Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

The "Omnipresent" Consul: George Logie and Swedish entanglement along the Mediterranean maritime frontier in the 18th century

Fryksén, Gustaf LU (2015) HISS33 20151
History
Abstract (Swedish)
Uppsatsens syfte är att undersöka den tidigare outforskade svenska konsuln i Alger, George Logie (1694-1776), och sammanflätningen av aktörer som var drivande bakom den kommersiella expansionen i Medelhavet efter Stora nordiska krigets slut. Expansionen resulterade i ökad handel med en infrastrukturell etablering av flertalet konsulat, vilket ledde vidare till utökat utbyte mellan Nordeuropa, Medelhavet och den osmanska världen på flera nivåer. Genom att undersöka en till synes central aktör i denna process med hjälp av grundforskning, sökte uppsatsen fånga och blottlägga alternativa bakgrunder och utvecklingsmönster som inte enbart utgår från strukturella förklaringar eller är nationellt empiriskt avgränsade. Metodologiskt bygger... (More)
Uppsatsens syfte är att undersöka den tidigare outforskade svenska konsuln i Alger, George Logie (1694-1776), och sammanflätningen av aktörer som var drivande bakom den kommersiella expansionen i Medelhavet efter Stora nordiska krigets slut. Expansionen resulterade i ökad handel med en infrastrukturell etablering av flertalet konsulat, vilket ledde vidare till utökat utbyte mellan Nordeuropa, Medelhavet och den osmanska världen på flera nivåer. Genom att undersöka en till synes central aktör i denna process med hjälp av grundforskning, sökte uppsatsen fånga och blottlägga alternativa bakgrunder och utvecklingsmönster som inte enbart utgår från strukturella förklaringar eller är nationellt empiriskt avgränsade. Metodologiskt bygger problemställningarna på en trestegsanalys med bakgrund i främst post-braudelsk förförståelse, namierisering och entangled history. Uppsatsen inleds med en identifiering och kartläggning av Logies grundläggande nätverkskontakter i de områden han var aktiv: diplomati, handel och familj (kapitel 3). Logie bibehöll med centrum längs Medelhavets gränsområde (”frontier”) ett geografiskt omfattande men småskaligt nätverk med huvudaktivitet i flera riktningar. Logie kopplas med detta till flera viktiga aktörer i Sverige, Storbritannien och Nordafrika, vilket bidrar med en ny kontext till Sveriges bilaterala relationer med bl.a. osmanska Nordafrika. Avseende Sverige påvisas särskilt banden till Jonas Alström, Claes Wittmack och Robert Dickerson. Även Logies familjebakgrund i Skottland kartläggs där en samverkan med andra nätverk påvisas. Efterföljande nivå undersöker sammanflätningen av kontakterna genom implementering av tre begrepp som analytiska sonder: mellanhand, interloper, och fri agent (kapitel 4). Logies olika roller i Nordafrika före och under hans tid som konsul har ett sammanflätat drag som verkade gränsöverskridande. Logie bedöms vara en central aktör i de inbegripna processerna som verkade både formellt och informellt. Den verksamhet som blottläggs visar på fristående, kooperativ och representativ hållning gentemot andra aktörer (stater/konsuler, monopol, enskilda) i ett självorganiserat nätverk. Den tredje nivån analyserar huruvida det föregående generats i tidigare historieskrivning, och i vilken utsträckning det är möjligt att förstå den ”svenska” sammanflätningen och kommersiella expansionen i samma gränsområde (kapitel 5). I relation till den betydelse som kan tillmätas Logie, är han relativt osynlig i historieskrivningen, vilket troligen bidragit till att sammanflätningen och att det självständiga nätverket höljts i dunkel. Logies påvisade dynamiska självständighet var i själva fallet betydande och det är möjligt att inom gällande forskning beskriva hans fristående nätverk som ett informellt imperium, vilket bör utforskas ytterligare. Uppsatsen är den första sammanhängande studien av Logie. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
@misc{5142405,
  abstract     = {Uppsatsens syfte är att undersöka den tidigare outforskade svenska konsuln i Alger, George Logie (1694-1776), och sammanflätningen av aktörer som var drivande bakom den kommersiella expansionen i Medelhavet efter Stora nordiska krigets slut. Expansionen resulterade i ökad handel med en infrastrukturell etablering av flertalet konsulat, vilket ledde vidare till utökat utbyte mellan Nordeuropa, Medelhavet och den osmanska världen på flera nivåer. Genom att undersöka en till synes central aktör i denna process med hjälp av grundforskning, sökte uppsatsen fånga och blottlägga alternativa bakgrunder och utvecklingsmönster som inte enbart utgår från strukturella förklaringar eller är nationellt empiriskt avgränsade. Metodologiskt bygger problemställningarna på en trestegsanalys med bakgrund i främst post-braudelsk förförståelse, namierisering och entangled history. Uppsatsen inleds med en identifiering och kartläggning av Logies grundläggande nätverkskontakter i de områden han var aktiv: diplomati, handel och familj (kapitel 3). Logie bibehöll med centrum längs Medelhavets gränsområde (”frontier”) ett geografiskt omfattande men småskaligt nätverk med huvudaktivitet i flera riktningar. Logie kopplas med detta till flera viktiga aktörer i Sverige, Storbritannien och Nordafrika, vilket bidrar med en ny kontext till Sveriges bilaterala relationer med bl.a. osmanska Nordafrika. Avseende Sverige påvisas särskilt banden till Jonas Alström, Claes Wittmack och Robert Dickerson. Även Logies familjebakgrund i Skottland kartläggs där en samverkan med andra nätverk påvisas. Efterföljande nivå undersöker sammanflätningen av kontakterna genom implementering av tre begrepp som analytiska sonder: mellanhand, interloper, och fri agent (kapitel 4). Logies olika roller i Nordafrika före och under hans tid som konsul har ett sammanflätat drag som verkade gränsöverskridande. Logie bedöms vara en central aktör i de inbegripna processerna som verkade både formellt och informellt. Den verksamhet som blottläggs visar på fristående, kooperativ och representativ hållning gentemot andra aktörer (stater/konsuler, monopol, enskilda) i ett självorganiserat nätverk. Den tredje nivån analyserar huruvida det föregående generats i tidigare historieskrivning, och i vilken utsträckning det är möjligt att förstå den ”svenska” sammanflätningen och kommersiella expansionen i samma gränsområde (kapitel 5). I relation till den betydelse som kan tillmätas Logie, är han relativt osynlig i historieskrivningen, vilket troligen bidragit till att sammanflätningen och att det självständiga nätverket höljts i dunkel. Logies påvisade dynamiska självständighet var i själva fallet betydande och det är möjligt att inom gällande forskning beskriva hans fristående nätverk som ett informellt imperium, vilket bör utforskas ytterligare. Uppsatsen är den första sammanhängande studien av Logie.},
  author       = {Fryksén, Gustaf},
  keyword      = {George Logie (1694-1776),18th century Sweden,the Mediterranean Sea,Ottoman-Swedish relations,Ottoman North Africa,Ottoman Empire,diplomacy,covert associations,maritime trade,family,kin,consuls,merchants,Mediterranean maritime frontier,Scots diaspora,networks,interactions,intermediator,interloper,free agent,informal empires,Namierization,entangled history,histoire croisée},
  language     = {eng},
  note         = {Student Paper},
  title        = {The "Omnipresent" Consul: George Logie and Swedish entanglement along the Mediterranean maritime frontier in the 18th century},
  year         = {2015},
}