”Vissa tillfällen känner man sig svensk, men inte ens då”. En kvalitativ intervjustudie om unga tjejer som rasifieras i skolan och osynliggörs i media.
(2014) PSYK11 20141Department of Psychology
- Abstract (Swedish)
- Utifrån socialpsykologiska och postkoloniala perspektiv var syftet med studien att undersöka hur självbilden hos en grupp unga tjejer som gjordes till avvikande i den svenska kontexten påverkades av skolan och medias blick på dem. Målet var att undersöka hur intervjupersonernas självbild påverkades av rasifiering, hur de förstod sina erfarenheter av rasism och vilka strategier de använde för att stärka sig själva.
Studien har gjorts genom sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra unga tjejer. Intervjuerna har spelats in och transkriberats. Analysen genomfördes med en tematisk analysmetod. De teman som genererades berörde bland annat erfarenheter av att göras till ”invandrare” i skolan och falla utanför gränserna för en... (More) - Utifrån socialpsykologiska och postkoloniala perspektiv var syftet med studien att undersöka hur självbilden hos en grupp unga tjejer som gjordes till avvikande i den svenska kontexten påverkades av skolan och medias blick på dem. Målet var att undersöka hur intervjupersonernas självbild påverkades av rasifiering, hur de förstod sina erfarenheter av rasism och vilka strategier de använde för att stärka sig själva.
Studien har gjorts genom sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra unga tjejer. Intervjuerna har spelats in och transkriberats. Analysen genomfördes med en tematisk analysmetod. De teman som genererades berörde bland annat erfarenheter av att göras till ”invandrare” i skolan och falla utanför gränserna för en föreställd ”svenskhet”, samt upplevelser av stereotypa framställningar i media och av att inte vara representerad i media. Utifrån den situerade kunskap som intervjupersonerna bidrog med var ambitionen att visa hur rasism påverkar unga tjejer som rasifieras i den svenska kontexten.
Analysen visade hur rasifieringsprocesser började tidigt i grundskolan och fortsatte upp till högre utbildningsnivåer. Inom både skola och media gjordes stereotyper och kategoriseringar som bidrog till rasifierade självbilder. Samtidigt såg jag hur motstånd gjordes mot de stereotyper som intervjupersonerna kategoriserades som av omgivningen. (Less) - Popular Abstract
- The aim of this study was, based on social psychological and postcolonial perspectives, to examine how the self-image of a group of young girls that were constructed as deviant in the Swedish context were affected by the school’s and media’s view of them. The purpose was to examine how the self-image was affected by racialization, how experiences of racism were understood and which strategies the interviewees used to strengthen themselves.
The study was conducted through seven qualitative semi-structured interviews with four young girls. The interviews were recorded and transcribed. The analysis was conducted through a thematic analysis method. Themes that were generated were for example; experiences of being constructed as “immigrant”... (More) - The aim of this study was, based on social psychological and postcolonial perspectives, to examine how the self-image of a group of young girls that were constructed as deviant in the Swedish context were affected by the school’s and media’s view of them. The purpose was to examine how the self-image was affected by racialization, how experiences of racism were understood and which strategies the interviewees used to strengthen themselves.
The study was conducted through seven qualitative semi-structured interviews with four young girls. The interviews were recorded and transcribed. The analysis was conducted through a thematic analysis method. Themes that were generated were for example; experiences of being constructed as “immigrant” in the school, of falling outside the limits of a conceptualized “Swedishness”, stereotypical images in the media and to not feel represented in the media. The ambition was to show how racism affects young girls that are racialized in the Swedish context, based on the situated knowledge that the interviewees contributed with.
The analysis showed how processes of racialization began early in primary school and continued through higher levels of schooling. Within both the school and media stereotypes and categories that contributed to racialized self-images were constructed. I also saw how the interviewees challenged and resisted the stereotypes that they were categorized as. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4533640
- author
- Behdjou, Sandra LU
- supervisor
- organization
- course
- PSYK11 20141
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- ”Swedishness”, racialization, racism, självbild, social psychology, post colonialism, stereotyper, media, skola, socialpsykologi, postkolonialism, ”svenskhet”, rasifiering, rasism, school, stereotypes, self-image.
- language
- Swedish
- id
- 4533640
- date added to LUP
- 2014-07-09 15:08:10
- date last changed
- 2014-07-09 15:08:10
@misc{4533640,
abstract = {{Utifrån socialpsykologiska och postkoloniala perspektiv var syftet med studien att undersöka hur självbilden hos en grupp unga tjejer som gjordes till avvikande i den svenska kontexten påverkades av skolan och medias blick på dem. Målet var att undersöka hur intervjupersonernas självbild påverkades av rasifiering, hur de förstod sina erfarenheter av rasism och vilka strategier de använde för att stärka sig själva.
Studien har gjorts genom sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra unga tjejer. Intervjuerna har spelats in och transkriberats. Analysen genomfördes med en tematisk analysmetod. De teman som genererades berörde bland annat erfarenheter av att göras till ”invandrare” i skolan och falla utanför gränserna för en föreställd ”svenskhet”, samt upplevelser av stereotypa framställningar i media och av att inte vara representerad i media. Utifrån den situerade kunskap som intervjupersonerna bidrog med var ambitionen att visa hur rasism påverkar unga tjejer som rasifieras i den svenska kontexten.
Analysen visade hur rasifieringsprocesser började tidigt i grundskolan och fortsatte upp till högre utbildningsnivåer. Inom både skola och media gjordes stereotyper och kategoriseringar som bidrog till rasifierade självbilder. Samtidigt såg jag hur motstånd gjordes mot de stereotyper som intervjupersonerna kategoriserades som av omgivningen.}},
author = {{Behdjou, Sandra}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{”Vissa tillfällen känner man sig svensk, men inte ens då”. En kvalitativ intervjustudie om unga tjejer som rasifieras i skolan och osynliggörs i media.}},
year = {{2014}},
}