördelar med olika typer av miljöer att framträda liksom att vår bedömning av dessa kommer att förändras.},
  author       = {Ingmansson, Ida},
  keyword      = {postmodernism,modernism,Social hållbarhet,byggd miljö,förtätning,funktionsuppdelning,Malmö},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Att bygga social hållbarhet, En studie över de föränderliga beskrivningarna av relationen mellan social hållbarhet och byggd miljö i Malmös general- och översiktsplaner från 1966 till år 2012},
  year         = {2014},
}