Condictio indebiti - En kritisk analys av rättsvetenskapens slutsatser kring reglerna om misstagsbetalningar
(2014) LAGF03 20142Faculty of Law
Department of Law
- Abstract (Swedish)
- När en betalning skett av misstag har betalaren sedan gammalt under vissa förutsättningar haft rätt att kräva pengarna åter enligt den romerska rättsprincipen condictio indebiti. Det finns inga lagar som direkt fastställer principen i svensk rätt men den tillämpas i rättspraxis. Om betalaren ska medges en återkravsrätt gentemot mottagaren beror på en avvägning av de motstående intressen som gör sig gällande. Å ena sidan bör en mottagare inte få behålla medel som denne mottagit av misstag och därmed inte har något rättsligt anspråk på. Samtidigt finns det ett intresse av att betalningsmottagare kan lita på att mottagna betalningar blir bestående och inte orsakar skada.
I svensk rätt gäller som huvudregel att betalaren har en återkravsrätt... (More) - När en betalning skett av misstag har betalaren sedan gammalt under vissa förutsättningar haft rätt att kräva pengarna åter enligt den romerska rättsprincipen condictio indebiti. Det finns inga lagar som direkt fastställer principen i svensk rätt men den tillämpas i rättspraxis. Om betalaren ska medges en återkravsrätt gentemot mottagaren beror på en avvägning av de motstående intressen som gör sig gällande. Å ena sidan bör en mottagare inte få behålla medel som denne mottagit av misstag och därmed inte har något rättsligt anspråk på. Samtidigt finns det ett intresse av att betalningsmottagare kan lita på att mottagna betalningar blir bestående och inte orsakar skada.
I svensk rätt gäller som huvudregel att betalaren har en återkravsrätt till de medel som betalts av misstag. Huvudregeln har i rättspraxis förenats med åtskilliga modifikationer för när återbetalningsskyldighet inte bör åläggas mottagaren. En framträdande undantagssituation är när betalningen mottagits i god tro, och mottagaren därefter spenderat pengarna, eller på annat sätt inrättat sig efter betalningen. Ju längre betalaren väntar med att meddela mottagaren om sitt misstag desto större sannolikhet att mottagaren kan anses ha inrättat sig.
Vidare bör principen om condictio indebiti ses som en självständig rättsregel i förhållande till andra rättsfigurer som obehörig vinst. Principen har dessutom karaktären av specialregel vid misstag som rör betalningar även om den praktiska betydelsen inte är så stor i förhållande till reglerna om förklaringsmisstag.
Eftersom reglerna om misstagsbetalningar inte är lagstadgade förekommer vissa oklarheter angående rättsläget. Exempelvis är det oklart när staten som betalningsmottagare, eller annan betalningsmottagare som förhåller sig passiv, kan inrätta sig efter en betalning. Dessa oklarheter har diskuteras inom rättsvetenskapen där vissa slutsatser visat sig vara för långdragna och inte helt förenliga med modern prejudikathantering och tolkning. I situationer där rättsläget är oklart är det viktigt att skilja på vad som är en beskrivning av rättsläget och vad som är argumentation för hur rättsläget borde se ut. Endast då kan en rättvis bild av principen om condictio indebiti ges i rättsvetenskapen. (Less) - Popular Abstract
- When a payment has been made by mistake, the payer has traditionally under certain circumstances been entitled to recover the funds according to the Roman legal principle of condictio indebiti. There are no laws that directly establish the principle in Swedish law but it is applied in case law. If the debtor is to be granted a right of recourse against the beneficiary depends on a balancing of the conflicting interests that apply. On the one hand, a receiver should not be allowed to retain funds received by mistake, and thus lacking a legal claim against. Meanwhile, there is an interest that payees can rely on that the payments they receive are permanent and do not cause any damage.
As a general rule in Swedish law the payer has a right... (More) - When a payment has been made by mistake, the payer has traditionally under certain circumstances been entitled to recover the funds according to the Roman legal principle of condictio indebiti. There are no laws that directly establish the principle in Swedish law but it is applied in case law. If the debtor is to be granted a right of recourse against the beneficiary depends on a balancing of the conflicting interests that apply. On the one hand, a receiver should not be allowed to retain funds received by mistake, and thus lacking a legal claim against. Meanwhile, there is an interest that payees can rely on that the payments they receive are permanent and do not cause any damage.
As a general rule in Swedish law the payer has a right of recourse to funds paid by mistake. The general rule has been in law joined with several modifications for when repayment obligation should not be imposed on the recipient. A prominent situation of exception is when the payment is received in good faith, and the receiver then spends the money, or otherwise establishes himself after the payment. The longer the payer waits to notify the recipient of the error, the greater the probability for that the recipient may be considered to have established himself after the payment.
Furthermore, the principle of condictio indebiti is seen as an autonomous rule in relation to other legal figures such as unjust enrichment. The principle also has the character of a special rule for mistakes concerning payments although the practical importance is not that important in relation to the rules of explanation mistakes.
Since the rules about payments by mistake are not statutory some portions of ambiguities occur regarding the proper legal position. For example, it is unclear when the state as payee, or other payees who remain passive, can establish themselves after a payment. These uncertainties have been discussed in jurisprudence where some conclusions sometimes have been proved to be too lengthy and not fully compatible with modern precedent processing and interpretation. In situations where the legal situation is unclear, it is important to distinguish between what is a description of the legal situation and what is argumentation regarding what the legal position should be. Only then can a fair idea of the principle of Condictio indebiti be given in jurisprudence. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4925206
- author
- Thulesius, Jacob LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20142
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- civilrätt, misstagsbetalningar, condictio indebiti
- language
- Swedish
- id
- 4925206
- date added to LUP
- 2015-01-30 14:03:01
- date last changed
- 2015-01-30 14:03:01
@misc{4925206,
abstract = {{När en betalning skett av misstag har betalaren sedan gammalt under vissa förutsättningar haft rätt att kräva pengarna åter enligt den romerska rättsprincipen condictio indebiti. Det finns inga lagar som direkt fastställer principen i svensk rätt men den tillämpas i rättspraxis. Om betalaren ska medges en återkravsrätt gentemot mottagaren beror på en avvägning av de motstående intressen som gör sig gällande. Å ena sidan bör en mottagare inte få behålla medel som denne mottagit av misstag och därmed inte har något rättsligt anspråk på. Samtidigt finns det ett intresse av att betalningsmottagare kan lita på att mottagna betalningar blir bestående och inte orsakar skada.
I svensk rätt gäller som huvudregel att betalaren har en återkravsrätt till de medel som betalts av misstag. Huvudregeln har i rättspraxis förenats med åtskilliga modifikationer för när återbetalningsskyldighet inte bör åläggas mottagaren. En framträdande undantagssituation är när betalningen mottagits i god tro, och mottagaren därefter spenderat pengarna, eller på annat sätt inrättat sig efter betalningen. Ju längre betalaren väntar med att meddela mottagaren om sitt misstag desto större sannolikhet att mottagaren kan anses ha inrättat sig.
Vidare bör principen om condictio indebiti ses som en självständig rättsregel i förhållande till andra rättsfigurer som obehörig vinst. Principen har dessutom karaktären av specialregel vid misstag som rör betalningar även om den praktiska betydelsen inte är så stor i förhållande till reglerna om förklaringsmisstag.
Eftersom reglerna om misstagsbetalningar inte är lagstadgade förekommer vissa oklarheter angående rättsläget. Exempelvis är det oklart när staten som betalningsmottagare, eller annan betalningsmottagare som förhåller sig passiv, kan inrätta sig efter en betalning. Dessa oklarheter har diskuteras inom rättsvetenskapen där vissa slutsatser visat sig vara för långdragna och inte helt förenliga med modern prejudikathantering och tolkning. I situationer där rättsläget är oklart är det viktigt att skilja på vad som är en beskrivning av rättsläget och vad som är argumentation för hur rättsläget borde se ut. Endast då kan en rättvis bild av principen om condictio indebiti ges i rättsvetenskapen.}},
author = {{Thulesius, Jacob}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Condictio indebiti - En kritisk analys av rättsvetenskapens slutsatser kring reglerna om misstagsbetalningar}},
year = {{2014}},
}