Spelet om verkligheten - En kritisk diskursanalys av debatten efterföljande filmen Play
(2014) SOCK01 20141Sociology
- Abstract (Swedish)
- 2011 hade filmen Play premiär. Filmens regissör, Ruben Östlund, hämtade inspiration till filmen ur en serie verkliga händelser som ledde till ett omfattande rättsfall där fem förövare stod anklagade för att ha utfört flera rån med hjälp av det så kallade “brorsantricket”. Efter filmens premiär uppstod en omfattande debatt på kultursidorna i dagspressen som i huvudsak behandlade frågan om regissören gjort en rasistisk film eller inte, där återkommande drag i debatten var huruvida filmen reproducerar rasistiska stereotype av invandrare, ifrågasätter rasistiska strukturer eller om filmen handlar om en allmänmänsklig ansvarslöshet. Syftet med vår uppsats är att med hjälp av kritisk diskursanalys av 16 artiklar, hämtade från debatten, förstå... (More)
- 2011 hade filmen Play premiär. Filmens regissör, Ruben Östlund, hämtade inspiration till filmen ur en serie verkliga händelser som ledde till ett omfattande rättsfall där fem förövare stod anklagade för att ha utfört flera rån med hjälp av det så kallade “brorsantricket”. Efter filmens premiär uppstod en omfattande debatt på kultursidorna i dagspressen som i huvudsak behandlade frågan om regissören gjort en rasistisk film eller inte, där återkommande drag i debatten var huruvida filmen reproducerar rasistiska stereotype av invandrare, ifrågasätter rasistiska strukturer eller om filmen handlar om en allmänmänsklig ansvarslöshet. Syftet med vår uppsats är att med hjälp av kritisk diskursanalys av 16 artiklar, hämtade från debatten, förstå hur debattörernas verklighetskonstruktioner kommer till uttryck i deras artiklar. Vi har även med hjälp av en tolkning av den kontext där debattörernas verklighetskonstruktioner skapas diskuterat hur kontexten kan tänkas påverka dessa verklighetskonstruktioner. I artiklarna har vi identifierat tre huvudsakliga tolkningslinjer, grundade på debattens återkommande drag som nämnts ovan. Dessa tolkningslinjer har vi gett namnen stereotyplinjen (anser att filmen reproducerar rasistiska stereotyper av invandrare), antirasistlinjen (anser att filmen ifrågasätter rasistiska strukturer) och den färgblinda linjen (filmen handlar om en allmänmänsklig ansvarslöshet). Vi har också identifierat tre meningsbärande tema i artiklarna. Dessa teman är “vi” och ”dom”, individ - struktur, makt - maktlöshet. Oavsett vilken linje debattörerna ansluter sig till, gör en majoritet en tydlig “vi” och ”dom”-indelning i artiklarna. Indelningen individ-struktur ses tydligast i antirasistlinjen och indelningen makt-maktlöshet ses tydligast inom den färgblinda linjen. Vi har sedan med hjälp av socialkonstruktivistisk teori diskuterat hur dessa linjer och teman kan förstås i ljuset av tolkningen av den samhälleliga kontexten, men också hur de kan förstås i ljuset av hur vi människor konstruerar vår verklighet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4580977
- author
- Larsson, Gustaf LU and Emmertz, Maria LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCK01 20141
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- verklighetskonstruktion, diskursanalys, socialkonstruktivism, rasism, stereotyp
- language
- Swedish
- id
- 4580977
- date added to LUP
- 2014-08-14 10:43:48
- date last changed
- 2014-08-14 10:43:48
@misc{4580977,
abstract = {{2011 hade filmen Play premiär. Filmens regissör, Ruben Östlund, hämtade inspiration till filmen ur en serie verkliga händelser som ledde till ett omfattande rättsfall där fem förövare stod anklagade för att ha utfört flera rån med hjälp av det så kallade “brorsantricket”. Efter filmens premiär uppstod en omfattande debatt på kultursidorna i dagspressen som i huvudsak behandlade frågan om regissören gjort en rasistisk film eller inte, där återkommande drag i debatten var huruvida filmen reproducerar rasistiska stereotype av invandrare, ifrågasätter rasistiska strukturer eller om filmen handlar om en allmänmänsklig ansvarslöshet. Syftet med vår uppsats är att med hjälp av kritisk diskursanalys av 16 artiklar, hämtade från debatten, förstå hur debattörernas verklighetskonstruktioner kommer till uttryck i deras artiklar. Vi har även med hjälp av en tolkning av den kontext där debattörernas verklighetskonstruktioner skapas diskuterat hur kontexten kan tänkas påverka dessa verklighetskonstruktioner. I artiklarna har vi identifierat tre huvudsakliga tolkningslinjer, grundade på debattens återkommande drag som nämnts ovan. Dessa tolkningslinjer har vi gett namnen stereotyplinjen (anser att filmen reproducerar rasistiska stereotyper av invandrare), antirasistlinjen (anser att filmen ifrågasätter rasistiska strukturer) och den färgblinda linjen (filmen handlar om en allmänmänsklig ansvarslöshet). Vi har också identifierat tre meningsbärande tema i artiklarna. Dessa teman är “vi” och ”dom”, individ - struktur, makt - maktlöshet. Oavsett vilken linje debattörerna ansluter sig till, gör en majoritet en tydlig “vi” och ”dom”-indelning i artiklarna. Indelningen individ-struktur ses tydligast i antirasistlinjen och indelningen makt-maktlöshet ses tydligast inom den färgblinda linjen. Vi har sedan med hjälp av socialkonstruktivistisk teori diskuterat hur dessa linjer och teman kan förstås i ljuset av tolkningen av den samhälleliga kontexten, men också hur de kan förstås i ljuset av hur vi människor konstruerar vår verklighet.}},
author = {{Larsson, Gustaf and Emmertz, Maria}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Spelet om verkligheten - En kritisk diskursanalys av debatten efterföljande filmen Play}},
year = {{2014}},
}