Advanced

Hatbrottets vara eller icke vara i svensk rätt: en rättssociologisk inblick i förhållandet mellan samhälle och rätt

Johansson, Sara LU (2014) RÄSK02 20141
Department of Sociology of Law
Abstract (Swedish)
Den här uppsatsens huvudsakliga syfte är att rättssociologiskt belysa hatbrottets plats i rätten, samhället och relationen däremellan. För att undersöka detta formulerades tre forskningsfrågor. 1. I vilken omfattning hanterades hatbrott i Svenska domstol under 2013 samt januari- juni 2014? 2. Hur ser implementeringen av straffskärpningsregeln gällande hatbrott ut och vilka eventuella samhälleliga konsekvenser medförs? 3. Hur kan hatbrottets roll i förhållandet mellan samhälle och rätt ses utifrån ett intersektionalitetsperspektiv? Dessa frågor har sedan besvarats genom utförandet av en kvalitativ innehållsanalys av rättsliga avgöranden under 2013 och första delen av 2014 i vilka man behandlar hatbrott. Efter genomför analys konstateras att... (More)
Den här uppsatsens huvudsakliga syfte är att rättssociologiskt belysa hatbrottets plats i rätten, samhället och relationen däremellan. För att undersöka detta formulerades tre forskningsfrågor. 1. I vilken omfattning hanterades hatbrott i Svenska domstol under 2013 samt januari- juni 2014? 2. Hur ser implementeringen av straffskärpningsregeln gällande hatbrott ut och vilka eventuella samhälleliga konsekvenser medförs? 3. Hur kan hatbrottets roll i förhållandet mellan samhälle och rätt ses utifrån ett intersektionalitetsperspektiv? Dessa frågor har sedan besvarats genom utförandet av en kvalitativ innehållsanalys av rättsliga avgöranden under 2013 och första delen av 2014 i vilka man behandlar hatbrott. Efter genomför analys konstateras att hatbrottets förekomst i svensk rätt är mycket begränsad, så även straffskärpningsregelns implementering. Sett ur ett intersektionalitetsperspektiv kan detta ha sin grund i osynliggörande av maktordningar. I endast ett av de elva rättsfall som tas upp i den här uppsatsen ansåg domstolen att den utförda handlingen var att anse som ett hatbrott, detta skall ställas i relation till de närmare 220000 hatbrott som enligt BRÅ:s självrapporterade data begåtts under 2011 . Rättens svårighet eller ovilja att använda sig av straffskärpningsregeln tyder på obalans mellan samhälle och rätt samt lag och moral. Rättens auktoritära, normerande funktion leder i förlängningen till ett fortsatt osynliggörande och stigmatisering av de grupper vilka lagen ursprungligen syftade att skydda. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Johansson, Sara LU
supervisor
organization
course
RÄSK02 20141
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
straffskärpningsregel, social skiktning, intersektionalitet, hatbrott, maktordningar
language
Swedish
id
4523385
date added to LUP
2014-07-03 14:41:16
date last changed
2014-07-03 14:41:16
@misc{4523385,
  abstract     = {Den här uppsatsens huvudsakliga syfte är att rättssociologiskt belysa hatbrottets plats i rätten, samhället och relationen däremellan. För att undersöka detta formulerades tre forskningsfrågor. 1. I vilken omfattning hanterades hatbrott i Svenska domstol under 2013 samt januari- juni 2014? 2. Hur ser implementeringen av straffskärpningsregeln gällande hatbrott ut och vilka eventuella samhälleliga konsekvenser medförs? 3. Hur kan hatbrottets roll i förhållandet mellan samhälle och rätt ses utifrån ett intersektionalitetsperspektiv? Dessa frågor har sedan besvarats genom utförandet av en kvalitativ innehållsanalys av rättsliga avgöranden under 2013 och första delen av 2014 i vilka man behandlar hatbrott. Efter genomför analys konstateras att hatbrottets förekomst i svensk rätt är mycket begränsad, så även straffskärpningsregelns implementering. Sett ur ett intersektionalitetsperspektiv kan detta ha sin grund i osynliggörande av maktordningar. I endast ett av de elva rättsfall som tas upp i den här uppsatsen ansåg domstolen att den utförda handlingen var att anse som ett hatbrott, detta skall ställas i relation till de närmare 220000 hatbrott som enligt BRÅ:s självrapporterade data begåtts under 2011 . Rättens svårighet eller ovilja att använda sig av straffskärpningsregeln tyder på obalans mellan samhälle och rätt samt lag och moral. Rättens auktoritära, normerande funktion leder i förlängningen till ett fortsatt osynliggörande och stigmatisering av de grupper vilka lagen ursprungligen syftade att skydda.},
  author       = {Johansson, Sara},
  keyword      = {straffskärpningsregel,social skiktning,intersektionalitet,hatbrott,maktordningar},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Hatbrottets vara eller icke vara i svensk rätt: en rättssociologisk inblick i förhållandet mellan samhälle och rätt},
  year         = {2014},
}