Stängda dörrar - i vems intresse?

Abstract (Swedish)

Förhandlingsoffentligheten gäller som huvudregel för svenska domstolar enligt 2 kap. 11 § RF samt i enlighet med vad som gäller enligt art. 6.1 EKMR angående rätten till en rättvis rättegång. Inskränkningar av förhandlingsoffentligheten får göras utifrån förutsättningarna i 5 kap. 1 § RB och 16 § FPL om de särskilda sekretessbestämmelser som finns uppställda i OSL är tillämpliga. Vad jag undersöker i denna uppsats är under vilka förutsättningar som i praktiken inskränkningar av förhandlingsoffentligheten för göras och görs. För att ta reda på detta har jag använt mig av lagstiftning och förarbeten men även av mer praktiskt inriktade källor så som handböcker samt intervjuer med domare vid förvaltningsdomstol och allmän domstol.

Förhandlingssekretessens syfte är enligt lagstiftningens förarbten att skapa en förutsättning för fortsatt sekretess, att utgöra en möjlighet för domstolen att få fram tillräckligt med material för att kunna fatta korrekta beslut samt skydda den enskilde om denne skulle kunna lida skada eller men vid offentliggörandet av uppgifterna i fråga.

Förhandlingssekretess kan tillämpas både av allmän domstol och av förvaltningsdomstol. Kraven för tillämpning av stängda dörrar i förhandlingsdomstol är lägre än de som uppställs för tillämpning i allmän domstol. Lagstiftaren har förklarat detta med att förvaltningsdomstol är en besvärsinstans och att det därmed finns skäl för en mer generös tillämpning av förhandlingssekretess. Intervjuade praktiserande domare har förklarat skillnaderna som en del av domstolarnas olika handläggningsmetoder av ärenden vilka ger allmänheten olika förutsättningar att ta del av materialet som framkommer vid förhandling. Detta innebär att allmänheten på grund av förvaltningsdomstolens i huvudsak skriftliga handläggning av mål redan utifrån det har en begränsad möjlighet till insyn varför stängda dörrar vid förhandling inte är en lika stor inskränkning av offentligheten som vid motsvarande förhandlingssekretess i allmän domstol där handläggningen som huvudsak är muntlig vilket innebär att allmänheten i princip har samma möjlighet att ta del av materialet som domstolen. Inte bara på grund av detta skiljer sig möjligheten till stängda dörrar åt, även sekretessbestämmelsernas utformning talar för en mer generös tillämpning av förhandlingssekretess till förmån för mål i förvaltningsdomstol. Utifrån detta sätt finns det en rimlighet i att intresset av den enskildes integritet ges större utrymme i förvaltningsdomstol medan intresset av allmän insyn väger tyngre i allmän domstol. Det finns dock mål hos båda domstolstyper där känsliga uppgifter är av sådan karaktär att skillnader vid bedömningen är omotiverade.

Bedömningarna hos domstolarna sker på likartade sätt även om lagstiftningen lämnar stort utrymme för den enskilde domarens skön. Då det är frågan om förhandsbedömningar sker dessa till stor del rutinmässigt utifrån vilken måltyp det är och vilka uppgifter som normalt framkommer i sådana mål.

Abstract

Public attendance is the general rule for hearings in the Swedish courts accordingly to the Swedish constitution and art. 6.1 ECHR (European Convention on Human Rights) which states the right to a fair trial. Under certain statutory conditions there are possibilities for holding hearings in camera, even though this is a restriction of the principle of public attendance.

In the general courts the public attendance has a much solider hold than it has in the administrative courts. The law is formulated for a more generous application of hearings in camera in the administrative courts than for the general courts. This seemingly has to do with the differences between the courts ways of dealing with their different cases. The general court uses oral procedures as their work method whilst the administrative courts use written proceedings as theirs. Accordingly this gives the public different possibilities to attend and take note of the hearings. This is also the course according to the necessary prerequisites of the confidentiality legislation.

In many, but not all cases, it seems to make sense, according to the legislation and the different work methods, that the cases being adjudicated by the administrative courts has a stronger claim to confidentiality and therefore also to hearings in camera.

• author: Denker, Elin
• supervisor: Titti Mattsson
• organization: Department of Law
• alternative title: In camera - in whose interest?
• course: LAGM01 20142
• year: 2014
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Offentlig rätt, förvaltningsrätt, statsrätt
• language: Swedish
• id: 4925907
• date added to LUP: 2015-01-31 11:24:08
• date last changed: 2015-01-31 11:24:08