Bonus Malus för en hållbar konsumtion -en studie med fokus på potentiella effekter av bonus malus inom fyra produktgrupper
(2015) FMI820 20142Environmental and Energy Systems Studies
- Abstract (Swedish)
- Miljöpåverkan från privat konsumtion fortsätter att öka och strukturerna i det konsumtionsinriktade samhället främjar idag konsumtionsmönster som i själva verket är ohållbara. En stark övertygelse är att hållbara livsstilar kan uppnås genom tekniska lösningar, då minskad konsumtion inte är en politiskt önskvärd lösning. Konsumenterna kan dock inte förväntas bära hela ansvaret i att driva en övergång utan ansvaret måste delas utav fler aktörer. Samhället kan påverka beteenden och livsstilar genom att införa olika typer av styrmedel, idag finns ett behov av styrmedel på konsumentnivå som styr mot en hållbar konsumtion.
Syftet med det här examensarbetet är att undersöka styrmedlet ”bonus malus” för att se om det kan styra mot en mer... (More) - Miljöpåverkan från privat konsumtion fortsätter att öka och strukturerna i det konsumtionsinriktade samhället främjar idag konsumtionsmönster som i själva verket är ohållbara. En stark övertygelse är att hållbara livsstilar kan uppnås genom tekniska lösningar, då minskad konsumtion inte är en politiskt önskvärd lösning. Konsumenterna kan dock inte förväntas bära hela ansvaret i att driva en övergång utan ansvaret måste delas utav fler aktörer. Samhället kan påverka beteenden och livsstilar genom att införa olika typer av styrmedel, idag finns ett behov av styrmedel på konsumentnivå som styr mot en hållbar konsumtion.
Syftet med det här examensarbetet är att undersöka styrmedlet ”bonus malus” för att se om det kan styra mot en mer hållbar konsumtion och vilka effekter det kan få om det införs på fyra utvalda produktgrupper – kött, textilier, vitvaror och leksaker.
Bonus malus förknippas framförallt med transportsektorn och har implementerats i vissa länder för att premiera miljöbilar samtidigt som bränsleslukande bilar bestraffas. I Frankrike har systemet visat sig ha en positiv inverkan på styrningen av konsumenters beteende. Systemet ska i teorin vara intäktsneutralt, vilket innebär att statsbudgeten inte belastas. Detta medför en högre acceptans för kollektivet. Även det faktum att ett bonus malus system vid korrekt design är näst intill självförsörjande bör tilltala myndigheter att överväga en implementering.
Denna studie visar att ett bonus malus system inom produktgruppen för vitvaror har bäst förutsättningar att uppnå en hög måluppfyllelse. En implementering bör kunna genomföras utan en allt för stor administrativ börda eftersom många grundkriterier för en implementering redan finns på plats. Inom produktgrupperna för kött, textilier och leksaker finns däremot större förändringspotential vad gäller miljöpåverkan och konsumentbeteende men många grundläggande aspekter saknas i dagsläget. En styrning på konsumentnivå för dessa produktgrupper bör ske genom att i största möjliga mån ta vara på existerande branschpraxis. För att möjliggöra och underlätta för en hållbar konsumtion bör en övergripande styrning ske på EU-nivå där existerande branschpraxis tas tillvara. Detta är en viktig del i samhällets insatser för att minska resursanvändningen och miljöpåverkan. (Less) - Popular Abstract (Swedish)
- Kan bonus malus främja hållbara konsumtionsmönster?
”Men vad dyrt ekologiskt kaffe är!” hörde jag någon säga i en av Stockholms tjusigaste matbutiker. Att välja rätt är inte alltid så lätt och inte heller särskilt ekonomiskt. Varför är det inte svårare och dyrare att göra fel?
Bonus malus är ett styrmedel som vid korrekt design kan styra konsumtionen i exakt en sådan riktning. Det skulle bli dyrare att konsumera produkter som inte är miljömässigt hållbara genom en extra malus-avgift samtidigt som de miljömässigt bättre produkterna blir billigare på grund av en bonus-premie. Ett teoretiskt införande av bonus malus har utvärderats inom följande fyra produktgrupper: kött, textilier, vitvaror och leksaker. Där har det visat sig att ett... (More) - Kan bonus malus främja hållbara konsumtionsmönster?
”Men vad dyrt ekologiskt kaffe är!” hörde jag någon säga i en av Stockholms tjusigaste matbutiker. Att välja rätt är inte alltid så lätt och inte heller särskilt ekonomiskt. Varför är det inte svårare och dyrare att göra fel?
Bonus malus är ett styrmedel som vid korrekt design kan styra konsumtionen i exakt en sådan riktning. Det skulle bli dyrare att konsumera produkter som inte är miljömässigt hållbara genom en extra malus-avgift samtidigt som de miljömässigt bättre produkterna blir billigare på grund av en bonus-premie. Ett teoretiskt införande av bonus malus har utvärderats inom följande fyra produktgrupper: kött, textilier, vitvaror och leksaker. Där har det visat sig att ett bonus malus system inom gruppen för vitvaror i dagsläget har god potential att öka försäljningen av de mest energieffektiva produkterna samtidigt som den totala klimatpåverkan från användningen av vitvarorna faktiskt kan minska. Inom kött, textilier och leksaker finns det stora miljövinster att göra och det måste ställas krav på industrierna. Nuvarande status för dessa tre produktområden är att det råder brist på relevant information genom hela värdekedjan och även en ovilja inom branschen att styra utöver lagkraven då det inte anses meningsfullt. Detta måste förändras, och det snabbt! Miljöomställningen går idag allt för långsamt.
Konsumentmakt ska förvisso inte underskattas, men tron om att konsumenterna på egen hand ska driva övergången mot en hållbar konsumtion är orealistisk. Det finns en stark övertygelse om att en hållbar livsstil kan uppnås genom tekniska lösningar eftersom en minskad konsumtion oftast inte är ett politiskt önskvärt alternativ. Beslutsfattare och myndigheter har i stor utsträckning förlitat sig på informativa styrmedel för att påverka konsumtionen och därmed har mycket av ansvaret lagts på konsumenten. Idag saknas statliga styrmedel för att förändra, förskjuta eller minska konsumtionen. Valfriheten hos konsumenten på den fria marknaden har istället värderats högre. Samhället har ett stort behov av styrmedel på konsumentnivå för att motverka de rådande ohållbara konsumtionsmönstren. Konsumenten vill faktiskt få hjälp och man uppskattar att få banan plogad i en djungel av miljöbudskap och propaganda.
Med ett överflöd av miljömärkningar är det inte särskilt överraskande att man som konsument blir både tveksam till vilket märke som är bäst men även utmattad av att ständigt leta reda på de hållbara alternativen. Det krävs kraftfulla styrmedel där information och prissignal tillsammans styr för att uppnå hållbara konsumtionsmönster. Istället för att det enbart ska vara lätt att göra rätt kanske det borde vara svårare att göra fel. Ett styrmedel som bonus malus premierar de miljömässigt bättre produkterna genom en bonus-premie som i sin tur har finansierats av den malus-avgift som betalats för de miljömässigt sämre produkterna. Bonus malus ska inte kosta något för staten att införa och vid korrekt design är det ett självförsörjande system. Detta bör tilltala både beslutsfattare och myndigheter då systemet har stor möjlighet att påverka våra konsumtionsmönster och på ett rättvist sätt styra mot en hållbar konsumtion. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5045568
- author
- Gustavsson, Charlotta LU
- supervisor
-
- Eva Leire LU
- Charlotte Retzner LU
- Jamil Khan LU
- organization
- course
- FMI820 20142
- year
- 2015
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Bonus malus, hållbar konsumtion, styrmedel, miljöpåverkan, incitament
- report number
- ISRN LUTFD2/TFEM--15/5095--SE + (1-88)
- ISSN
- 1102-3651
- language
- Swedish
- id
- 5045568
- date added to LUP
- 2015-02-16 15:16:42
- date last changed
- 2015-02-16 17:58:16
@misc{5045568,
abstract = {{Miljöpåverkan från privat konsumtion fortsätter att öka och strukturerna i det konsumtionsinriktade samhället främjar idag konsumtionsmönster som i själva verket är ohållbara. En stark övertygelse är att hållbara livsstilar kan uppnås genom tekniska lösningar, då minskad konsumtion inte är en politiskt önskvärd lösning. Konsumenterna kan dock inte förväntas bära hela ansvaret i att driva en övergång utan ansvaret måste delas utav fler aktörer. Samhället kan påverka beteenden och livsstilar genom att införa olika typer av styrmedel, idag finns ett behov av styrmedel på konsumentnivå som styr mot en hållbar konsumtion.
Syftet med det här examensarbetet är att undersöka styrmedlet ”bonus malus” för att se om det kan styra mot en mer hållbar konsumtion och vilka effekter det kan få om det införs på fyra utvalda produktgrupper – kött, textilier, vitvaror och leksaker.
Bonus malus förknippas framförallt med transportsektorn och har implementerats i vissa länder för att premiera miljöbilar samtidigt som bränsleslukande bilar bestraffas. I Frankrike har systemet visat sig ha en positiv inverkan på styrningen av konsumenters beteende. Systemet ska i teorin vara intäktsneutralt, vilket innebär att statsbudgeten inte belastas. Detta medför en högre acceptans för kollektivet. Även det faktum att ett bonus malus system vid korrekt design är näst intill självförsörjande bör tilltala myndigheter att överväga en implementering.
Denna studie visar att ett bonus malus system inom produktgruppen för vitvaror har bäst förutsättningar att uppnå en hög måluppfyllelse. En implementering bör kunna genomföras utan en allt för stor administrativ börda eftersom många grundkriterier för en implementering redan finns på plats. Inom produktgrupperna för kött, textilier och leksaker finns däremot större förändringspotential vad gäller miljöpåverkan och konsumentbeteende men många grundläggande aspekter saknas i dagsläget. En styrning på konsumentnivå för dessa produktgrupper bör ske genom att i största möjliga mån ta vara på existerande branschpraxis. För att möjliggöra och underlätta för en hållbar konsumtion bör en övergripande styrning ske på EU-nivå där existerande branschpraxis tas tillvara. Detta är en viktig del i samhällets insatser för att minska resursanvändningen och miljöpåverkan.}},
author = {{Gustavsson, Charlotta}},
issn = {{1102-3651}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Bonus Malus för en hållbar konsumtion -en studie med fokus på potentiella effekter av bonus malus inom fyra produktgrupper}},
year = {{2015}},
}