Advanced

Insamling och behandling av utsorterat matavfall från hushåll i flerfamiljshus i Solna Stad, (en systemstudie)

Gunnarsson, Klara (2011) FMI820 20111
Environmental and Energy Systems Studies
Abstract (Swedish)
Inom Solna stad har cirka 10 % av de boende möjlighet att sortera ut sitt matavfall. Utsortering av matavfall är ett led i att uppnå det nationellt uppsatta miljökvalitetsmålet gällande en God Bebyggd miljö, nämligen att 35 % av allt organiskt avfall från hushåll och verksamheter ska samlas in och behandlas biologiskt så att växtnäring tas om hand till år 2010. Eftersom tidsgränsen för detta mål passerat föreslog Miljömålsberedningen i april i år att förändra målet till att 40 % av det organiska avfallet från hushåll och verksamheter ska samlas in och behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas till vara till år 2015. För att Solna kommun skall kunna uppnå detta krävs det avfallshanteringssystem som ger de boende inom kommen... (More)
Inom Solna stad har cirka 10 % av de boende möjlighet att sortera ut sitt matavfall. Utsortering av matavfall är ett led i att uppnå det nationellt uppsatta miljökvalitetsmålet gällande en God Bebyggd miljö, nämligen att 35 % av allt organiskt avfall från hushåll och verksamheter ska samlas in och behandlas biologiskt så att växtnäring tas om hand till år 2010. Eftersom tidsgränsen för detta mål passerat föreslog Miljömålsberedningen i april i år att förändra målet till att 40 % av det organiska avfallet från hushåll och verksamheter ska samlas in och behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas till vara till år 2015. För att Solna kommun skall kunna uppnå detta krävs det avfallshanteringssystem som ger de boende inom kommen möjlighet att smidigt och lätt sortera ut sitt matavfall. Med avfallshanteringssystem menas insamling, transport samt behandling av det utsorterade matavfallet. I dagsläget finns det tre olika system för insamling av matavfall från flerfamiljshus inom Solna stad, kärl, nedgrävda behållare och mobil sopsug. I denna studie studeras och utvärderas dessa system genom en systemanalys utifrån följande parametrar: kostnad, miljöpåverkan, kvalitet, kvantitet, arbetsmiljö, användarvänlighet, driftsäkerhet och flexibilitet. Studien har som ambition att visa vilket av avfallshanteringssystemen som i högst grad uppfyller målen för de valda parametrarna.För att kunna gradera måluppfyllelsen för varje parameter valdes ett betygsgraderingssystem med en betygskala mellan 1-5. Utifrån de valda parametrarna och betygsgraderingsskalan valdes sedan Utsorteringsmetoden som multikriterieanalys. Värderingen av måluppfyllelsen utfördes av författaren i samarbete med de centrala aktörerna. Det summerade resultatet utgjorde grunden i jämförelsen mellan de olika avfallshaneringsystemen. En känslighetsanalys genomförs för värderingen av parametrarna, detta för att undersöka om det slutliga resultat ändras då externa viktningsmått används. En jämförelse gjordes även mellan de olika behandlingsmetoderna för matavfall för att utreda vilka konsekvenser de olika metoderna (rötning, kompostering och förbränning) ger upphov till, främst med avseende på miljöpåverkan.Resultatet visar att det avfallshanteringssystem som i högst grad uppfyller de analyserade parametrarna är systemet med nedgrävda behållare. Resultatet visar även att skillnaden mellan de olika systemen är liten vilket betyder att inget av systemen kan förkastas till förmån för något annat. Detta leder till slutsatsen att det inte entydigt går att se vilket av systemen, nedgrävda behållare eller kärl, som bäst uppfyller målen för parametrarna. Jämförelse mellan de olika behandlingsmetoderna visar att förbränning ger upphov till mindre miljöpåverkan än rötning. Detta är dock helt beroende av hur den producerade biogasen används. Uppgraderas biogasen till fordonsgas fås den största miljönyttan, vilket beror på att man i detta fall enbart substituerar fossila bränslen något som inte alltid sker om biogasen används till produktion av el eller värme.Känslighetsanalysen gällande viktningssystemet visade att olika viktningsindex har liten betydelse för det slutliga resultatet av analysen. Under känslighetsanalyen undersöktes två olika viktningsindex som båda resulterade i att systemet med nedgrävda behållare var det system som i högsta grad uppfyller målen för parametrarna.Förslag på fortsatta studier är att undersöka flera olika typer av avfallshanteringssystem för att på detta sätt få en bredare jämförelse mellan olika avfallshanteringssystem som kan förekomma i storstadsregioner. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Gunnarsson, Klara
supervisor
organization
course
FMI820 20111
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Avfallshantering, multikriterieanalys, insamling av matavfall, biogasanvändning
report number
TFEM--11/5052
other publication id
LUTFD2/TFEM--11/5052--SE + (1-78)
language
Swedish
id
4468151
date added to LUP
2014-06-18 11:31:46
date last changed
2014-06-18 11:31:46
@misc{4468151,
  abstract     = {Inom Solna stad har cirka 10 % av de boende möjlighet att sortera ut sitt matavfall. Utsortering av matavfall är ett led i att uppnå det nationellt uppsatta miljökvalitetsmålet gällande en God Bebyggd miljö, nämligen att 35 % av allt organiskt avfall från hushåll och verksamheter ska samlas in och behandlas biologiskt så att växtnäring tas om hand till år 2010. Eftersom tidsgränsen för detta mål passerat föreslog Miljömålsberedningen i april i år att förändra målet till att 40 % av det organiska avfallet från hushåll och verksamheter ska samlas in och behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas till vara till år 2015. För att Solna kommun skall kunna uppnå detta krävs det avfallshanteringssystem som ger de boende inom kommen möjlighet att smidigt och lätt sortera ut sitt matavfall. Med avfallshanteringssystem menas insamling, transport samt behandling av det utsorterade matavfallet. I dagsläget finns det tre olika system för insamling av matavfall från flerfamiljshus inom Solna stad, kärl, nedgrävda behållare och mobil sopsug. I denna studie studeras och utvärderas dessa system genom en systemanalys utifrån följande parametrar: kostnad, miljöpåverkan, kvalitet, kvantitet, arbetsmiljö, användarvänlighet, driftsäkerhet och flexibilitet. Studien har som ambition att visa vilket av avfallshanteringssystemen som i högst grad uppfyller målen för de valda parametrarna.För att kunna gradera måluppfyllelsen för varje parameter valdes ett betygsgraderingssystem med en betygskala mellan 1-5. Utifrån de valda parametrarna och betygsgraderingsskalan valdes sedan Utsorteringsmetoden som multikriterieanalys. Värderingen av måluppfyllelsen utfördes av författaren i samarbete med de centrala aktörerna. Det summerade resultatet utgjorde grunden i jämförelsen mellan de olika avfallshaneringsystemen. En känslighetsanalys genomförs för värderingen av parametrarna, detta för att undersöka om det slutliga resultat ändras då externa viktningsmått används. En jämförelse gjordes även mellan de olika behandlingsmetoderna för matavfall för att utreda vilka konsekvenser de olika metoderna (rötning, kompostering och förbränning) ger upphov till, främst med avseende på miljöpåverkan.Resultatet visar att det avfallshanteringssystem som i högst grad uppfyller de analyserade parametrarna är systemet med nedgrävda behållare. Resultatet visar även att skillnaden mellan de olika systemen är liten vilket betyder att inget av systemen kan förkastas till förmån för något annat. Detta leder till slutsatsen att det inte entydigt går att se vilket av systemen, nedgrävda behållare eller kärl, som bäst uppfyller målen för parametrarna. Jämförelse mellan de olika behandlingsmetoderna visar att förbränning ger upphov till mindre miljöpåverkan än rötning. Detta är dock helt beroende av hur den producerade biogasen används. Uppgraderas biogasen till fordonsgas fås den största miljönyttan, vilket beror på att man i detta fall enbart substituerar fossila bränslen något som inte alltid sker om biogasen används till produktion av el eller värme.Känslighetsanalysen gällande viktningssystemet visade att olika viktningsindex har liten betydelse för det slutliga resultatet av analysen. Under känslighetsanalyen undersöktes två olika viktningsindex som båda resulterade i att systemet med nedgrävda behållare var det system som i högsta grad uppfyller målen för parametrarna.Förslag på fortsatta studier är att undersöka flera olika typer av avfallshanteringssystem för att på detta sätt få en bredare jämförelse mellan olika avfallshanteringssystem som kan förekomma i storstadsregioner.},
  author       = {Gunnarsson, Klara},
  keyword      = {Avfallshantering,multikriterieanalys,insamling av matavfall,biogasanvändning},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Insamling och behandling av utsorterat matavfall från hushåll i flerfamiljshus i Solna Stad, (en systemstudie)},
  year         = {2011},
}