Advanced

Kan en lita på ett barn? - Om barns utsagor och bedömningen av deras trovärdighet då de utsatts för sexuella övergrepp

Hansson, Sara LU (2015) LAGF03 20151
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Uppsatsen undersöker barns trovärdighet som målsägare i sexualbrottsmål. Ämnet är särskilt känsligt då det pågår en känslostormande samhällsdebatt som följd av ett flertal uppmärksammade fall i vilka övergrepp inom den svenska förskolan avslöjades.

Första delen av uppsatsen undersöker den rättspsykiatriska forskning som finns gällande barns vittnesmål och jag kunde efter denna utredning konstatera att största riskfaktorn när det gäller falska vittnesmål från barn ligger i omgivande faktorer. Det är alltså inte så att barn ofta ljuger i dessa sammanhang eller att de inte är utvecklade nog för att särhålla fantasi och verklighet, det handlar istället om att de är mottagliga för och anpassar sig efter förhörsledarens eventuella oförmåga... (More)
Uppsatsen undersöker barns trovärdighet som målsägare i sexualbrottsmål. Ämnet är särskilt känsligt då det pågår en känslostormande samhällsdebatt som följd av ett flertal uppmärksammade fall i vilka övergrepp inom den svenska förskolan avslöjades.

Första delen av uppsatsen undersöker den rättspsykiatriska forskning som finns gällande barns vittnesmål och jag kunde efter denna utredning konstatera att största riskfaktorn när det gäller falska vittnesmål från barn ligger i omgivande faktorer. Det är alltså inte så att barn ofta ljuger i dessa sammanhang eller att de inte är utvecklade nog för att särhålla fantasi och verklighet, det handlar istället om att de är mottagliga för och anpassar sig efter förhörsledarens eventuella oförmåga att genomföra förhöret på ett korrekt sätt genom att ställa felaktiga frågor m.m. som leder berättelsen i en viss riktning.

Framställningens andra del undersöker domar från Högsta domstolen och en kan se att domstolen gör en betydligt ytligare undersökning än vad rättspsykologiska forskningsresultat visat krävs för en korrekt bedömning av barnets trovärdighet. Samtidigt kräver rätten, genom att ta stor hänsyn till domarens allmänna och icke-vetenskapliga intryck av barnet samt att ha ett restriktivt förhållningssätt till experters uttalanden i målen, en stor kunskap i ämnet hos verksamma under domstolsprocessen. Detta har visat sig vara ett krav som inte uppnåtts, då skarp kritik riktats från flera håll gentemot domstolens praxis som resulterar i dels felaktiga bedömningar och dels godkännanden av utredningar och förhör som av experter anses vara undermåliga.

Min slutsats är att det finns en diskrepans mellan rättspsykologins forskning och rättsprocessen i realiteten, något som enligt mig tyder på en okunskap hos rätten som inte bör tolereras. (Less)
Popular Abstract
This bachelor thesis examines children’s credibility as claimants in cases regarding sexual abuse. This subject is an especially delicate matter as there is an ongoing debate, stirring up emotions, following multiple high-profile cases in which sexual abuse within the Swedish preschools were revealed.

The first part of this thesis examines research findings within forensic psychology regarding children’s testimonies and came to the conclusion that the biggest element of risk concerning false testimonies from children lies in the surrounding factors. Children do not often lie in these situations nor are they unable to separate their own imagination from reality, but they are easily affected by the interrogators possible inability to... (More)
This bachelor thesis examines children’s credibility as claimants in cases regarding sexual abuse. This subject is an especially delicate matter as there is an ongoing debate, stirring up emotions, following multiple high-profile cases in which sexual abuse within the Swedish preschools were revealed.

The first part of this thesis examines research findings within forensic psychology regarding children’s testimonies and came to the conclusion that the biggest element of risk concerning false testimonies from children lies in the surrounding factors. Children do not often lie in these situations nor are they unable to separate their own imagination from reality, but they are easily affected by the interrogators possible inability to question the child without asking inadequate questions or in other ways lead the story in a certain direction.

The thesis’ second part examines verdicts made by the Supreme Court. It is clear that the court makes their decision based on an assessment a lot less complex than proven necessary for an accurate valuation of a child’s credibility. By using experts statements restrictively combined with attaching great importance to the judges’ general and non- scientific perception of the child, the court adds a great burden of knowledge on the judges who are judging in the proceedings. This requirement is not being met, as harsh criticism has been directed from several sources regarding the courts lack of knowledge. This results in wrongful judgments and investigations and hearings being approved by the court despite being substandard.

My conclusion is that there is a discrepancy between the forensic psychology and the judicial process, which I think indicates an unacceptable lack of knowledge within the Swedish judiciary. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hansson, Sara LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20151
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
processrätt, criminal procedure, rättssociologi, straffrätt, criminal law, barn, sexuella övergrepp mot barn, barns vittnesmål, bevisvärdering, trovärdighet hos barn, rättspsykologi, vittnespsykologi
language
Swedish
id
5431435
date added to LUP
2015-07-03 15:00:30
date last changed
2015-07-03 15:00:30
@misc{5431435,
  abstract     = {Uppsatsen undersöker barns trovärdighet som målsägare i sexualbrottsmål. Ämnet är särskilt känsligt då det pågår en känslostormande samhällsdebatt som följd av ett flertal uppmärksammade fall i vilka övergrepp inom den svenska förskolan avslöjades. 

Första delen av uppsatsen undersöker den rättspsykiatriska forskning som finns gällande barns vittnesmål och jag kunde efter denna utredning konstatera att största riskfaktorn när det gäller falska vittnesmål från barn ligger i omgivande faktorer. Det är alltså inte så att barn ofta ljuger i dessa sammanhang eller att de inte är utvecklade nog för att särhålla fantasi och verklighet, det handlar istället om att de är mottagliga för och anpassar sig efter förhörsledarens eventuella oförmåga att genomföra förhöret på ett korrekt sätt genom att ställa felaktiga frågor m.m. som leder berättelsen i en viss riktning.

Framställningens andra del undersöker domar från Högsta domstolen och en kan se att domstolen gör en betydligt ytligare undersökning än vad rättspsykologiska forskningsresultat visat krävs för en korrekt bedömning av barnets trovärdighet. Samtidigt kräver rätten, genom att ta stor hänsyn till domarens allmänna och icke-vetenskapliga intryck av barnet samt att ha ett restriktivt förhållningssätt till experters uttalanden i målen, en stor kunskap i ämnet hos verksamma under domstolsprocessen. Detta har visat sig vara ett krav som inte uppnåtts, då skarp kritik riktats från flera håll gentemot domstolens praxis som resulterar i dels felaktiga bedömningar och dels godkännanden av utredningar och förhör som av experter anses vara undermåliga.

Min slutsats är att det finns en diskrepans mellan rättspsykologins forskning och rättsprocessen i realiteten, något som enligt mig tyder på en okunskap hos rätten som inte bör tolereras.},
  author       = {Hansson, Sara},
  keyword      = {processrätt,criminal procedure,rättssociologi,straffrätt,criminal law,barn,sexuella övergrepp mot barn,barns vittnesmål,bevisvärdering,trovärdighet hos barn,rättspsykologi,vittnespsykologi},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Kan en lita på ett barn? - Om barns utsagor och bedömningen av deras trovärdighet då de utsatts för sexuella övergrepp},
  year         = {2015},
}