Advanced

Livscykelanalys av Oatly havredryck

Dahllöv, Oskar and Gustafsson, Mattias (2008)
Environmental and Energy Systems Studies
Abstract (Swedish)
Syftet med denna studie är att genomföra en livscykelanalys på Oatly havredryck och öka kunskapen om havredryckens potentiella miljöbelastning med avseende på energiförbrukning, global uppvärmning, försurning, övergödning och bildning av fotokemiska oxidanter. Målet med studien är att kartlägga och analysera de ingående och utgående flödena till Oatlyfabriken och att försöka klargöra vilka parametrar längs hela processlinjen som har störst effekt på miljön och genom detta ge underlag till förbättringar. Det är också en målsättning att genomföra en variationsanalys av parametrar som anses betydande och även att bedöma större antaganden som görs genom variation av dessa. Alla beräkningar i studien utgår från den funktionella enheten 1000... (More)
Syftet med denna studie är att genomföra en livscykelanalys på Oatly havredryck och öka kunskapen om havredryckens potentiella miljöbelastning med avseende på energiförbrukning, global uppvärmning, försurning, övergödning och bildning av fotokemiska oxidanter. Målet med studien är att kartlägga och analysera de ingående och utgående flödena till Oatlyfabriken och att försöka klargöra vilka parametrar längs hela processlinjen som har störst effekt på miljön och genom detta ge underlag till förbättringar. Det är också en målsättning att genomföra en variationsanalys av parametrar som anses betydande och även att bedöma större antaganden som görs genom variation av dessa. Alla beräkningar i studien utgår från den funktionella enheten 1000 liter förpackad havredryck. Det studerade produktsystemet innefattar odling av havre, produktion av förpackning, förädling på Oatlyfabriken, lagring i butik samt konsumtion i hushåll. Såväl konventionell som ekologisk havreodling har undersökts. Resultatet visar att havredryckens miljöpåverkan skiljer sig litet åt beroende på om havren odlats ekologiskt eller konventionellt, med undantag för övergödningspotentialen. Bidraget till den potentiella globala uppvärmningen är bidragen i princip likvärdiga för konventionellt respektive ekologiskt scenario och Oatlyfabriken står för det största enskilda bidraget. Även de potentiella försurningsbidragen är likvärdiga och i den kategorin är jordbruket och produktion av förpackning de som ger störst bidrag. Övergödningspotentialen är något högre för det ekologiska scenariot än för det konventionella, men i båda fallen är det jordbruket som står för klart mest utsläpp av övergödande ämnen. Potentialen att bilda fotokemiska oxidanter är även den likvärdiga för båda scenarierna och i denna miljöeffektkategori är det förpackningsproduktionen som står för det största enskilda bidraget. Variationsanalysen visar betydelsen av en god skörd och att en försämrad sådan innebär tillskott till de ekologiska effekterna där övergödningspotentialen påverkas mest. Vidare pekar variationsanalysen åt att en förflyttad havreproduktion från Svealands slättbygder till Götalands Södra Slättbygder inte får speciellt stora konsekvenser för någon av de studerade ekologiska effekterna så länge odlingen bedrivs konventionellt. För den ekologiska produktionen i den sydligare regionen föreligger däremot större skillnader. Det beror till stor del på att det blir kortare transporter i det sydligare alternativet framförallt beroende på att leverantören av det ekologiska gödselmedlet finns i närheten. Oatlyfabrikens miljöpåverkan förändras inte nämnvärt med uppförandet av ett kyltorn i vilken vatten recirkuleras. Däremot skulle en intern lagring av havredrycken generera att Oatly kunde tillskrivas en mindre miljöpåverkan. Ett byte från naturgas till biogas på Oatlyfabriken skulle leda till en reduktion av produktsystemets totala GWP-bidrag med över en fjärdedel. Däremot förändras inte vare sig försurnings- eller övergödningspotentialen för produktsystemet i någon större utsträckning om biogas används istället för naturgas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Dahllöv, Oskar and Gustafsson, Mattias
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Livscykelanalys, havredryck, Oatly, LCA, miljöpåverkan
report number
TFEM--09/5034
other publication id
LUTFD2/TFEM--09/5034--SE + (1-96)
language
Swedish
id
4468112
date added to LUP
2014-06-18 13:41:05
date last changed
2014-06-18 13:41:05
@misc{4468112,
  abstract     = {Syftet med denna studie är att genomföra en livscykelanalys på Oatly havredryck och öka kunskapen om havredryckens potentiella miljöbelastning med avseende på energiförbrukning, global uppvärmning, försurning, övergödning och bildning av fotokemiska oxidanter. Målet med studien är att kartlägga och analysera de ingående och utgående flödena till Oatlyfabriken och att försöka klargöra vilka parametrar längs hela processlinjen som har störst effekt på miljön och genom detta ge underlag till förbättringar. Det är också en målsättning att genomföra en variationsanalys av parametrar som anses betydande och även att bedöma större antaganden som görs genom variation av dessa. Alla beräkningar i studien utgår från den funktionella enheten 1000 liter förpackad havredryck. Det studerade produktsystemet innefattar odling av havre, produktion av förpackning, förädling på Oatlyfabriken, lagring i butik samt konsumtion i hushåll. Såväl konventionell som ekologisk havreodling har undersökts. Resultatet visar att havredryckens miljöpåverkan skiljer sig litet åt beroende på om havren odlats ekologiskt eller konventionellt, med undantag för övergödningspotentialen. Bidraget till den potentiella globala uppvärmningen är bidragen i princip likvärdiga för konventionellt respektive ekologiskt scenario och Oatlyfabriken står för det största enskilda bidraget. Även de potentiella försurningsbidragen är likvärdiga och i den kategorin är jordbruket och produktion av förpackning de som ger störst bidrag. Övergödningspotentialen är något högre för det ekologiska scenariot än för det konventionella, men i båda fallen är det jordbruket som står för klart mest utsläpp av övergödande ämnen. Potentialen att bilda fotokemiska oxidanter är även den likvärdiga för båda scenarierna och i denna miljöeffektkategori är det förpackningsproduktionen som står för det största enskilda bidraget. Variationsanalysen visar betydelsen av en god skörd och att en försämrad sådan innebär tillskott till de ekologiska effekterna där övergödningspotentialen påverkas mest. Vidare pekar variationsanalysen åt att en förflyttad havreproduktion från Svealands slättbygder till Götalands Södra Slättbygder inte får speciellt stora konsekvenser för någon av de studerade ekologiska effekterna så länge odlingen bedrivs konventionellt. För den ekologiska produktionen i den sydligare regionen föreligger däremot större skillnader. Det beror till stor del på att det blir kortare transporter i det sydligare alternativet framförallt beroende på att leverantören av det ekologiska gödselmedlet finns i närheten. Oatlyfabrikens miljöpåverkan förändras inte nämnvärt med uppförandet av ett kyltorn i vilken vatten recirkuleras. Däremot skulle en intern lagring av havredrycken generera att Oatly kunde tillskrivas en mindre miljöpåverkan. Ett byte från naturgas till biogas på Oatlyfabriken skulle leda till en reduktion av produktsystemets totala GWP-bidrag med över en fjärdedel. Däremot förändras inte vare sig försurnings- eller övergödningspotentialen för produktsystemet i någon större utsträckning om biogas används istället för naturgas.},
  author       = {Dahllöv, Oskar and Gustafsson, Mattias},
  keyword      = {Livscykelanalys,havredryck,Oatly,LCA,miljöpåverkan},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Livscykelanalys av Oatly havredryck},
  year         = {2008},
}