Skydd för visselblåsare – ett komplext område. Om det rättsliga skyddet för arbetstagare som slår larm om missförhållanden på arbetsplatsen

Abstract

The purpose of this paper is to examine the legal protection of whistleblowers in Sweden. The purpose is also to examine if any problems with this legal protection are solved by the bills in two Government Official Reports – SOU 2013:79 and SOU 2014:31. There is no specific regulation in Swedish law for the protection of whistleblowers. The legal protection is complex and different rules from different branch of law are applied. Furthermore the legal protection differs for private sector employees and public sector employees. Unlike private sector employees, public sector employees have a constitutionally protected freedom of speech in the Instrument of Government (Sw. Regeringsformen) which can be invoked against the employer. Civil servants in Sweden have a special protection in the Freedom of the Press Act (Sw. Tryckfrihetsförordningen) and the Fundamental Law on Freedom of Expression (Sw. Yttrandefrihetsgrundlagen) that gives them a right to pass on information to the media. According to these constitutions civil servants have the right to remain anonymous and a representative of an authority is not permitted to investigate which employee provided information to the media, nor may the employee be retaliated against. There is no equivalent protection in the private sector for most of the employees. Employees are protected to some extent by the Employment Protection Act (Sw. Lagen om anställningsskydd), “the EPA”, and by principles in employment law. The legal protection is, however, significantly limited by 39 § in the EPA that gives an employer the opportunity to "buy out" a critical employee.
In SOU 2013:79, the inquiry proposes a new act that provides private sector employees working in certain publically funded activities services – health, education and welfare – a legal protection equal to the legal protection of public sector employees, in that the employer is not permitted to investigate which employee provided information to the media and that the employee may not be retaliated against. In SOU 2014:31, the inquiry proposes a new labour act on strengthened protection for employees who blow the whistle on serious wrongdoings. Also, a new section is proposed in the Work Environment Act (Sw. Arbetsmiljölagen) which requires employers to make sure that there are routines for internal reporting of serious wrongdoings or to take measures to facilitate such reporting. Though, this only needs be done in proportion to the organization’s needs. The inquiry also proposes rules for the protection of the identity of employees who blow the whistle on serious wrongdoings. Some of the problems with the legal protection of whistleblowers are solved by the bills in SOU 2013:79 and SOU 2014:31. However, there is also a risk that the legal protection gets even more complex.

Abstract (Swedish)

Syftet med denna uppsats är att granska det rättsliga skyddet för visselblåsare i Sverige. Syftet är även att utreda om eventuella problem som finns med detta skydd löses genom de lagförslag som finns i de offentliga utredningarna SOU 2013:79 och SOU 2014:31.
Det finns inte någon lagstiftning i Sverige som specifikt inriktar sig på skydd för visselblåsare. Det rättsliga skyddet är komplext och berör olika regler från olika rättsområden. Vidare skiljer sig det rättsliga skyddet åt för privatanställda och offentliganställda. Till skillnad från privatanställda kan offentliganställda göra gällande sin grundlagsstadgade yttrandefrihet i regeringsformen gentemot arbetsgivaren. Enskilda i Sverige har ett särskilt meddelarskydd genom reglering i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som ger dem rätt att lämna uppgifter till media. Enligt dessa grundlagar har enskild rätt att vara anonym, det allmänna är förhindrat att efterforska vilken arbetstagare som lämnat uppgifter och den anställde får inte heller utsättas för repressalier med anledning av
uppgiftslämnandet. För de flesta arbetstagare i den privata sektorn finns inte något jämförbart skydd. Arbetstagare har ett visst skydd genom lagen om anställningsskydd, ”LAS”, och genom allmänna principer. Detta skydd begränsas dock avsevärt genom 39 § i LAS som öppnar upp möjligheten för en arbetsgivare att ”köpa ut” en kritisk arbetstagare.

I SOU 2013:79 föreslås att en ny lag ska stiftas som ger privatanställda i offentligt finansierade verksamheter inom vård, skola och omsorg ett skydd som motsvarar offentliganställdas meddelarskydd. I SOU 2014:31 föreslås att en ny arbetsrättslig skyddslag ska stiftas som ska stärka skyddet för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Det föreslås även att det ska införas ny reglering i arbetsmiljölagen som ålägger arbetsgivare att tillse att det finns rutiner för intern rapportering av allvarliga missförhållanden eller att underlätta för sådan rapportering. Detta ska dock endast behöva göras i den mån som verksamheten kräver det. Det föreslås även att det ska finnas regler till skydd för arbetstagares identitet när de slår larm om allvarliga
missförhållanden. En del av de problem som finns med det rättsliga skyddet för visselblåsare löses genom lagförslagen i SOU 2013:79 och SOU 2014:31. Dock finns det även en risk att det rättsliga skyddet blir ännu mer komplext.

• author: Axelsson, Henriette
• supervisor: Birgitta Nyström
• organization: Department of Law
• alternative title: Protection for whistleblowers – a complex area. About the legal protection of employees who blow the whistle on wrongdoings at their workplace
• course: LAGM01 20142
• year: 2014
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: arbetsrätt visselblåsare visselblåsning whistleblower whistleblowing meddelarskydd yttrandefrihet tryckfrihet kritikrätt anställningsskydd
• language: Swedish
• id: 4924551
• date added to LUP: 2015-03-12 10:50:07
• date last changed: 2015-03-12 10:50:07