Uppskattning av framtida gaspotential i två skånska deponier (fallstudier av Filborna, Helsingborg och Albäck, Trelleborg)
(2011)Environmental and Energy Systems Studies
- Abstract (Swedish)
- Deponigas bildas till följd av anaerob nedbrytning av biologiskt nedbrytbart material från avfall i deponier. I Sverige har utvinning av den energirika deponigasen hittills i huvudsak använts till värmeproduktion. En teknik som är på internationell frammarsch är uppgradering av deponigasen till fordonsgas. Nordvästra Skånes Renhållnings AB, NSR AB, planerar att uppgradera deponigas från sin deponi Filborna i Helsingborg. En sådan investering kräver att deponigasuttaget kan kvantifieras och säkerställas i framtiden, vilket detta examensarbete syftar till att utreda. Examensarbetets huvudsakliga målsättning är att uppskatta gaspotentialen i Filborna, 20 år framåt i tiden. Ett andra syfte är att uppskatta gaspotentialen i deponin Albäck i... (More)
- Deponigas bildas till följd av anaerob nedbrytning av biologiskt nedbrytbart material från avfall i deponier. I Sverige har utvinning av den energirika deponigasen hittills i huvudsak använts till värmeproduktion. En teknik som är på internationell frammarsch är uppgradering av deponigasen till fordonsgas. Nordvästra Skånes Renhållnings AB, NSR AB, planerar att uppgradera deponigas från sin deponi Filborna i Helsingborg. En sådan investering kräver att deponigasuttaget kan kvantifieras och säkerställas i framtiden, vilket detta examensarbete syftar till att utreda. Examensarbetets huvudsakliga målsättning är att uppskatta gaspotentialen i Filborna, 20 år framåt i tiden. Ett andra syfte är att uppskatta gaspotentialen i deponin Albäck i Trelleborg som ägs av Sydvästra Skånes Avfallsaktiebolag (SYSAV). En metod för att uppskatta gaspotentialen i deponier är modellering av anaerob nedbrytning, vilket i examensarbetet gjordes i LandGEM. Modellering av åtta avfallsfraktioner: papper, trä, matavfall, trädgårdsavfall, blöjor, textil, AVR-slam samt gallerrens och sandfång, genomfördes för både Albäck och Filborna. De till modelleringen använda mängderna uppskattades utifrån en utredning över vilka avfallsmängder och avfallstyper som deponerats på respektive deponi. Därefter utreddes sammansättningen på det deponerade avfallet och avfallets potential till att bidra till deponigasproduktionen. I examensarbetet modellerades varje ovan nämnd avfallsfraktion enskilt för att ta hänsyn till nedbrytbarheten hos olika avfallsfraktioner. Fyra scenarion modellerades för varje avfallsfraktion, med syfte att spegla intervall på nedbrytningshastighet och innehåll av biologiskt nedbrytbart material. Till skillnad mot Albäck delades Filborna, på grund av sin storlek och komplexitet, upp i olika delområden vilka modellerades separat. Gasuttaget för respektive delområde samt för deponierna i sin helhet uppskattades och sattes i relation till den modellerade gasproduktionen. Utifrån resultaten uppskattas över hälften av den totalt ackumulerade gasproduktionen, sett i ett tidsperspektiv från idrifttagande av respektive deponi fram till 2030, ha genererats, i både Filborna och Albäck. Modellresultaten indikerade, beroende på scenario, en kvarvarande gaspotential på 20-30 Mm3 för Albäck och 115-235 Mm3 för Filborna fram till 2030. Av Filbornas delområden hade ⁂C 200-500†högst kvarvarande gaspotential räknat i absoluta tal, följt av ⃖vriga deponiceller Papper och trä visade sig, enligt modellresultaten för båda deponierna, vara de avfallsfraktioner som har bidragit mest till gasproduktionen under den bestämda tidsperioden. Hur stor del av den uppskattade gasproduktionen som kommer att kunna utvinnas, och för Filbornas del uppgraderas, beror bland annat på gasutvinningssystemen och hur den kommande sluttäckningen kommer att påverka deponigasproduktionen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4468094
- author
- Bergström, Sofia and Fråne, Anna
- supervisor
-
- Eva Leire LU
- Charlotte Retzner LU
- organization
- year
- 2011
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Gaspotential, deponigasbildning, avfallsfraktion, biologiskt nedbrytbart material, halveringstid
- report number
- TFEM--11/5048
- other publication id
- LUTFD2/TFEM--11/5048--SE + (1-124)
- language
- Swedish
- id
- 4468094
- date added to LUP
- 2014-06-18 13:41:36
- date last changed
- 2014-06-18 13:41:36
@misc{4468094,
abstract = {{Deponigas bildas till följd av anaerob nedbrytning av biologiskt nedbrytbart material från avfall i deponier. I Sverige har utvinning av den energirika deponigasen hittills i huvudsak använts till värmeproduktion. En teknik som är på internationell frammarsch är uppgradering av deponigasen till fordonsgas. Nordvästra Skånes Renhållnings AB, NSR AB, planerar att uppgradera deponigas från sin deponi Filborna i Helsingborg. En sådan investering kräver att deponigasuttaget kan kvantifieras och säkerställas i framtiden, vilket detta examensarbete syftar till att utreda. Examensarbetets huvudsakliga målsättning är att uppskatta gaspotentialen i Filborna, 20 år framåt i tiden. Ett andra syfte är att uppskatta gaspotentialen i deponin Albäck i Trelleborg som ägs av Sydvästra Skånes Avfallsaktiebolag (SYSAV). En metod för att uppskatta gaspotentialen i deponier är modellering av anaerob nedbrytning, vilket i examensarbetet gjordes i LandGEM. Modellering av åtta avfallsfraktioner: papper, trä, matavfall, trädgårdsavfall, blöjor, textil, AVR-slam samt gallerrens och sandfång, genomfördes för både Albäck och Filborna. De till modelleringen använda mängderna uppskattades utifrån en utredning över vilka avfallsmängder och avfallstyper som deponerats på respektive deponi. Därefter utreddes sammansättningen på det deponerade avfallet och avfallets potential till att bidra till deponigasproduktionen. I examensarbetet modellerades varje ovan nämnd avfallsfraktion enskilt för att ta hänsyn till nedbrytbarheten hos olika avfallsfraktioner. Fyra scenarion modellerades för varje avfallsfraktion, med syfte att spegla intervall på nedbrytningshastighet och innehåll av biologiskt nedbrytbart material. Till skillnad mot Albäck delades Filborna, på grund av sin storlek och komplexitet, upp i olika delområden vilka modellerades separat. Gasuttaget för respektive delområde samt för deponierna i sin helhet uppskattades och sattes i relation till den modellerade gasproduktionen. Utifrån resultaten uppskattas över hälften av den totalt ackumulerade gasproduktionen, sett i ett tidsperspektiv från idrifttagande av respektive deponi fram till 2030, ha genererats, i både Filborna och Albäck. Modellresultaten indikerade, beroende på scenario, en kvarvarande gaspotential på 20-30 Mm3 för Albäck och 115-235 Mm3 för Filborna fram till 2030. Av Filbornas delområden hade ⁂C 200-500†högst kvarvarande gaspotential räknat i absoluta tal, följt av ⃖vriga deponiceller Papper och trä visade sig, enligt modellresultaten för båda deponierna, vara de avfallsfraktioner som har bidragit mest till gasproduktionen under den bestämda tidsperioden. Hur stor del av den uppskattade gasproduktionen som kommer att kunna utvinnas, och för Filbornas del uppgraderas, beror bland annat på gasutvinningssystemen och hur den kommande sluttäckningen kommer att påverka deponigasproduktionen.}},
author = {{Bergström, Sofia and Fråne, Anna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Uppskattning av framtida gaspotential i två skånska deponier (fallstudier av Filborna, Helsingborg och Albäck, Trelleborg)}},
year = {{2011}},
}