Samhället vill ha hårdare straff en diskussion om upp – och nykriminalisering

Abstract (Swedish)

Målet med denna uppsats har varit att granska syftet och skälen till den lagändring som skedde under 2010 för att generellt skärpa straffen för allvarliga våldsbrott. Vidare har rättspraxis granskats för att se om reformen lett till de eftersträvade resultaten. Slutligen har även en del av den kritik som finns mot regeringens argument tagits med för att visa på att långt ifrån alla är överens om att hårdare straff är det bästa sättet att sänka kriminaliteten i samhället.

För att finna svaret på dessa frågor har bland annat regeringens proposition, Brottsförebyggande Rådets rapport och doktrin använts. Den informationen har lett fram till följande slutsatser.

Syftet med reformen har varit att skärpa straffen för att på så sätt reflektera samhällets förändrade syn på våld. Som skäl för detta har bland annat pekats på den kunskap om psykiska effekter av våldsbrott som nu finns samt att andra brottstyper på senare tid uppkriminaliserats.

Reformen har, såsom regeringen hoppats, lett till generellt längre straff för de allvarligare våldsbrotten. Vad gäller misshandelsbrotten vilka varit särskilt i fokus, har det konstaterats att straffen blivit längre samtidigt som det våld som legat till grund för domarna anses ha blivit lindrigare.

Skälen för lagändringen har dock fått utstå en del kritik. Av de statliga utredningarna framgår att det inte finns någon forskning som pekar på att längre påföljder inverkar på brottsnivån i samhället. I doktrin höjs kritiska röster mot argumentet att det allmänna rättsmedvetandet kräver hårdare straff och dess användning för att motivera ny – och uppkriminaliseringar.

Popular Abstract

The aim of this study was to examine the purpose and reasons for the amendment, which took place in 2010 to generally strengthen penalties for serious violent crimes. Furthermore, case law was examined to see whether the reform led to the desired results. Finally, some of the criticisms that are against the government's arguments were included to show that far from all agree that tougher penalties is the best way to reduce crime in the society.

To answer these questions has among others government bill, Crime Prevention Councils’ (Brottsförebyggande Rådet) report and literature been used. This information has led to the following conclusions.

The purpose of the reform has been to strengthen penalties for so that it will reflect society's changing views on violence. As reasons for this, it’s been pointed that the knowledge of the psychological effects of violent crimes that are now available, as well as other types of crime has been strengthened.

The reform has, as the government hoped, led to generally longer sentences for the most serious crimes of violence. As for assault offenses which have been particularly in focus, it has been found that the sentences become longer while the violence that formed the basis for the judges deemed to have been less severe.

The reasons for the amendment, has nevertheless endured some criticism. The governmental investigations shows that there is no research indicating that longer sanctions affect the crime rate in society and in the doctrine critical voices are raised against the argument that the public’s sense of justice requires tougher sentencing and its use to justify new criminalization and harder sanctions for those already existing.

• author: Gullers Ahlin, Victor
• supervisor: Sverker Jönsson
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20142
• year: 2014
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffrätt
• language: Swedish
• id: 4918344
• date added to LUP: 2015-01-27 17:51:25
• date last changed: 2015-01-27 17:51:25