Bränn skogen - låt den leva : identifiering av potentiella områden för kontrollerad naturvårdsbränning på Gotland med hjälp av Geografiskt Informationssystem

Abstract

This study was conducted on behalf of the county administrative board of Gotland, with the aim of using Geographical Information systems to identify protected forest areas where controlled fires would be suitable to incorporate in management plans. Forest fire, being both a natural and cultural phenomenon has historically been a frequently recurrent disturbance regime in the boreal and boreonemoral forest ecosystems. Since the middle of the 19th century the number of occurring forest fires in the Swedish landscape has declined significantly. The decline of fires is partly because the forest has received a higher economic value, which has prompted the development of effective methods of forest fire prevention. This has affected species, directly or indirectly, dependent on forest fires in a negative way. Forests have become denser, with a higher share of fir, and a smaller proportion of deciduous trees. The amount of dead wood in the forests has also been reduced, which has had severe consequences for the species associated with these substrates.
Suitable areas for controlled fires were selected with the aim of preserving the large number of fire favored species present on Gotland. This was done by identifying where forest fire habitat overlap protected nature. And where fire favored species are, or historically have been present. Some of the species has been divided into ecological groups based on similar life strategies, substrate- and environmental requirements. By understanding how the different ecological groups are favored by fire the fire regime can be conducted in a way so that the ecological outcome of the controlled fire is maximized.
The results of the study indicate that most areas suitable for controlled fires are located on northern Gotland and in the national park Gotska Sandön. Low intensity fires with a large fire depth favor the majority of the registered species in the areas.

Abstract (Swedish)

Följande uppsats är skriven på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län med syfte att tillämpa GIS för att identifiera lämpliga områden för kontrollerad naturvårdsbränning. Skogsbränder, både naturliga och antropogena, har historiskt varit en frekvent närvarande störningsregim i den svenska skogen. Branden har bidragit till att skapa stora delar av de strukturer och den biologiska mångfald som finns i skogens ekosystem. Tidigare brandpräglade skogar har genomgått en stor förändring i sin
struktur, dels genom brändernas kraftiga minskning, dels till följd av de
genomgripande avverkningarna som sker i ett produktionsinriktat skogsbruk. Att det brinner mindre i landskapet idag beror på att skogen fått ett ökat ekonomiskt värde, och därför har man utvecklat effektiva metoder för bekämpning av bränder. Skogarna har blivit tätare, med mer andel gran och mindre andel löv. Mängden död ved i skogen har även minskat vilket får drastiska konsekvenser för de arter som är knutna
till dessa substrat. Utvecklingen av skogarna till att bli huvudsakligen
virkesproducenter har inneburit en kraftig negativ effekt på förekomsten av brandberoende och brandgynnade arter.
Länsstyrelserna har fått i uppdrag av Naturvårdsverket att formulera en strategi för kontrollerade naturvårdsbränningar i skyddade skogar. För att uppnå miljömålet Levande skogar samt för att brandberoende och brandgynnade arter ska uppnå gynnsam bevarande status krävs att bränder återinförs under kontrollerade former som en störningsregim i skogen.
Lämpliga områden för naturvårdsbränning har valts ut genom att identifiera var skog av brandnaturtyp överlappar skyddad natur. Samt var det finns registrerade förekomster av brandgynnade arter. Ett antal av de brandgynnade arterna är indelade i ekologiska grupper baserat på liknande livsstrategier, substrat- och miljökrav. Genom förståelse för de olika kraven som brandgynnade arter har på genomförandet av branden kan bränningsmönster och brandrotationer anpassas och den ekologiska
effekten av naturvårdsbränningen maximeras.
Resultaten av studien visar att de flesta områden som lämpar sig för
naturvårdsbränning finns på norra Gotland och Gotska Sandön. Majoriteten av de arter som har registrerats i områdena gynnas av en lågintensiv brand med stort branddjup. Gotska Sandön har flera registrerade förekomster av rödlistade arter vilka är beroende av tillgång på död ved. Därför kan det i vissa områden vara lämpligt att genomföra en mer intensiv brand med hög trädmortalitet. Utöver nationalparken Gotska Sandön rekommenderas Länsstyrelsen i Gotlands län att prioritera utredning av praktiska möjligheter för genomförandet av naturvårdsbränningar i följande områden, Bluttmo-Gildarshagen, Bräntings haid, Bästeräsk, Filehajdar, Kallgatburg, Skymnings, Stenstuguskog, Hall-Hangvar och Torsburgen.

• author: Thoresen, Wösel
• supervisor: Harry Lankreijer
• organization: Dept of Physical Geography and Ecosystem Science
• course: NGEK01 20141
• year: 2014
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: naturvårdsbränning, brand, naturvård, skogsvård, Gotland, GIS
• publication/series: Examensarbete INES
• report number: 319
• language: Swedish
• additional info: Extern handledare Cecilia Nygren, Länsstyrelsen i Gotlands län
• id: 4498771
• date added to LUP: 2014-06-23 15:03:58
• date last changed: 2014-06-24 03:52:51