Advanced

Det bevisrättsliga gränslandet - En studie om stödbevisning och rättssäkerhet i sexualbrottmål

Korths-Aspegren, Andreas LU (2015) LAGF03 20151
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Syftet med förevarande arbete är att dels ge läsaren en övergripande bild av vilken typ av stödbevisning som förekommer i sexualbrottmål, dels utreda och ur ett bevisteoretiskt perspektiv analysera vilken typ av sådan bevisning som i dagens domstolar är och utifrån relevanta rättskällor bör vara tillräcklig för att ett åtal ska vara ställt utom rimligt tvivel i ett mål rörande sexualbrott. Uppsatsen syftar vidare till att utreda huruvida bevisvärderingen av stödbevisning är enhetlig svenska domstolar emellan. För att uppfylla syftet har en rättsdogmatisk metod där gällande rätt tolkats med hjälp av rättskällor använts. En jämförelse har sedan skett med ett antal domar från underrätter för att utröna huruvida teori stämmer överens med... (More)
Syftet med förevarande arbete är att dels ge läsaren en övergripande bild av vilken typ av stödbevisning som förekommer i sexualbrottmål, dels utreda och ur ett bevisteoretiskt perspektiv analysera vilken typ av sådan bevisning som i dagens domstolar är och utifrån relevanta rättskällor bör vara tillräcklig för att ett åtal ska vara ställt utom rimligt tvivel i ett mål rörande sexualbrott. Uppsatsen syftar vidare till att utreda huruvida bevisvärderingen av stödbevisning är enhetlig svenska domstolar emellan. För att uppfylla syftet har en rättsdogmatisk metod där gällande rätt tolkats med hjälp av rättskällor använts. En jämförelse har sedan skett med ett antal domar från underrätter för att utröna huruvida teori stämmer överens med praktik och om domstolarna i domarna värderar bevisningen på samma vis.

Stödbevisning är ett relativt modernt bevisrättsligt begrepp som på senare tid blivit allt vanligare i svenska domstolar. I enlighet med principen om fri bevisprövning råder det dels fri bevisföring, dels fri bevisvärdering i en rättegång, vilket innebär att parterna är fria att förebringa den bevisning de anser lämplig och domstolen är sedan fri att, utan några legala regler som för dem ställer upp hur de ska förfara, värdera bevisningen i fråga. Högsta domstolen har uttalat att det även i sexualbrottmål krävs att det som lagts den tilltalade till last ska vara ställt utom rimligt tvivel för att en fällande dom ska få meddelas, men vad utom rimligt tvivel egentligen innebär är, både i teorin och i praktiken, oklart. Domstolar synes i praktiken leta efter hypotetiska händelseförlopp till åklagarens åtal och kan något av dessa inte frånses föreligger rimligt tvivel.

Det konstateras avslutningsvis i arbetet att bevisvärderingen av muntlig stödbevisning inte är enhetlig domstolar emellan och att olika typer av andrahandsuppgifter ofta blir avgörande för utgången i ett sexualbrottmål, vilket kan ifrågasättas ur ett bevisteoretiskt perspektiv där den mest grundläggande principen är att all bevisvärdering ska ske objektivt. (Less)
Popular Abstract
The intention of this essay is to give the reader an overreaching view of what kind of corroborating evidence that appears in Swedish courts in cases concerning sexual assault and to analyze what kind of such evidence that is sufficient for a prosecution to be proven beyond reasonable doubt in todays courts and according to legal doctrine and relevant sources of law. Furthermore, the essay intents to investigate if the assessment of corroborating evidence is uniform within the legal system of Sweden. To fulfill the aim, a legal dogmatic method, where applicable law has been interpreted in the light of relevant sources of law, has been used. A comparison has then been made with judgments to determine weather the assessment of evidence is... (More)
The intention of this essay is to give the reader an overreaching view of what kind of corroborating evidence that appears in Swedish courts in cases concerning sexual assault and to analyze what kind of such evidence that is sufficient for a prosecution to be proven beyond reasonable doubt in todays courts and according to legal doctrine and relevant sources of law. Furthermore, the essay intents to investigate if the assessment of corroborating evidence is uniform within the legal system of Sweden. To fulfill the aim, a legal dogmatic method, where applicable law has been interpreted in the light of relevant sources of law, has been used. A comparison has then been made with judgments to determine weather the assessment of evidence is the same in practice as in theory and if different courts in Sweden evaluate corroborating evidence in the same way.

Corroborating evidence is a relatively modern concept of evidence law that lately has been used more extensively in Swedish courts. In accordance with the principle of free assessment of evidence a party is free to adduce any desirable evidence before the court and there cannot be any legal rules binding the judge regarding the evaluation of the evidence. The Supreme Court of Sweden has held that the defendant’s guilt has to be proven beyond reasonable doubt in a trial regarding sexual assault, but the precise meaning of the standard of proof is unclear. Seemingly, the courts tend to look for hypothetical exculpatory alternatives to the prosecution, whereupon if one of them cannot be disregarded, reasonable doubt exists.

In conclusion, this essay finds that the assessment of corroborating evidence is not uniform between courts in Sweden and different types of second-hand information are often decisive for the outcome in a case concerning sexual assault, which can be questioned in a theoretical perspective where the most fundamental rule is that all assessment of evidence is supposed to be made in an objective manner (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Korths-Aspegren, Andreas LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20151
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Stödbevisning, Straffrätt, Criminal law, Rättssäkerhet, Våldtäkt, Sexualbrott, Corroborating evidence
language
Swedish
id
5431514
date added to LUP
2015-07-06 09:29:54
date last changed
2015-07-06 09:29:54
@misc{5431514,
  abstract     = {Syftet med förevarande arbete är att dels ge läsaren en övergripande bild av vilken typ av stödbevisning som förekommer i sexualbrottmål, dels utreda och ur ett bevisteoretiskt perspektiv analysera vilken typ av sådan bevisning som i dagens domstolar är och utifrån relevanta rättskällor bör vara tillräcklig för att ett åtal ska vara ställt utom rimligt tvivel i ett mål rörande sexualbrott. Uppsatsen syftar vidare till att utreda huruvida bevisvärderingen av stödbevisning är enhetlig svenska domstolar emellan. För att uppfylla syftet har en rättsdogmatisk metod där gällande rätt tolkats med hjälp av rättskällor använts. En jämförelse har sedan skett med ett antal domar från underrätter för att utröna huruvida teori stämmer överens med praktik och om domstolarna i domarna värderar bevisningen på samma vis. 

Stödbevisning är ett relativt modernt bevisrättsligt begrepp som på senare tid blivit allt vanligare i svenska domstolar. I enlighet med principen om fri bevisprövning råder det dels fri bevisföring, dels fri bevisvärdering i en rättegång, vilket innebär att parterna är fria att förebringa den bevisning de anser lämplig och domstolen är sedan fri att, utan några legala regler som för dem ställer upp hur de ska förfara, värdera bevisningen i fråga. Högsta domstolen har uttalat att det även i sexualbrottmål krävs att det som lagts den tilltalade till last ska vara ställt utom rimligt tvivel för att en fällande dom ska få meddelas, men vad utom rimligt tvivel egentligen innebär är, både i teorin och i praktiken, oklart. Domstolar synes i praktiken leta efter hypotetiska händelseförlopp till åklagarens åtal och kan något av dessa inte frånses föreligger rimligt tvivel.

Det konstateras avslutningsvis i arbetet att bevisvärderingen av muntlig stödbevisning inte är enhetlig domstolar emellan och att olika typer av andrahandsuppgifter ofta blir avgörande för utgången i ett sexualbrottmål, vilket kan ifrågasättas ur ett bevisteoretiskt perspektiv där den mest grundläggande principen är att all bevisvärdering ska ske objektivt.},
  author       = {Korths-Aspegren, Andreas},
  keyword      = {Stödbevisning,Straffrätt,Criminal law,Rättssäkerhet,Våldtäkt,Sexualbrott,Corroborating evidence},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Det bevisrättsliga gränslandet - En studie om stödbevisning och rättssäkerhet i sexualbrottmål},
  year         = {2015},
}