Möjligheter till minskat matsvinn i Sverige – En risk-nyttoanalys av att sälja ut charkprodukter efter passerat bäst före-datum

Abstract

Unnecessary food waste in Sweden is approximately 1,2 billion kilograms each year and this has consequences for both the environment and resources. The purpose of this project is to investigate if it is possible to reduce the unnecessary food waste, by selling cured meat products to a lower price in supermarkets, after the expired date but at the same time take people’s health into account. Focus in this report has been on the illness listeriosis. In this study a probability model has been made that generates number of extra cases of illness depending on when, in relation to the expired date, the product has been consumed. A cost-utility analysis has been made to compare the increased costs due to the number of extra cases of illness compared to the profit of lower environmental impact.

Uncertainties that comes from insufficient data makes it difficult to set a specific date where selling cured meat products to a lower price would have been favourable to society. However, the conclusion is that there is a lot of profit in reducing the unnecessary food waste by lowering prices after the expired date.

Popular Abstract (Swedish)

Det pågår en ständig debatt om hur man skall komma till bukt med världssvälten. Lösning efter lösning presenteras, den ena mer tekniskt avancerad än den andra. Dock, att 1,3 miljarder ton mat slängs varje år i världen, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av den mat som produceras, tyder på att det finns åtgärder att ta till som kräver varken förädlade grödor eller ett effektivare lantbruk. Det som behövs är mer informerade konsumenter.
Under hösten 2014 har två riskhanteringsstudenter från Lunds Tekniska Högskola genomfört ett examensarbete med målet att undersöka huruvida nyttorna av att sälja ut livsmedel efter passerat bäst före-datum övervinner de samhällsrisker som uppstår.
Livsmedelsproduktion utgör en stor del av Sveriges industri som förutom påverkan på ekonomin även påverkar miljön, bland annat vid produktionen, men också vid lagring, transport och i form av matsvinn. Matsvinnet i Sverige idag uppgår till 1,2 miljoner ton per år. Produktion av den mängden livsmedel motsvarar utsläpp på två miljoner ton koldioxid. Det är alltså otroligt viktigt att den mat som produceras tar sig hela vägen från jord till bord, så att resurser såsom odlingsbar mark, näringsämnen och färskvatten inte brukas förgäves.
Matsvinn är det matavfall som sker i onödan. Det är alltså helt ätduglig mat som kasseras, mat som hade kunnat exporteras till behövande eller mat som producerats med resurser vilka hade kunnat användas för andra ändamål. Matavfallsfrågan är viktig ur många olika aspekter. En minskning i matsvinn hade lett till positiva trender inom många olika områden, såsom minskad energi-förbrukning, minskad råvaruförbrukning samt minskade utsläpp av växthusgaser. Den största sektorn, vad det gäller matavfall är hushållen. Årligen slänger svenska folket i genomsnitt 127 kg per person. En inte fullt lika stor sektor är livsmedelsbutikerna. Denna sektor ansvarar ”endast” för sex procent av Sveriges totala matavfall. Däremot, när det kommer till matsvinn är livsmedels-butikerna värst, procentuellt sett. Av cirka 70 000 ton matavfall är hela 91 procent matsvinn. Den sektor som kommer närmast efter livsmedelsbutikerna, sett till onödigt matavfall per totalt matavfall, är restaurangsektorn med 62 procent svinn.
Orsaken till matsvinn i livsmedels-butikerna är många. Några exempel på vanliga anledningar är felbeställningar, svårigheter för beställare att förutse efterfrågan, hårda kvalitetskrav, högtider och korta bäst före-datum. Livsmedels-butikernas hantering av varor påverkas kraftigt av konsumentens krav och beteende. Exempelvis förväntar sig konsumenter både välfyllda hyllor samt längsta möjliga hållbarhetsdatum. Detta leder till att personalen i butikerna ställer fram nya varor innan de äldre hunnit bli sålda, för att tillgodose kravet på välfyllda hyllor, samtidigt som konsumenterna föredrar den nyare varan framför den äldre. Detta leder till att varor med kort datum snabbt förbises av konsumenten och butikspersonalen blir tvungen att sortera bort dessa varor från hyllorna.
Den genomförda studien avgränsades till att titta på nyttor kontra risker som uppstår av att sälja ut charkprodukter, exempelvis genom prissänkning, ett visst antal dagar efter passerat bäst före-datum. Nyttorna som undersöks är de positiva effekterna på miljön som minskat matsvinn hade resulterat i. Riskerna är kopplade till hälsorisker som uppstår till följd av sjukdomen listerios.
Listerios är en bakterieinfektion som kan uppkomma då en individ exponerats för bakterien L. Monocytogenes. Personer som är särskilt känsliga, riskgruppen, är individer med nedsatt immunförsvar, gravida och pensionärer. Infektionen kan vara antingen invasiv eller icke-invasiv, där den icke-invasiva infektionen oftast ger symtom såsom mag-tarmbesvär, feber och muskelvärk. Den invasiva infektionen sätter sig i blodet och på centrala nervsystemet, med blodförgiftning och hjärnhinneinflammation som följd. Den senare infektionen är en mycket allvarlig variant och kan vara livshotande, med en dödlighet mellan 20-30 %.
Genom en sannolikhetsmodell har antalet tillkomna sjukdomsfall i riskgruppen tagits fram för varierat antal dagar efter passerat bäst före-datum. Beräkningarna baseras bland annat på data rörande förekomst av listeria i charkprodukter, mängden listeria som finns i de kontaminerade livsmedelsprodukterna och riskgruppens generella dos-responssamband. Då data kopplad till förekomst av bakterier och mängd sjukdomsalstrande bakterier i livsmedel kan vara känslig att dela med sig av för producenter och distributörer har osäkerheter kring inparametrarna varit svåra att reducera.
Med resultat från sannolikhetsmodellen och med en kostnads-nyttoanalys som beslutsunderlag kan slutsatsen dras att det går att sälja ut charkprodukter efter passerad bäst före-dag. Osäkerheterna kring indata gör att det inte är möjligt att med säkerhet bestämma hur många dagar efter bäst före-datum som nyttorna fortfarande övervinner kostnaderna. Där-emot går det att med säkerhet fastställa att ett aktivt arbete med att sälja ut varor precis innan eller på bäst före-datumet hade gynnat samhället.
Att det visar sig lönsamt att sälja ut charkprodukter, vilka sett ur ett hälso- perspektiv är en av de mer riskfyllda varorna kopplade till listerios, tyder på att om man istället ser till butikers hela utbud så finns det större nyttor att vinna. Charkprodukter är en relativt liten produktkategori med relativt hög risk. Med många andra varugrupper som märkts med bäst före-datum, till exempel mejeriprodukter, är det tvärt om. Istället för att man ska drabbas av en bakterie-infektion är det mer troligt att man får i sig skämd mat, alltså är konsekvenserna mildare. Dock är den potentiella nyttan större då det rör sig om större kvantiteter som kan undvika att hamna i soptunnan, jämfört med chark.
Ett av problemen som fastställs är inkonsekvensen vid datummärkning av varor. I handeln idag förekommer det produkter som är märkta med sista förbrukningsdag men vilka egentligen hade kunnat märkas med bäst före-datum, och vice versa. Det är problematiskt då varor märkta med sista förbrukningsdag enligt lag måste kasseras vid passerat hållbarhetsdatum. Att åtgärda detta problem anses vara en viktig pusselbit i lösningen med matsvinnet. Konsumenters okunskap är ytterligare en stor bidragande faktor till matsvinnet. För att komma till bukt med detta föreslås informationskampanjer med syftet att utbilda konsumenter i vilka varor som bör slängas vid passerat hållbarhetsdatum och vilka varor som man istället kan avgöra kvaliteten på genom att använda sina sinnen. Att lukta och smaka på varorna är i många fall en klart bättre kvalitetsindikator än det stämplade hållbarhetsdatumet.

• author: Båvall, Agnes and Israelsson Rällfors, Gustav
• supervisor: Marcus Abrahamsson; Kerstin Eriksson
• organization: Division of Risk Management and Societal Safety; Risk Management and Safety Engineering (M.Sc.Eng.)
• alternative title: Möjligheter till minskat matsvinn i Sverige
• course: VBR920 20142
• year: 2015
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Mathematics and Statistics; Agriculture and Food Sciences; Technology and Engineering
• keywords: L. monocytogenes, listeria, listeriosis, food waste, unnecessary food waste, cured meat products
• report number: TVRH-5001
• other publication id: ISRN: LUTVDG/TVRH-5001-SE
• language: Swedish
• id: 5142177
• date added to LUP: 2015-02-27 15:40:08
• date last changed: 2020-12-03 14:26:10