Negativ rättskraft i dispositiva tvistemål - "Behovet av en klar och lättillämpad regel"
(2014) JURM02 20141Department of Law
- Abstract (Swedish)
- Reglerna och läran om rättskraften är ett av de mest omdiskuterade ämnena inom svensk civilprocessrätt. Det råder ett systematiskt samband mellan RB 17:11 och 13:3 som är av vikt för att förstå gällande rätt. Förståelsen för rättskraftsläran och gällande rätt kompliceras dock av ett antal rättsfall. Kontentan av praxis är att vissa alternativa yrkanden prekluderas av domens rättskraft och det kan föreligga rättegångshinder fastän sådana yrkanden aldrig har framställts av kärande eller prövats av domstol. HD har i ett rättsfall framhållit att den negativa rättskraften ska begränsas till samma rättsföljd eller en rättsföljd som är alternativ och ekonomiskt likvärdig. HD motiverade det med behovet av en klar och lättillämpad regel. Syftet med... (More)
- Reglerna och läran om rättskraften är ett av de mest omdiskuterade ämnena inom svensk civilprocessrätt. Det råder ett systematiskt samband mellan RB 17:11 och 13:3 som är av vikt för att förstå gällande rätt. Förståelsen för rättskraftsläran och gällande rätt kompliceras dock av ett antal rättsfall. Kontentan av praxis är att vissa alternativa yrkanden prekluderas av domens rättskraft och det kan föreligga rättegångshinder fastän sådana yrkanden aldrig har framställts av kärande eller prövats av domstol. HD har i ett rättsfall framhållit att den negativa rättskraften ska begränsas till samma rättsföljd eller en rättsföljd som är alternativ och ekonomiskt likvärdig. HD motiverade det med behovet av en klar och lättillämpad regel. Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida HD har skapat en klar och lättillämpad rättskraftsregel. Frågan är vad som utgör ett alternativt yrkande och hur det ska fastställas. Vidare är frågan vad rättsutvecklingen innebär för förståelsen av saken. Frågan är också om samma rättskraftsregel gäller för alla tvistemål och situationer. I kap. 2 behandlas vissa utgångspunkter om den negativa rättskraften. I kap. 3 redovisas för etablerade rättskraftsteorier, idéer och grundläggande begrepp. Vidare behandlas reglerna om taleändring och förhållandet till 17:11. I kap. 4 behandlas och analyserats relevanta rättsfall och uttalanden i doktrin. I kap. 5 kommenteras slutligen uppsatsens syfte och frågeställningar. Sammanfattningsvis är rättsläget klart i det avseendet att alternativa rättsföljder som är ekonomiskt likvärdiga utgör alternativa yrkanden. Sådana yrkanden prekluderas av domens rättskraft. Däremot utgör inte alla alternativa rättsföljder också alternativa yrkanden. Begreppet ekonomiskt likvärdig rättsföljd medför vissa tolkningsproblem. Vidare är det oklart om det fortfarande råder symmetri mellan 17:11 och 13:3. HD har dessutom gett uttryck för att det inte på ett enhetligt sätt går att bestämma hur långt rättskraften sträcker sig i alla situationer. Sammantaget medför det en viss osäkerhet om gällande rätt och förståelsen för rättskraften. (Less)
- Popular Abstract
- The concept of res judicata is an intensively discussed area in Swedish civil procedural law. There is a fundamental correlation of legal and systematic importance between article 11 in chapter 17 and article 3 in chapter 13 in the Swedish Code of Judicial Procedure (RB 17:11, 13:3). However, it should be noted that the case law has complicated the understanding of the concept. This has, amongst other things, lead to the effect that certain claims can be precluded in terms of res judicata, although such claims never have been subject to judicial review (the “Theory of Precludeation”). The Swedish Supreme Court (“SSC”) has stated that it is essential to have a clear and easy rule to apply within the concept of res judicata. Although, it can... (More)
- The concept of res judicata is an intensively discussed area in Swedish civil procedural law. There is a fundamental correlation of legal and systematic importance between article 11 in chapter 17 and article 3 in chapter 13 in the Swedish Code of Judicial Procedure (RB 17:11, 13:3). However, it should be noted that the case law has complicated the understanding of the concept. This has, amongst other things, lead to the effect that certain claims can be precluded in terms of res judicata, although such claims never have been subject to judicial review (the “Theory of Precludeation”). The Swedish Supreme Court (“SSC”) has stated that it is essential to have a clear and easy rule to apply within the concept of res judicata. Although, it can be argued that the development of the Theory of Precludation do not correspond with this intention. The main purpose of this thesis is to analyze whether there is a clear and easy rule to apply. Extra focus is given to determine the precise conditions of the Theory of Precludation and how the case law has influenced the systematic relation between RB 17:11 and 13:3. Another objective is to analyze if the Theory of Precludation applies to all situations and sorts of civil cases. The main question is how to understand the concept of res judicata in the light of recent case law. Chapter 2 contains the basic rules of res judicata. Chapter 3 contains the main theories, ideas and terms. Chapter 4 contains a thorough and comprehensive analyze of relevant case law. Chapter 5 contains a broader analyze in relation to the purpose of the thesis. In summary, the systematical legal view of which sorts of claims that may be precluded in terms of res judicata is reasonably explicit. However, it still exists some doubts concerning the precise prerequisite and conditions in order to apply the Theory of Precludeation. Moreover it should be emphasized that the case law also influences the understanding for the rules and theories regarding the whole concept of res judicata. On balance, it is uncertain if the concept of res judicata is clear and easy to apply. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4588292
- author
- Svensson, Anders LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- The concept of res judicata in civil procedural law - A clear and easy rule to apply
- course
- JURM02 20141
- year
- 2014
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- res judicata, negativ rättskraft, civilprocessrätt
- language
- Swedish
- id
- 4588292
- date added to LUP
- 2014-09-03 07:37:35
- date last changed
- 2014-09-10 11:31:12
@misc{4588292,
abstract = {{Reglerna och läran om rättskraften är ett av de mest omdiskuterade ämnena inom svensk civilprocessrätt. Det råder ett systematiskt samband mellan RB 17:11 och 13:3 som är av vikt för att förstå gällande rätt. Förståelsen för rättskraftsläran och gällande rätt kompliceras dock av ett antal rättsfall. Kontentan av praxis är att vissa alternativa yrkanden prekluderas av domens rättskraft och det kan föreligga rättegångshinder fastän sådana yrkanden aldrig har framställts av kärande eller prövats av domstol. HD har i ett rättsfall framhållit att den negativa rättskraften ska begränsas till samma rättsföljd eller en rättsföljd som är alternativ och ekonomiskt likvärdig. HD motiverade det med behovet av en klar och lättillämpad regel. Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida HD har skapat en klar och lättillämpad rättskraftsregel. Frågan är vad som utgör ett alternativt yrkande och hur det ska fastställas. Vidare är frågan vad rättsutvecklingen innebär för förståelsen av saken. Frågan är också om samma rättskraftsregel gäller för alla tvistemål och situationer. I kap. 2 behandlas vissa utgångspunkter om den negativa rättskraften. I kap. 3 redovisas för etablerade rättskraftsteorier, idéer och grundläggande begrepp. Vidare behandlas reglerna om taleändring och förhållandet till 17:11. I kap. 4 behandlas och analyserats relevanta rättsfall och uttalanden i doktrin. I kap. 5 kommenteras slutligen uppsatsens syfte och frågeställningar. Sammanfattningsvis är rättsläget klart i det avseendet att alternativa rättsföljder som är ekonomiskt likvärdiga utgör alternativa yrkanden. Sådana yrkanden prekluderas av domens rättskraft. Däremot utgör inte alla alternativa rättsföljder också alternativa yrkanden. Begreppet ekonomiskt likvärdig rättsföljd medför vissa tolkningsproblem. Vidare är det oklart om det fortfarande råder symmetri mellan 17:11 och 13:3. HD har dessutom gett uttryck för att det inte på ett enhetligt sätt går att bestämma hur långt rättskraften sträcker sig i alla situationer. Sammantaget medför det en viss osäkerhet om gällande rätt och förståelsen för rättskraften.}},
author = {{Svensson, Anders}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Negativ rättskraft i dispositiva tvistemål - "Behovet av en klar och lättillämpad regel"}},
year = {{2014}},
}