Advanced

På obestämd tid - En studie av livstidsstraffet i svensk rätt ur ett straffideologiskt perspektiv

Winman, Charlotta LU (2015) LAGF03 20151
Department of Law
Faculty of Law
Abstract
In 2014 the sentencing range for murder was changed in order to increase the use of life sentence for murder. Thus the legitimacy of life imprisonment has become an even more relevant question than before the amendment. The aim of this paper is to examine the life imprisonment in Swedish law through a critical point of view. More specifically the main question for this essay is which are the arguments for the life sentence, and which arguments can be held against it? In order to answer this question, the life sentence is examined in relation to some of the most common theories of criminal justice.

In chapter 1 it is explained how the life sentence is fixed in the Swedish penal system. The life sentence is the most severe sanction in... (More)
In 2014 the sentencing range for murder was changed in order to increase the use of life sentence for murder. Thus the legitimacy of life imprisonment has become an even more relevant question than before the amendment. The aim of this paper is to examine the life imprisonment in Swedish law through a critical point of view. More specifically the main question for this essay is which are the arguments for the life sentence, and which arguments can be held against it? In order to answer this question, the life sentence is examined in relation to some of the most common theories of criminal justice.

In chapter 1 it is explained how the life sentence is fixed in the Swedish penal system. The life sentence is the most severe sanction in Swedish law and has been used in practice mostly for cases of murder, in which there are aggravating circumstances. Even if the life sentence theoretically intends to be a life-lasting sentence, the life imprisonment is often converted into a fixed term imprisonment by the Swedish Government, or by the law (2006:45) on conversion of imprisonment for life (”omvandlingslagen”).

In chapter 2-5 the life sentence is examined in relation to the following theories: a theory which focuses mainly on the blame of the offender, a theory in which the function of the penalty is to prevent people from committing crimes, a theory in which the penalty should reflect how severe people in general wants the sanctions to be, and a theory which emphasizes the importance of humanity.

The conclusion (chapter 7) is that there is no evidence that a severe punishment, as the life sentence, has an impact of the criminal rate, more specifically the cases of murder. There is also held that people serving life sentences find it stressful not to know when they are being released from prison. Hence, it is difficult to combine the life sentence with a theory based on the principle of humanity. Furthermore, it is difficult to argue that the life sentence is reflecting the degree of seriousness of an offender`s criminal conduct. Finally, it can be questioned whether the life sentence has a symbolic value, which a fixed-term penalty has not. (Less)
Abstract (Swedish)
År 2014 skärptes straffskalan för mord genom att möjligheten att utdöma fängelse på livstid utvidgades. Genom lagändringen har livstidstraffets legitimitet och funktion blivit en fråga som i än högre grad än tidigare förtjänar att uppmärksammas. Syftet för detta arbete är därför att kritiskt granska livstidsstraffet i svensk rätt ur ett straffideologiskt perspektiv. Närmare bestämt avses att besvara frågan hur kan man, med utgångspunkt i några av de gängse straffideologierna, argumentera för respektive emot livstidsstraffet?

I kap 2 redogörs för hur livstidsstraffet regleras i svensk rätt samt hur livstidstraffet tillämpas i praktiken. Där framgår att livstidsstraffet utgör lagens strängaste straff och att det i huvudsak har kommit att... (More)
År 2014 skärptes straffskalan för mord genom att möjligheten att utdöma fängelse på livstid utvidgades. Genom lagändringen har livstidstraffets legitimitet och funktion blivit en fråga som i än högre grad än tidigare förtjänar att uppmärksammas. Syftet för detta arbete är därför att kritiskt granska livstidsstraffet i svensk rätt ur ett straffideologiskt perspektiv. Närmare bestämt avses att besvara frågan hur kan man, med utgångspunkt i några av de gängse straffideologierna, argumentera för respektive emot livstidsstraffet?

I kap 2 redogörs för hur livstidsstraffet regleras i svensk rätt samt hur livstidstraffet tillämpas i praktiken. Där framgår att livstidsstraffet utgör lagens strängaste straff och att det i huvudsak har kommit att utdömas för de fall av mord som kan bedömas ha ett mycket högt straffvärde. Vidare framgår att lagen om omvandling av fängelse på livstid och nådeinistutet innebär en möjlighet för en livstidsdömd att få sitt straff omvandlat till ett tidsbestämt sådant, och att det är vanligt att en tidsomvandling av livstidsstraffet i praktiken sker.

I kap 3-6 undersöks livstidsstraffet i förhållande till förtjänstteorin, teorin om prevention, teorin om straffet som symbolvärde samt en teori som bygger på principen om humanitet. Enligt teorin om prevention är straffets syfte att förebygga att brott begås, medan en förtjänstteoretiker anser att brottslingen bör straffas för att denne förtjänar det. I fokus för straffbestämningen är den brottsliga gärningen och straffet ska enligt den s.k. proportionalitetsprincipen spegla hur klandervärd den brottsliga handlingen är. Vidare anser vissa att straffet bör signalera ett avståndstagande från handlingar som av allmänheten bedöms vara icke-önskvärda, vilket bidrar till att stärka allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Enligt den s.k. humanitetsprincipen är det omoraliskt att tillämpa ett mycket strängt straff om det inte leder till positiva konsekvenser.

Av avhandlingen framgår att det är svårt att legitimera livstidsstraffet utifrån teorin om prevention, då det inte kan visas att ett sådant straff bidrar till att minska antalet fall av mord. Vidare framgår att livstidsstraffets tidsobestämdhet kan anses vara inhumant och stridande mot den s.k. humanitetsprincipen. Det görs också gällande att det är svårt att på rationell grund motivera varför just livstidsstraffet skulle stå i proportion till brottet mord utifrån en straffideologi grundad på förtjänst. Avslutningsvis kan det ifrågasättas om det avståndstagande som livstidsstraffet anses ge uttryck för inte kan åstadkommas genom ett långt tidsbestämt straff. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Winman, Charlotta LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20151
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Straffrätt, livstids fängelse, påföljd för mord
language
Swedish
id
5431522
date added to LUP
2015-07-06 10:48:14
date last changed
2015-07-06 10:48:14
@misc{5431522,
  abstract     = {In 2014 the sentencing range for murder was changed in order to increase the use of life sentence for murder. Thus the legitimacy of life imprisonment has become an even more relevant question than before the amendment. The aim of this paper is to examine the life imprisonment in Swedish law through a critical point of view. More specifically the main question for this essay is which are the arguments for the life sentence, and which arguments can be held against it? In order to answer this question, the life sentence is examined in relation to some of the most common theories of criminal justice. 

In chapter 1 it is explained how the life sentence is fixed in the Swedish penal system. The life sentence is the most severe sanction in Swedish law and has been used in practice mostly for cases of murder, in which there are aggravating circumstances. Even if the life sentence theoretically intends to be a life-lasting sentence, the life imprisonment is often converted into a fixed term imprisonment by the Swedish Government, or by the law (2006:45) on conversion of imprisonment for life (”omvandlingslagen”). 

In chapter 2-5 the life sentence is examined in relation to the following theories: a theory which focuses mainly on the blame of the offender, a theory in which the function of the penalty is to prevent people from committing crimes, a theory in which the penalty should reflect how severe people in general wants the sanctions to be, and a theory which emphasizes the importance of humanity. 

The conclusion (chapter 7) is that there is no evidence that a severe punishment, as the life sentence, has an impact of the criminal rate, more specifically the cases of murder. There is also held that people serving life sentences find it stressful not to know when they are being released from prison. Hence, it is difficult to combine the life sentence with a theory based on the principle of humanity. Furthermore, it is difficult to argue that the life sentence is reflecting the degree of seriousness of an offender`s criminal conduct. Finally, it can be questioned whether the life sentence has a symbolic value, which a fixed-term penalty has not.},
  author       = {Winman, Charlotta},
  keyword      = {Straffrätt,livstids fängelse,påföljd för mord},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {På obestämd tid - En studie av livstidsstraffet i svensk rätt ur ett straffideologiskt perspektiv},
  year         = {2015},
}