Processbolag - Ett missbruk av aktiebolagsformen?
(2015) LAGF03 20151Faculty of Law
Department of Law
- Abstract (Swedish)
- I tvistemål ska tappande part svara för uppkomna rättegångskostnader. I de fall ett aktiebolag för process är det som utgångspunkt aktiebolaget som vid ett ogillande av talan ska ersätta sin motparts rättegångskostnader. Principens ändamål kan beskrivas som handlingsdirigerande, då den primärt syftar till att avskräcka från obefogade anspråk. I arbetet redogörs för möjligheterna att utnyttja ett kapitalsvagt aktiebolag för att driva riskfyllda processer och på så vis kringgå detta ändamål.
Centralt för arbetet är NJA 2014 s. 877; ett avgörande där två aktieägare erlades att solidariskt svara för sitt helägda aktiebolags rättegångskostnader. På vilken rättslig grund sker detta och var går gränsen för när man i framtiden kan ålägga... (More) - I tvistemål ska tappande part svara för uppkomna rättegångskostnader. I de fall ett aktiebolag för process är det som utgångspunkt aktiebolaget som vid ett ogillande av talan ska ersätta sin motparts rättegångskostnader. Principens ändamål kan beskrivas som handlingsdirigerande, då den primärt syftar till att avskräcka från obefogade anspråk. I arbetet redogörs för möjligheterna att utnyttja ett kapitalsvagt aktiebolag för att driva riskfyllda processer och på så vis kringgå detta ändamål.
Centralt för arbetet är NJA 2014 s. 877; ett avgörande där två aktieägare erlades att solidariskt svara för sitt helägda aktiebolags rättegångskostnader. På vilken rättslig grund sker detta och var går gränsen för när man i framtiden kan ålägga aktieägare ett sådant ansvar?
Utgångspunkten i svensk rätt är att även kapitalsvaga aktiebolag har en rätt att föra talan. Något krav på viss likviditet eller att ställa säkerhet för eventuella rättegångskostnader finns inte. Konsekvensen blir att det inte finns någon garanti för svaranden att få sina rättegångskostnader ersatta. Rätten till rättegång har således tillmätts en starkare ställning än svarandes rättsskydd. Detta faktum kan utnyttjas genom att talan förs i ett processbolag med begränsade medel. Vid tillfälle av förlust försätts bolaget i konkurs och är således oförmöget att ersätta uppkomna rättegångskostnader. Genom NJA 2014 s. 877 har det fastslagits att ett sådant tillvägagångssätt kan motivera ansvarsgenombrott gentemot bolagets aktieägare. Avgörande är om ett avsiktligt kringgående av 18 kap. 1 § RB ägt rum. Kringgåendet kännetecknas av att talan förflyttas till ett kapitalsvagt aktiebolag uteslutande i syfte att undvika rättegångskostnader. Ett agerande av denna karaktär medför att samtliga ekonomiska risker med processen övervältras på motparten. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är ansvarsgenombrott i förevarande fall motiverat. Genombrottet medför att ändamålen med 18 kap. 1 § RB upprätthålls, samtidigt som de fördelar som följer av 1 kap. 3 § ABL i aktuellt avseende inte begränsas. (Less) - Popular Abstract
- In civil proceedings, the loosing party account for legal expenses. In case a company holds a suit, the company primary accounts for legal expenses. The principle aims to discourage claims that have a lack of legal ground. This thesis investigates the possibilities to avoid responsibility for legal expenses by the use of a wholly owned yet less financially strong company, in order to cut ones losses in otherwise excessively risky legal proceedings.
In December 2014 the Swedish Supreme Court ruled two shareholders personally and jointly liable to account for their wholly owned subsidiaries' obligation to pay its counterparts' legal expenses. On what legal ground did this decision stand and are there any possibilities to avoid legal costs... (More) - In civil proceedings, the loosing party account for legal expenses. In case a company holds a suit, the company primary accounts for legal expenses. The principle aims to discourage claims that have a lack of legal ground. This thesis investigates the possibilities to avoid responsibility for legal expenses by the use of a wholly owned yet less financially strong company, in order to cut ones losses in otherwise excessively risky legal proceedings.
In December 2014 the Swedish Supreme Court ruled two shareholders personally and jointly liable to account for their wholly owned subsidiaries' obligation to pay its counterparts' legal expenses. On what legal ground did this decision stand and are there any possibilities to avoid legal costs by a similar arrangement in the future?
The right to trial does not depend on ones financial status; even a poor company has the right to claim its rights. The right to trial has been granted a stronger position than the defendant’s legal protection. This circumstance may be used by placing a suit in the hand of an undercapitalized company. In case of dismissal the company can declare itself bankrupt, thus unable to pay its legal expenses. In this case, the Swedish Supreme Court considers a piercing of the coopered veil to be motivated. The decisive factor is whether a deliberate circumvention of the principal of distribution of legal expenses has occurred. A movement of the suit to another legal entity with the sole purpose of avoiding legal expenses characterizes the circumvention. Such action means that all the risks associated with the proceeding are passed on to the other party. From an economic perspective, a piercing of the corporate veil is justified in this case. It implies that the purpose of 18 kap. 1 § RB is maintained while the benefits that follow 1 kap. 3 § ABL are not limited. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5426333
- author
- Hardenberger, Alexander LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20151
- year
- 2015
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- associationsrätt, processrätt, rättsvetenskap, ansvarsgenombrott, processbolag, rättegångskostnader, NJA 2014 s. 877
- language
- Swedish
- id
- 5426333
- date added to LUP
- 2015-07-03 15:00:15
- date last changed
- 2015-07-03 15:00:15
@misc{5426333,
abstract = {{I tvistemål ska tappande part svara för uppkomna rättegångskostnader. I de fall ett aktiebolag för process är det som utgångspunkt aktiebolaget som vid ett ogillande av talan ska ersätta sin motparts rättegångskostnader. Principens ändamål kan beskrivas som handlingsdirigerande, då den primärt syftar till att avskräcka från obefogade anspråk. I arbetet redogörs för möjligheterna att utnyttja ett kapitalsvagt aktiebolag för att driva riskfyllda processer och på så vis kringgå detta ändamål.
Centralt för arbetet är NJA 2014 s. 877; ett avgörande där två aktieägare erlades att solidariskt svara för sitt helägda aktiebolags rättegångskostnader. På vilken rättslig grund sker detta och var går gränsen för när man i framtiden kan ålägga aktieägare ett sådant ansvar?
Utgångspunkten i svensk rätt är att även kapitalsvaga aktiebolag har en rätt att föra talan. Något krav på viss likviditet eller att ställa säkerhet för eventuella rättegångskostnader finns inte. Konsekvensen blir att det inte finns någon garanti för svaranden att få sina rättegångskostnader ersatta. Rätten till rättegång har således tillmätts en starkare ställning än svarandes rättsskydd. Detta faktum kan utnyttjas genom att talan förs i ett processbolag med begränsade medel. Vid tillfälle av förlust försätts bolaget i konkurs och är således oförmöget att ersätta uppkomna rättegångskostnader. Genom NJA 2014 s. 877 har det fastslagits att ett sådant tillvägagångssätt kan motivera ansvarsgenombrott gentemot bolagets aktieägare. Avgörande är om ett avsiktligt kringgående av 18 kap. 1 § RB ägt rum. Kringgåendet kännetecknas av att talan förflyttas till ett kapitalsvagt aktiebolag uteslutande i syfte att undvika rättegångskostnader. Ett agerande av denna karaktär medför att samtliga ekonomiska risker med processen övervältras på motparten. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är ansvarsgenombrott i förevarande fall motiverat. Genombrottet medför att ändamålen med 18 kap. 1 § RB upprätthålls, samtidigt som de fördelar som följer av 1 kap. 3 § ABL i aktuellt avseende inte begränsas.}},
author = {{Hardenberger, Alexander}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Processbolag - Ett missbruk av aktiebolagsformen?}},
year = {{2015}},
}