Storbankers och sparbankers inställning till likviditetsreglering i Basel III och dess påverkan på verksamheten
(2014) FEKN90 20141Department of Business Administration
- Abstract (Swedish)
- Inledning: Den senaste finansiella krisen visade att finansiella regleringar behöver fokusera mer på likviditet för att motverka eventuella liknande kriser i framtiden. I den nya Basel III-regleringen finns likviditetsmåtten LCR (Liquidity Coverage Ratio) och NSFR (Net Stable Funding Ratio), som är ett kortsiktigt respektive ett långsiktigt mått på likviditet. NSFR är det mått som förefaller mest utmanande för banker att uppfylla särskilt på den svenska bankmarknaden. Den relativa förändringen i likviditetskraven är dessutom mycket större än förändringen i kapitalkraven vilket ytterligare gör likviditetsrisken intressant att undersöka.
Syfte: Vårt huvudsakliga syfte med denna uppsats är att redogöra för ett antal bankers inställning... (More) - Inledning: Den senaste finansiella krisen visade att finansiella regleringar behöver fokusera mer på likviditet för att motverka eventuella liknande kriser i framtiden. I den nya Basel III-regleringen finns likviditetsmåtten LCR (Liquidity Coverage Ratio) och NSFR (Net Stable Funding Ratio), som är ett kortsiktigt respektive ett långsiktigt mått på likviditet. NSFR är det mått som förefaller mest utmanande för banker att uppfylla särskilt på den svenska bankmarknaden. Den relativa förändringen i likviditetskraven är dessutom mycket större än förändringen i kapitalkraven vilket ytterligare gör likviditetsrisken intressant att undersöka.
Syfte: Vårt huvudsakliga syfte med denna uppsats är att redogöra för ett antal bankers inställning till de nya reviderade likviditetsregleringarna i Basel III och deras arbete för att uppnå de nya kraven. Vi skulle dessutom vilja kartlägga en eventuell skillnad mellan storbankernas och sparbankernas förväntningar på hur deras verksamhet i allmänhet kan påverkas och speciellt hur arbetet med riskhantering kan förändras.
Metod: Insamling av det empiriska materialet i denna uppsats har skett genom en kvalitativ metod med personliga djupintervjuer. Denna metod valdes utifrån önskan att få en djupare förståelse för åsikter kring likviditetsregleringen NSFR ur olika synvinklar. Urvalet av respondenter i den empiriska delen utgörs av personer som arbetar med likviditetsrisk på storbanker och sparbanker, samt med avdelningen för finansiell stabilitet på Riksbanken. Resultaten från den empiriska studien har sedan analyserats utifrån den valda referensramen.
Analys: Analysen från den empiriska studien och litteraturstudien visar att sparbankerna uppfyller NSFR i högre grad än storbankerna, och behöver sannolikt inte att ställas inför samma omställningar gällande affärsmodell och omstrukturering av balansräkningen. Detta beror på att sparbankerna i högre grad matchar sin utlåning med inlåning, och ägnar sig huvudsakligen åt verksamhet som anses vara stabil i NSFR. Det är framförallt storbankerna som måste arbeta med att finansiera sina likviditetsgap, vilket betraktas som kostsamt på grund av den dyrare, längre finansiering som måste tas upp och på grund av den alternativkostnad som värdepapper med låg avkastning utgör. Dessa högre kostnader kommer sannolikt att reflekteras i bankernas prissättning, där banken kommer att ta mer betalt när de tar högre likviditetsrisk.
Slutsats: Svenska banker har mer eller mindre svårigheter med att uppfylla det långsiktiga, strukturella likviditetsmåttet NSFR och måste därför arbeta med att få in mer stabil finansiering. Bankerna anser att likviditetsregleringarna är positiva i den aspekt att det leder till ökad transparens och ökat förtroende för banker. De framhåller även jämförbarhet mellan banker som en positiv aspekt. En negativ aspekt av likviditetsregleringarna för bankerna är de kostnader som dessa regleringar medför. Det finns fortfarande oklarheter kring utformningen av NSFR vilket gör det svårt för bankerna att börja anpassa sig i nuläget. Vidare är det svårt att förutsäga hur eller om regleringen kommer att påverka bankerna. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4646946
- author
- Nielsen, Katja LU and Lundström, Maria
- supervisor
-
- Erling Green LU
- organization
- course
- FEKN90 20141
- year
- 2014
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- language
- Swedish
- id
- 4646946
- date added to LUP
- 2014-09-16 12:52:44
- date last changed
- 2014-09-16 12:52:44
@misc{4646946,
abstract = {{Inledning: Den senaste finansiella krisen visade att finansiella regleringar behöver fokusera mer på likviditet för att motverka eventuella liknande kriser i framtiden. I den nya Basel III-regleringen finns likviditetsmåtten LCR (Liquidity Coverage Ratio) och NSFR (Net Stable Funding Ratio), som är ett kortsiktigt respektive ett långsiktigt mått på likviditet. NSFR är det mått som förefaller mest utmanande för banker att uppfylla särskilt på den svenska bankmarknaden. Den relativa förändringen i likviditetskraven är dessutom mycket större än förändringen i kapitalkraven vilket ytterligare gör likviditetsrisken intressant att undersöka.
Syfte: Vårt huvudsakliga syfte med denna uppsats är att redogöra för ett antal bankers inställning till de nya reviderade likviditetsregleringarna i Basel III och deras arbete för att uppnå de nya kraven. Vi skulle dessutom vilja kartlägga en eventuell skillnad mellan storbankernas och sparbankernas förväntningar på hur deras verksamhet i allmänhet kan påverkas och speciellt hur arbetet med riskhantering kan förändras.
Metod: Insamling av det empiriska materialet i denna uppsats har skett genom en kvalitativ metod med personliga djupintervjuer. Denna metod valdes utifrån önskan att få en djupare förståelse för åsikter kring likviditetsregleringen NSFR ur olika synvinklar. Urvalet av respondenter i den empiriska delen utgörs av personer som arbetar med likviditetsrisk på storbanker och sparbanker, samt med avdelningen för finansiell stabilitet på Riksbanken. Resultaten från den empiriska studien har sedan analyserats utifrån den valda referensramen.
Analys: Analysen från den empiriska studien och litteraturstudien visar att sparbankerna uppfyller NSFR i högre grad än storbankerna, och behöver sannolikt inte att ställas inför samma omställningar gällande affärsmodell och omstrukturering av balansräkningen. Detta beror på att sparbankerna i högre grad matchar sin utlåning med inlåning, och ägnar sig huvudsakligen åt verksamhet som anses vara stabil i NSFR. Det är framförallt storbankerna som måste arbeta med att finansiera sina likviditetsgap, vilket betraktas som kostsamt på grund av den dyrare, längre finansiering som måste tas upp och på grund av den alternativkostnad som värdepapper med låg avkastning utgör. Dessa högre kostnader kommer sannolikt att reflekteras i bankernas prissättning, där banken kommer att ta mer betalt när de tar högre likviditetsrisk.
Slutsats: Svenska banker har mer eller mindre svårigheter med att uppfylla det långsiktiga, strukturella likviditetsmåttet NSFR och måste därför arbeta med att få in mer stabil finansiering. Bankerna anser att likviditetsregleringarna är positiva i den aspekt att det leder till ökad transparens och ökat förtroende för banker. De framhåller även jämförbarhet mellan banker som en positiv aspekt. En negativ aspekt av likviditetsregleringarna för bankerna är de kostnader som dessa regleringar medför. Det finns fortfarande oklarheter kring utformningen av NSFR vilket gör det svårt för bankerna att börja anpassa sig i nuläget. Vidare är det svårt att förutsäga hur eller om regleringen kommer att påverka bankerna.}},
author = {{Nielsen, Katja and Lundström, Maria}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Storbankers och sparbankers inställning till likviditetsreglering i Basel III och dess påverkan på verksamheten}},
year = {{2014}},
}