Kvinnan utanför välfärden - en redogörelse för ekonomiskt bistånd och dess relation till familjen
(2015) LAGF03 20151Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Denna framställning redogör för regleringen ekonomiskt bistånd enligt SoL, och hur rätten till bistånd för en individ kan påverkas av dennes anhöriga. En individ kan nekas ekonomiskt bistånd i de fall då de sammanlever med en make, maka eller sambo som har tillräckliga ekonomiska tillgångar. Regleringen bygger således på en gränsdragning av biståndsrätten som innebär att familjen behandlas som en och samma ekonomiska enhet, och denna enhet ska i första hand själv trygga den ekonomiska situationen för dess medlemmar.
Vidare problematiserar framställningen de underliggande antaganden som regleringens gränsdragningar bygger på. I relation till biståndsregleringen behandlas familjen som en privat entitet, vars inre resursfördelning ligger... (More) - Denna framställning redogör för regleringen ekonomiskt bistånd enligt SoL, och hur rätten till bistånd för en individ kan påverkas av dennes anhöriga. En individ kan nekas ekonomiskt bistånd i de fall då de sammanlever med en make, maka eller sambo som har tillräckliga ekonomiska tillgångar. Regleringen bygger således på en gränsdragning av biståndsrätten som innebär att familjen behandlas som en och samma ekonomiska enhet, och denna enhet ska i första hand själv trygga den ekonomiska situationen för dess medlemmar.
Vidare problematiserar framställningen de underliggande antaganden som regleringens gränsdragningar bygger på. I relation till biståndsregleringen behandlas familjen som en privat entitet, vars inre resursfördelning ligger utanför regleringens område. Detta innebär att det inom familjen finns utrymme för en strukturell snedfördelning av resurser. Denna snedfördelning tenderar att drabba kvinnor, då dessa i större utsträckning än män ansvarar för familjens omsorgsarbete, och i mindre utsträckning än män förvärvsarbetar. Således innebär regleringen av det ekonomiska biståndet att ekonomiskt utsatta kvinnor befinner sig emellan två beroendeförhållanden: ett beroende av statligt ekonomiskt bistånd, eller ett beroende av ekonomiskt stöd från en partner. Då det kvinnliga ekonomiska beroendet inom familjen inte vidare problematiserats av lagstiftaren innebär detta att den individuella autonomin för familjens kvinnor går förlorad. Regleringen blir också problematisk med hänsyn till de socialrättsliga målen om att på lång sikt uppnå materiell jämlikhet, bland annat mellan könen. En grund för problematiken är det faktum att det omsorgsarbete som utförs inom familjen inte värderas i materiella termer, och inte heller kvalificerar en individ till de välfärdsrättsliga åtgärder till vilka rätten till ekonomiskt bistånd är subsidiär. På detta sätt blir omsorgsarbetarna, generellt kvinnorna, i större eller mindre mån uteslutna ur det välfärdsrättsliga trygghetssystemet. (Less) - Popular Abstract
- This essay accounts for the regulation of economic state benefits according to SoL, and how the individual right to receive such benefits can be affected by an individual’s social relations. An individual is to be denied state benefits in cases where he or she is living together with a partner, if the partner has sufficient economic resources. The regulation is thus based on the idea of the family as an economic unit, and also, that it is this unit that should guarantee a certain level of economic safety for its members.
Furthermore, the essay discusses the underlying assumptions that the regulation is based on. In relation to the regulation of economic state benefits the family is treated as a private entity, whose internal division of... (More) - This essay accounts for the regulation of economic state benefits according to SoL, and how the individual right to receive such benefits can be affected by an individual’s social relations. An individual is to be denied state benefits in cases where he or she is living together with a partner, if the partner has sufficient economic resources. The regulation is thus based on the idea of the family as an economic unit, and also, that it is this unit that should guarantee a certain level of economic safety for its members.
Furthermore, the essay discusses the underlying assumptions that the regulation is based on. In relation to the regulation of economic state benefits the family is treated as a private entity, whose internal division of resources is considered as separate from the regulation itself. This means that within the family, there is a ground for structural maldistribution of resources. This maldistribution tends to target women, as they more often than men are responsible for the caretaking resources of the family, while the men are employed. Thus, the regulation of the economic state benefits means that economically challenged women are caught between two cases of dependency: dependency on economic state benefits, or dependency on economic support from a partner. As the female dependency within the family is not further challenged by the legislator, this means that the individual autonomy for the female family member is lost. The regulation can also be questioned with regards to the goals of the legislation itself, which aspire to achieve material equality between the sexes. On the basis of the problem described is the fact that the caretaking labour that is performed within the family is not valued in material terms, and that it does not qualify an indiviudal for the welfare benefits, to which the right to economic state benefits are subsidiary. Thus, the caretaking labourers, generally women, are more or less exluded from the welfare support system. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5431300
- author
- Karlsson, Anna LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20151
- year
- 2015
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- socialrätt, ekonomiskt bistånd, jämställdhet, välfärd
- language
- Swedish
- id
- 5431300
- date added to LUP
- 2015-07-06 09:08:44
- date last changed
- 2015-07-06 09:08:44
@misc{5431300,
abstract = {{Denna framställning redogör för regleringen ekonomiskt bistånd enligt SoL, och hur rätten till bistånd för en individ kan påverkas av dennes anhöriga. En individ kan nekas ekonomiskt bistånd i de fall då de sammanlever med en make, maka eller sambo som har tillräckliga ekonomiska tillgångar. Regleringen bygger således på en gränsdragning av biståndsrätten som innebär att familjen behandlas som en och samma ekonomiska enhet, och denna enhet ska i första hand själv trygga den ekonomiska situationen för dess medlemmar.
Vidare problematiserar framställningen de underliggande antaganden som regleringens gränsdragningar bygger på. I relation till biståndsregleringen behandlas familjen som en privat entitet, vars inre resursfördelning ligger utanför regleringens område. Detta innebär att det inom familjen finns utrymme för en strukturell snedfördelning av resurser. Denna snedfördelning tenderar att drabba kvinnor, då dessa i större utsträckning än män ansvarar för familjens omsorgsarbete, och i mindre utsträckning än män förvärvsarbetar. Således innebär regleringen av det ekonomiska biståndet att ekonomiskt utsatta kvinnor befinner sig emellan två beroendeförhållanden: ett beroende av statligt ekonomiskt bistånd, eller ett beroende av ekonomiskt stöd från en partner. Då det kvinnliga ekonomiska beroendet inom familjen inte vidare problematiserats av lagstiftaren innebär detta att den individuella autonomin för familjens kvinnor går förlorad. Regleringen blir också problematisk med hänsyn till de socialrättsliga målen om att på lång sikt uppnå materiell jämlikhet, bland annat mellan könen. En grund för problematiken är det faktum att det omsorgsarbete som utförs inom familjen inte värderas i materiella termer, och inte heller kvalificerar en individ till de välfärdsrättsliga åtgärder till vilka rätten till ekonomiskt bistånd är subsidiär. På detta sätt blir omsorgsarbetarna, generellt kvinnorna, i större eller mindre mån uteslutna ur det välfärdsrättsliga trygghetssystemet.}},
author = {{Karlsson, Anna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Kvinnan utanför välfärden - en redogörelse för ekonomiskt bistånd och dess relation till familjen}},
year = {{2015}},
}