Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Arbetstagarens kritikrätt på sociala medier - En jämförelse mellan privat och offentligt anställda

Nilsson, Axel LU (2014) LAGF03 20142
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Det här arbetet syftar att sammanställa och jämföra arbetstagares yttrandefrihet inom den privata och den offentliga sektorn, med särskilt fokus på sociala medier. I ett anställningsförhållande så råder en lojalitetsplikt mellan arbetstagaren och arbetsgivaren som är grundad på ömsesidiga skyldigheter och rättigheter. Lojalitetsplikten kan sammanfattas till, ur ett arbetstagarperspektiv, en skyldighet att inte handla på ett sätt som kan skada arbetsgivaren. I denna skyldighet ingår att inte yttra sig på ett sätt som får arbetsgivaren eller dennes verksamhet att framstå i dålig dager och Arbetsdomstolens praxis är ganska sträng, det krävs inte mycket för att en arbetsrättslig sanktion – såsom uppsägning eller avskedande – kan anses vara... (More)
Det här arbetet syftar att sammanställa och jämföra arbetstagares yttrandefrihet inom den privata och den offentliga sektorn, med särskilt fokus på sociala medier. I ett anställningsförhållande så råder en lojalitetsplikt mellan arbetstagaren och arbetsgivaren som är grundad på ömsesidiga skyldigheter och rättigheter. Lojalitetsplikten kan sammanfattas till, ur ett arbetstagarperspektiv, en skyldighet att inte handla på ett sätt som kan skada arbetsgivaren. I denna skyldighet ingår att inte yttra sig på ett sätt som får arbetsgivaren eller dennes verksamhet att framstå i dålig dager och Arbetsdomstolens praxis är ganska sträng, det krävs inte mycket för att en arbetsrättslig sanktion – såsom uppsägning eller avskedande – kan anses vara godtagbart.

Lojalitetsplikten är som institut relativt gammal och praxis kring den är allt annat än lättnavigerad, och det är inte otänkbart att det råder en förhållandevis stor okunskap om området i samhället. I takt med utvecklingen av det moderna samhället och framförallt i takt med det ökande användandet av sociala medier kan ibland en intressekollision uppstå, för även på internet råder lojalitetsplikten. Så ponera scenariot att en arbetstagare på sin privata Facebooksida publicerar en kommentar om att denne har haft en dålig dag på jobbet, kanske till och med pekar ut några kollegor eller chefen som en bidragande anledning – då är det med stor säkerhet så att denne arbetstagare bryter mot sin lojalitetsplikt och att arbetsgivaren därmed har en grund att skilja personen från sin anställning.

Det ovan sagda om lojalitetsplikten är i princip generellt tillämpligt för alla arbetstagare i Sverige – inom den privata sektorn såväl som den offentliga. Men inom den offentliga sektorn intar lojalitetsplikten en särställning, eftersom en offentligt anställd arbetstagare är tillförsäkrad yttrandefrihet genom Sveriges grundlag – Regeringsformen, Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen. Detta innebär att en offentligt anställd har en större frihet att offentligt kritisera sin arbetsgivare än en arbetstagare inom den privata sektorn.

Dock finns det vissa möjligheter för en privat arbetstagare att offentligt kritisera sin arbetsgivare, dvs. att bryta sin tystnadsplikt, nämligen att det skulle vara allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen, att kritiken skulle ske på arbetstagarens fritid mm. Det har skett en rättsutveckling där Europadomstolens avgörande har varit vägledande, de har i flera avgöranden konstaterat att de staterna som är parter till konventionen har en positiv skyldighet att tillförsäkra att privatanställdas yttrandefrihet respekteras, avgöranden som kan komma att modifiera den svenska regleringens utformning. (Less)
Popular Abstract
The aim with this essay is to compile and compare an employee’s right to freedom of expression within the private and the public sector, with a special focus on social media. When someone enters an employment, certain obligations come into force. These can be summarized into something known as “a duty of loyalty”. In rough strokes, this duty entails that the employee cannot act in a way that could harm the employer, or make the employer appear in a bad light. This duty includes an obligation not to harm the employer by making, amongst other things, public statements and it even stretches so far as to govern how an employee can act in social media. The Labour Court has stipulated that a breach of this duty, even though it might appear... (More)
The aim with this essay is to compile and compare an employee’s right to freedom of expression within the private and the public sector, with a special focus on social media. When someone enters an employment, certain obligations come into force. These can be summarized into something known as “a duty of loyalty”. In rough strokes, this duty entails that the employee cannot act in a way that could harm the employer, or make the employer appear in a bad light. This duty includes an obligation not to harm the employer by making, amongst other things, public statements and it even stretches so far as to govern how an employee can act in social media. The Labour Court has stipulated that a breach of this duty, even though it might appear harmless from the perspective of the employee, can lead to a notice to quit or downright dismissal.

The case law concerning it is nothing but ample, and it’s not unreasonable to say that there is a relatively large societal ignorance in regards to what is allowed and what isn’t. With the increasing usage of social media collision can occur when an employee posts something negative about his or her place of work and/or employer, because the duty of loyalty is applicable on the Internet as well as in real life. Imagine that an employee posts a status on his or her Facebook about how bad a day it’s been, and maybe even naming his or her boss, colleagues or clients as a contributing factor – this employee is most probably overstepping his or her duty to be loyal, and this post might even be reason to terminate the employment.

The above stated is, in principle, applicable to all employees in Sweden – within the public sector as well as within the private. But within the public sector the duty of loyalty is secondary to the right to freedom of expression, which is granted to each and all through the Swedish constitution – namely the Instrument of government, the Fundamental Law on Freedom of Expression and the Freedom of the Press act. However, the right to freedom of expression only grants this in relation to the Swedish state, and not in relation to private subjects. So while a public employee might criticize his or her employer almost freely, a private employee is subject to certain restrictions, the duty of loyalty being the first and foremost.

There are, however, certain situations in which a private employee can criticize his or her employer and breach his or her confidentiality obligation – if something is seriously wrong and/or dangerous at the place of work, if the employer is in violation of certain laws etc. The European Court on Human Rights have in several rulings made it clear that the High Contracting Parties are under a positive obligation to ensure that the right to freedom of expression if respected within the private sector as well as it is within the public sector, case law that might come to change how we apply the legislation currently in force. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nilsson, Axel LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20142
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
labour law, arbetsrätt
language
Swedish
id
4924439
date added to LUP
2015-01-30 10:46:55
date last changed
2015-01-30 10:46:55
@misc{4924439,
  abstract     = {{Det här arbetet syftar att sammanställa och jämföra arbetstagares yttrandefrihet inom den privata och den offentliga sektorn, med särskilt fokus på sociala medier. I ett anställningsförhållande så råder en lojalitetsplikt mellan arbetstagaren och arbetsgivaren som är grundad på ömsesidiga skyldigheter och rättigheter. Lojalitetsplikten kan sammanfattas till, ur ett arbetstagarperspektiv, en skyldighet att inte handla på ett sätt som kan skada arbetsgivaren. I denna skyldighet ingår att inte yttra sig på ett sätt som får arbetsgivaren eller dennes verksamhet att framstå i dålig dager och Arbetsdomstolens praxis är ganska sträng, det krävs inte mycket för att en arbetsrättslig sanktion – såsom uppsägning eller avskedande – kan anses vara godtagbart.

Lojalitetsplikten är som institut relativt gammal och praxis kring den är allt annat än lättnavigerad, och det är inte otänkbart att det råder en förhållandevis stor okunskap om området i samhället. I takt med utvecklingen av det moderna samhället och framförallt i takt med det ökande användandet av sociala medier kan ibland en intressekollision uppstå, för även på internet råder lojalitetsplikten. Så ponera scenariot att en arbetstagare på sin privata Facebooksida publicerar en kommentar om att denne har haft en dålig dag på jobbet, kanske till och med pekar ut några kollegor eller chefen som en bidragande anledning – då är det med stor säkerhet så att denne arbetstagare bryter mot sin lojalitetsplikt och att arbetsgivaren därmed har en grund att skilja personen från sin anställning. 

Det ovan sagda om lojalitetsplikten är i princip generellt tillämpligt för alla arbetstagare i Sverige – inom den privata sektorn såväl som den offentliga. Men inom den offentliga sektorn intar lojalitetsplikten en särställning, eftersom en offentligt anställd arbetstagare är tillförsäkrad yttrandefrihet genom Sveriges grundlag – Regeringsformen, Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen. Detta innebär att en offentligt anställd har en större frihet att offentligt kritisera sin arbetsgivare än en arbetstagare inom den privata sektorn. 

Dock finns det vissa möjligheter för en privat arbetstagare att offentligt kritisera sin arbetsgivare, dvs. att bryta sin tystnadsplikt, nämligen att det skulle vara allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen, att kritiken skulle ske på arbetstagarens fritid mm. Det har skett en rättsutveckling där Europadomstolens avgörande har varit vägledande, de har i flera avgöranden konstaterat att de staterna som är parter till konventionen har en positiv skyldighet att tillförsäkra att privatanställdas yttrandefrihet respekteras, avgöranden som kan komma att modifiera den svenska regleringens utformning.}},
  author       = {{Nilsson, Axel}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Arbetstagarens kritikrätt på sociala medier - En jämförelse mellan privat och offentligt anställda}},
  year         = {{2014}},
}