Advanced

Konkret höjning vid abstrakt ändring? - Om tillämpligheten av den generella straffvärdehöjningen 2010 för allvarliga våldsbrott vid ändrade straffskalor

Adolfsson, Emma LU (2015) LAGM01 20151
Department of Law
Abstract (Swedish)
Den 1 juli 2010 genomfördes en reform som syftade till att höja straffnivån för allvarliga våldsbrott. Genom reformen infördes bland annat en ny mening i 29 kap. 1 § 2 st. BrB som anger att det vid bedömningen av det konkreta straffvärdet särskilt ska beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. I motiven till meningen angav regeringen riktlinjer för hur straffvärdet ska höjas för de aktuella brotten vid en jämförelse med straffvärdet enligt tidigare gällande rätt. Meningen, och framför allt riktlinjerna, har fått utstå massiv kritik. Kritikerna menar att lagstiftarens enda sätt att påverka det konkreta straffvärdet bör vara genom höjning av det abstrakta (straffskalan). Flera... (More)
Den 1 juli 2010 genomfördes en reform som syftade till att höja straffnivån för allvarliga våldsbrott. Genom reformen infördes bland annat en ny mening i 29 kap. 1 § 2 st. BrB som anger att det vid bedömningen av det konkreta straffvärdet särskilt ska beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. I motiven till meningen angav regeringen riktlinjer för hur straffvärdet ska höjas för de aktuella brotten vid en jämförelse med straffvärdet enligt tidigare gällande rätt. Meningen, och framför allt riktlinjerna, har fått utstå massiv kritik. Kritikerna menar att lagstiftarens enda sätt att påverka det konkreta straffvärdet bör vara genom höjning av det abstrakta (straffskalan). Flera orimliga konsekvenser följer dessutom av riktlinjerna. Till exempel måste domstolen i sin straffvärdebedömning utgå från gällande rätt innan 1 juli 2010.

Denna uppsats syftar till att utreda hur meningen ska (de lege lata) respektive bör (de lege ferenda) tillämpas vid efterkommande ändringar i straffskalorna för de allvarliga våldsbrotten. Detta görs med principerna för straffvärdebedömningen som teoretisk utgångspunkt mot bakgrund av den kritik som framförts. För att göra utredningen mer konkret används som exempel två olika fall; ändringen av straffskalan för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning som trädde i kraft 1 juli 2013, samt de förslag på ändringar i flertalet av de allvarliga våldsbrottens straffskalor som SOU 2014:18 lägger fram. Den sista utreds främst utefter dess motiv, medan det för den förstnämnda även genomförs en rättsfallsstudie av vissa tingsrätternas domar efter den nya straffskalans ikraftträde.

Utredningen om hur meningen ska tillämpas i förhållande till efterkommande ändringar i straffskalorna fastställer gällande rätt. Gällande rätt problematiseras genom frågan om hur meningen bör tillämpas utifrån den teoretiska utgångspunkten, principerna för straffvärdebedömningen. Principerna är i sin grundligaste form proportionalitet och ekvivalens som måttstockar för hur vi ska mäta graden av klander för olika gärningar.

Uppsatsen resulterar i vissa slutsatser. Gällande rätt menar jag är beroende av vad motiven till respektive ändring säger i saken. Motiven till ändringen av straffskalan för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning säger att meningen ska vara fortsatt tillämplig, medan SOU 2014:18 säger att meningen ska anses överspelad. Den underrättsstudie som genomförts lämnar ingen tillförlitlig vägledning i frågan för gällande rätt i faktisk mening, eftersom tingsrätterna inte motiverat sin straffvärdebedömning. Av gällande rätt, såsom jag betraktar det, följer diskutabla konsekvenser. Till exempel innebär det rent praktiskt att domstolen i varje enskilt fall först måste kontrollera om straffskalan för det aktuella brottet ändrats efter 1 juli 2010. Om så är fallet bör domstolen konsultera motiven till den aktuella ändringen. Detta innebär också att bestämmandet av straffvärdet sker på olika sätt för olika brott.

Slutsatsen för hur gällande rätt bör vara, det vill säga hur meningen bör tillämpas, är en annan. Jag menar att meningen inte bör tillämpas på efterkommande ändringar av straffskalorna, och inte heller längre på övriga för meningen aktuella brott. Jag är av åsikten att meningen bör tas bort. Detta grundar jag, kort sagt, på att straffvärdet i grunden är ett uttryck för graden av klander vi lägger på en enskild gärning, och ska mätas efter principerna om proportionalitet och ekvivalens. Det är inte rimligt att denna grad ska bestämmas utifrån olika förutsättningar. Gör den det får vi inte längre ett tillförlitligt resultat av graden klander, vilket i förlängningen leder till straffrättslig orättvisa. (Less)
Popular Abstract
A reform, aiming to increase the level of penalty for severe crimes of violence, was implemented July the 1st 2010 in the Swedish Penal code. Among other changes, a new sentence was imposed in 29:1 1st paragraph BrB. This sentence states that the court, when determining the concrete penal value, in particular should take into account if the criminal act was a serious assault on a person’s life or health or security of person. In the legislative history of the sentence, the government gives detailed guidelines determining how the penal value should be increased in comparison to the penal value according to previous applicable law. This sentence, and especially the detailed guidelines, has been heavily criticised. The critics argue that the... (More)
A reform, aiming to increase the level of penalty for severe crimes of violence, was implemented July the 1st 2010 in the Swedish Penal code. Among other changes, a new sentence was imposed in 29:1 1st paragraph BrB. This sentence states that the court, when determining the concrete penal value, in particular should take into account if the criminal act was a serious assault on a person’s life or health or security of person. In the legislative history of the sentence, the government gives detailed guidelines determining how the penal value should be increased in comparison to the penal value according to previous applicable law. This sentence, and especially the detailed guidelines, has been heavily criticised. The critics argue that the legislator can only change the concrete penal value by changing the abstract penal value (the range of punishment). The guidelines result in several remarkable consequences, for example that the court in the process of determining the penal value has to make a comparison with applicable law before July the 1st 2010.

This essay seek’s to investigate how the sentence shall (de lege lata) and ought to be practised (de lege ferenda) after changes in the range of punishment for severe crimes of violence is made. The theoretical basis is the principles used in the process determining the penal value, and is investigated in the light of the critic being presented. Two examples are used. First, the change of the range of punishment for gross violation of integrity and gross violation of women’s integrity that came into force July the 1st 2013. The second, SOU 2014:18, that propose changes in range of punishment for several severe crimes of violence. Besides presenting the legislative history, a case study is also performed. This studies the judgements from some of the courts of first instance, concerning cases regarding the first example after the new range of punishment came into force.

The investigation regarding how the sentence shall be practised, determines applicable law. To problematize applicable law, the investigation also, by consulting the theoretical basis (the principles used when determining the penal value), answers how the sentence ought to be practised. The principles are proportionality and equivalence. These are used as measurements when determining the degree of thoughtlessness for criminal acts.

The essay results in some conclusions. I believe that applicable law depends on the opinion in the legislative history for respective change. The legislative history of the change in range of punishment in the first example says that the sentence shall still be practised, while SOU 2014:18 (the second example) says the opposite. The presented case study leaves no reliable guidance, since the courts haven’t presented how they’ve determined the penal value. As I view applicable law, strange consequences follow. For example, in every case the court first has to investigate if there has been a change in the range of punishment for the handled crime after the July the 1st 2010. If so, the court should consult the legislative history of the change. This results in determining the penal value is made in different ways with different crimes.

Another conclusion is regarding how applicable law ought to be, that is how the sentence ought to be practised. I argue that the sentence should not be practised when changes in the range of punishment occur, and also not on any other crimes. I am convinced that the sentence should be removed. The penal value, in its fundamental form, is an expression for the degree of thoughtlessness for every criminal deed, and should be measured by proportionality and equivalence. It is not reasonable that this degree is determined by different conditions. If so, there will not be a reliable result to the degree of thoughtlessness, which in the longer term leads to penal law injustice. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Adolfsson, Emma LU
supervisor
organization
alternative title
Is there a concrete increase when there is an abstract change? - About the applicability of the general reform of the level of penalty from 2010 for severe crimes of violence after changes in the range of punishment
course
LAGM01 20151
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt, criminal law, straffvärde, straffskala, konkret straffvärde
language
Swedish
id
5431270
date added to LUP
2015-06-08 13:54:15
date last changed
2015-06-08 13:54:37
@misc{5431270,
  abstract     = {Den 1 juli 2010 genomfördes en reform som syftade till att höja straffnivån för allvarliga våldsbrott. Genom reformen infördes bland annat en ny mening i 29 kap. 1 § 2 st. BrB som anger att det vid bedömningen av det konkreta straffvärdet särskilt ska beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. I motiven till meningen angav regeringen riktlinjer för hur straffvärdet ska höjas för de aktuella brotten vid en jämförelse med straffvärdet enligt tidigare gällande rätt. Meningen, och framför allt riktlinjerna, har fått utstå massiv kritik. Kritikerna menar att lagstiftarens enda sätt att påverka det konkreta straffvärdet bör vara genom höjning av det abstrakta (straffskalan). Flera orimliga konsekvenser följer dessutom av riktlinjerna. Till exempel måste domstolen i sin straffvärdebedömning utgå från gällande rätt innan 1 juli 2010. 

Denna uppsats syftar till att utreda hur meningen ska (de lege lata) respektive bör (de lege ferenda) tillämpas vid efterkommande ändringar i straffskalorna för de allvarliga våldsbrotten. Detta görs med principerna för straffvärdebedömningen som teoretisk utgångspunkt mot bakgrund av den kritik som framförts. För att göra utredningen mer konkret används som exempel två olika fall; ändringen av straffskalan för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning som trädde i kraft 1 juli 2013, samt de förslag på ändringar i flertalet av de allvarliga våldsbrottens straffskalor som SOU 2014:18 lägger fram. Den sista utreds främst utefter dess motiv, medan det för den förstnämnda även genomförs en rättsfallsstudie av vissa tingsrätternas domar efter den nya straffskalans ikraftträde. 

Utredningen om hur meningen ska tillämpas i förhållande till efterkommande ändringar i straffskalorna fastställer gällande rätt. Gällande rätt problematiseras genom frågan om hur meningen bör tillämpas utifrån den teoretiska utgångspunkten, principerna för straffvärdebedömningen. Principerna är i sin grundligaste form proportionalitet och ekvivalens som måttstockar för hur vi ska mäta graden av klander för olika gärningar.

Uppsatsen resulterar i vissa slutsatser. Gällande rätt menar jag är beroende av vad motiven till respektive ändring säger i saken. Motiven till ändringen av straffskalan för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning säger att meningen ska vara fortsatt tillämplig, medan SOU 2014:18 säger att meningen ska anses överspelad. Den underrättsstudie som genomförts lämnar ingen tillförlitlig vägledning i frågan för gällande rätt i faktisk mening, eftersom tingsrätterna inte motiverat sin straffvärdebedömning. Av gällande rätt, såsom jag betraktar det, följer diskutabla konsekvenser. Till exempel innebär det rent praktiskt att domstolen i varje enskilt fall först måste kontrollera om straffskalan för det aktuella brottet ändrats efter 1 juli 2010. Om så är fallet bör domstolen konsultera motiven till den aktuella ändringen. Detta innebär också att bestämmandet av straffvärdet sker på olika sätt för olika brott.

Slutsatsen för hur gällande rätt bör vara, det vill säga hur meningen bör tillämpas, är en annan. Jag menar att meningen inte bör tillämpas på efterkommande ändringar av straffskalorna, och inte heller längre på övriga för meningen aktuella brott. Jag är av åsikten att meningen bör tas bort. Detta grundar jag, kort sagt, på att straffvärdet i grunden är ett uttryck för graden av klander vi lägger på en enskild gärning, och ska mätas efter principerna om proportionalitet och ekvivalens. Det är inte rimligt att denna grad ska bestämmas utifrån olika förutsättningar. Gör den det får vi inte längre ett tillförlitligt resultat av graden klander, vilket i förlängningen leder till straffrättslig orättvisa.},
  author       = {Adolfsson, Emma},
  keyword      = {Straffrätt,criminal law,straffvärde,straffskala,konkret straffvärde},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Konkret höjning vid abstrakt ändring? - Om tillämpligheten av den generella straffvärdehöjningen 2010 för allvarliga våldsbrott vid ändrade straffskalor},
  year         = {2015},
}