Advanced

Tjänsteman eller arbetare? - En komplex gränsdragning

Niléhn Larsen, Jacob LU and Karlsson, Pontus LU (2015) HARH16 20142
Department of Business Law
Abstract (Swedish)
The boundaries between the traditionally separate white- and blue collar collective
agreements have been significantly blurred by the technical advancements of the last few
decades. Furthermore, employees whom in the past have been categorized as laborers
are losing tasks to computerization. Alongside this development the qualifications for
many positions have gone through major changes.

Due to the difficulty of drawing a clear line we have aspired to find the border between
blue-collar workers on the one hand, and white-collar workers on the other. We have
further sought to examine what effects belonging to either category can have for the
individual employee, how a collective agreement would affect the individual employee,
and... (More)
The boundaries between the traditionally separate white- and blue collar collective
agreements have been significantly blurred by the technical advancements of the last few
decades. Furthermore, employees whom in the past have been categorized as laborers
are losing tasks to computerization. Alongside this development the qualifications for
many positions have gone through major changes.

Due to the difficulty of drawing a clear line we have aspired to find the border between
blue-collar workers on the one hand, and white-collar workers on the other. We have
further sought to examine what effects belonging to either category can have for the
individual employee, how a collective agreement would affect the individual employee,
and which advantages or drawbacks potential legislation on the matter would bring
about. We have aspired to investigate this delineation due to the lack of judicial doctrine
in this area. By looking at the precedential case AD 1978 nr 18 and the doctrine that
does exist in the area we have compiled the methods the Swedish Labour Court deem to
exist for determining collective agreement affiliation. During the research work for this
thesis we have also looked to legislative history, text of the law, and doctrine to present
relevant jurisprudence.

The result of our thesis is four ways to determine collective agreement affiliation. These
consist of interpreting the content of the collective agreement, examine the position’s
traditional affiliation, look to the positions primary emphasis or examine the positions
origin. In attempting to avoid such disagreements there also is an opportunity for the
labor organizations to strike an agreement that regulates this. The primary effect of
collective agreement affiliation is that the employee’s employment circle in the event of
redundancy dismissals can change. (Less)
Abstract (Swedish)
Gränsdragningsproblematiken gällande kollektivavtalstillhörighet för arbetstagare har
med de senaste årtiondenas tekniska utveckling blivit allt mer komplex. Arbetstagare
som historiskt sett har kategoriserats som arbetare förlorar sina arbetsuppgifter på grund
av datorisering. I anslutning till denna utveckling har dessutom kvalifikationskraven för
många tjänster genomgått stora förändringar.

Till följd av att gränsdragningen innebär ett problem har vi sökt gränsen mellan arbetare
å ena sidan och tjänstemän å andra sidan. Vi har också utrett vilka effekter det kan få för
den enskilde arbetstagaren att tillhöra endera kategori, hur ett medarbetaravtal skulle
påverka enskilda arbetstagare samt vilka för- och nackdelar som finns... (More)
Gränsdragningsproblematiken gällande kollektivavtalstillhörighet för arbetstagare har
med de senaste årtiondenas tekniska utveckling blivit allt mer komplex. Arbetstagare
som historiskt sett har kategoriserats som arbetare förlorar sina arbetsuppgifter på grund
av datorisering. I anslutning till denna utveckling har dessutom kvalifikationskraven för
många tjänster genomgått stora förändringar.

Till följd av att gränsdragningen innebär ett problem har vi sökt gränsen mellan arbetare
å ena sidan och tjänstemän å andra sidan. Vi har också utrett vilka effekter det kan få för
den enskilde arbetstagaren att tillhöra endera kategori, hur ett medarbetaravtal skulle
påverka enskilda arbetstagare samt vilka för- och nackdelar som finns med eventuell
lagstiftning på området. Vi har åsyftat att undersöka denna gränsdragning på grund av
avsaknaden av doktrin på området. Genom att se till det prejudicerande rättsfallet AD
1978 nr 18 och den doktrin som finns på området har vi sammanställt de
tillvägagångssätt som Arbetsdomstolen anser finnas för att avgöra
kollektivavtalstillhörigheten. Under arbetet med uppsatsen har vi också använt oss av
förarbeten, lagtext och doktrin för att presentera relevant juridik.

Det vår uppsats har resulterat i är fyra tillvägagångssätt för att avgöra
kollektivavtalstillhörighet. Dessa är att tolka kollektivavtalets innehåll, undersöka
arbetets traditionella tillhörighet, se till arbetets huvudsakliga betoning eller granska
arbetets ursprung. I ett försök att undvika sådana tvister finns också möjlighet för
arbetstagarorganisationer att sinsemellan träffa ett avtal som reglerar detta. Effekterna av
kollektivavtalstillhörigheten blir främst att arbetstagarens turordningskrets vid
arbetsbristuppsägningar kan ändras. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Niléhn Larsen, Jacob LU and Karlsson, Pontus LU
supervisor
organization
course
HARH16 20142
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
WHITE-COLLAR WORKER, KOLLEKTIVAVTALSOMRÅDE LABOR LAW, KOLLEKTIVAVTALSTILLHÖRIGHET, GRÄNSDRAGNING, TJÄNSTEMAN, ARBETARE, ARBETSRÄTT, BLUE-COLLAR WORKER, DELINEATION, COLLECTIVE AGREEMENT AFFILIATION, COLLECTIVE AGREEMENT AREA
language
Swedish
id
4940361
date added to LUP
2015-01-23 14:13:27
date last changed
2015-01-23 14:13:27
@misc{4940361,
  abstract     = {Gränsdragningsproblematiken gällande kollektivavtalstillhörighet för arbetstagare har
med de senaste årtiondenas tekniska utveckling blivit allt mer komplex. Arbetstagare
som historiskt sett har kategoriserats som arbetare förlorar sina arbetsuppgifter på grund
av datorisering. I anslutning till denna utveckling har dessutom kvalifikationskraven för
många tjänster genomgått stora förändringar.

Till följd av att gränsdragningen innebär ett problem har vi sökt gränsen mellan arbetare
å ena sidan och tjänstemän å andra sidan. Vi har också utrett vilka effekter det kan få för
den enskilde arbetstagaren att tillhöra endera kategori, hur ett medarbetaravtal skulle
påverka enskilda arbetstagare samt vilka för- och nackdelar som finns med eventuell
lagstiftning på området. Vi har åsyftat att undersöka denna gränsdragning på grund av
avsaknaden av doktrin på området. Genom att se till det prejudicerande rättsfallet AD
1978 nr 18 och den doktrin som finns på området har vi sammanställt de
tillvägagångssätt som Arbetsdomstolen anser finnas för att avgöra
kollektivavtalstillhörigheten. Under arbetet med uppsatsen har vi också använt oss av
förarbeten, lagtext och doktrin för att presentera relevant juridik.

Det vår uppsats har resulterat i är fyra tillvägagångssätt för att avgöra
kollektivavtalstillhörighet. Dessa är att tolka kollektivavtalets innehåll, undersöka
arbetets traditionella tillhörighet, se till arbetets huvudsakliga betoning eller granska
arbetets ursprung. I ett försök att undvika sådana tvister finns också möjlighet för
arbetstagarorganisationer att sinsemellan träffa ett avtal som reglerar detta. Effekterna av
kollektivavtalstillhörigheten blir främst att arbetstagarens turordningskrets vid
arbetsbristuppsägningar kan ändras.},
  author       = {Niléhn Larsen, Jacob and Karlsson, Pontus},
  keyword      = {WHITE-COLLAR WORKER,KOLLEKTIVAVTALSOMRÅDE LABOR LAW,KOLLEKTIVAVTALSTILLHÖRIGHET,GRÄNSDRAGNING,TJÄNSTEMAN,ARBETARE,ARBETSRÄTT,BLUE-COLLAR WORKER,DELINEATION,COLLECTIVE AGREEMENT AFFILIATION,COLLECTIVE AGREEMENT AREA},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Tjänsteman eller arbetare? - En komplex gränsdragning},
  year         = {2015},
}