Sveriges erkännande av Palestina - Lagligt? Lämpligt?
(2015) LAGF03 20151Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Den 30 oktober 2014 erkände Sverige staten Palestina. Syftet med detta arbete är att undersöka om det svenska erkännandet av Palestina har stöd i folkrätten eller om erkännandet rentav utgör en folkrättsligt otillåten handling. Med utgångspunkt i de argument, för och emot riktigheten i erkännandet, som framförts från olika debattörer analyseras rättsläget för att avgöra vilka argument som har bäring i folkrätten.
Traditionellt sett har det ansetts att en enhet måste ha ett territorium, en befolkning, en regering och förmåga att ingå relationer med andra stater för att klassa som en stat. Det vanligaste argumentet som framförts mot erkännandet av Palestina är att Palestina inte uppfyller kravet på en effektiv regering. Förespråkarna... (More) - Den 30 oktober 2014 erkände Sverige staten Palestina. Syftet med detta arbete är att undersöka om det svenska erkännandet av Palestina har stöd i folkrätten eller om erkännandet rentav utgör en folkrättsligt otillåten handling. Med utgångspunkt i de argument, för och emot riktigheten i erkännandet, som framförts från olika debattörer analyseras rättsläget för att avgöra vilka argument som har bäring i folkrätten.
Traditionellt sett har det ansetts att en enhet måste ha ett territorium, en befolkning, en regering och förmåga att ingå relationer med andra stater för att klassa som en stat. Det vanligaste argumentet som framförts mot erkännandet av Palestina är att Palestina inte uppfyller kravet på en effektiv regering. Förespråkarna hävdar dock att det på senare tid växt fram en s.k. rättsenlighetsprincip i folkrätten vilken, under vissa förutsättningar, kan kompensera för bristen på en effektiv regering.
Med utgångspunkt i nämnda förutsättningar undersöks i huvudsak två frågeställningar för att uppnå arbetets syfte: dels undersöks under vilka förutsättningar ett erkännande kan utgöra ett brott mot folkrätten, dels om det existerar en rättsenlighetsprincip i folkrätten och när den i så fall kan tillämpas. Slutsatserna av dessa frågeställningar appliceras sedan på Sveriges erkännande av Palestina.
Slutsatserna av arbetet är att Sveriges erkännande av Palestina inte kan utgöra en folkrättsligt otillåten handling och att det finns goda förutsättningar att argumentera för att erkännandet har stöd i folkrätten.
För att ett erkännande ska utgöra en folkrättsligt otillåten handling krävs att erkännandet utgör ett brott mot icke-interventionsprincipen. Eftersom ingen annan stat hår något legitimt anspråk på Palestinas territorium kan ett brott mot icke-interventionsprincipen inte bli aktuellt i samband med erkännandet av Palestina.
Vad gäller folkrättsenligheten i erkännandet talar både statspraxis och doktrin för förekomsten av en rättsenlighetsprincip i folkrätten. Förutsättningarna för att tillämpa en sådan princip vid erkännandet av Palestina verkar vara uppfyllda även om situationen i Palestina skiljer sig från de situationer då principen hittills aktualiserats. (Less) - Popular Abstract
- On the 30th of October 2014 Sweden recognised the state of Palestine. The aim of this essay is to examine whether this recognition is supported in public international law or if it, on the contrary, constitutes an internationally wrongful act. Based on arguments presented in the media for and against the recognition, the legal position will be analysed in order to determine if any of these arguments are supported in international law.
Traditionally an entity has been required to posses a permanent population, a defined territory, government and the capacity to enter into relations with other states in order to obtain statehood. The most commonly presented argument against Sweden’s recognition of the state of Palestine is that the... (More) - On the 30th of October 2014 Sweden recognised the state of Palestine. The aim of this essay is to examine whether this recognition is supported in public international law or if it, on the contrary, constitutes an internationally wrongful act. Based on arguments presented in the media for and against the recognition, the legal position will be analysed in order to determine if any of these arguments are supported in international law.
Traditionally an entity has been required to posses a permanent population, a defined territory, government and the capacity to enter into relations with other states in order to obtain statehood. The most commonly presented argument against Sweden’s recognition of the state of Palestine is that the Palestinian state lacks a government with efficient control over its territory. The proponents of the recognition claims however that, in the recent years, new criteria of statehood based on legality have emerged in international law, which, under certain circumstances, compensates for the lack of an efficient government.
Based on the conditions presented two main research questions is examined in order to reach the aim of the essay: Under what circumstances can the recognition of a stat constitute an internationally wrongful act? Do there actually exist criteria of statehood based on legality in international law and, if they do exist, when are they applicable? The conclusions of these questions are then applied on the Swedish recognition of the state of Palestine.
The conclusions of the essay are that the Swedish recognition of the state of Palestine cannot constitute an internationally wrongful act and that there are good possibilities to argue that the recognition is supported in international law.
The recognition of a state only constitutes an internationally wrongful act if it is a violation of the principle of non-intervention. Since no other state has a legitimate claim to the territory of the Palestinian state a violation of the principle of non-intervention is not possible to commit through recognition.
Regarding the support of the Swedish recognition of the Palestinian state in international law both state practise and juridical literature support the existence of criteria of statehood based on legality in international law. In the case of the Palestinian state these criteria seem to be applicable even though the situation in this case is different from other cases where these criteria have been applied so far. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5431546
- author
- Kvist, Robin LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20151
- year
- 2015
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Folkrätt:Public international law, Erkännande, Palestina
- language
- Swedish
- id
- 5431546
- date added to LUP
- 2015-07-06 09:29:20
- date last changed
- 2015-07-06 09:29:20
@misc{5431546,
abstract = {{Den 30 oktober 2014 erkände Sverige staten Palestina. Syftet med detta arbete är att undersöka om det svenska erkännandet av Palestina har stöd i folkrätten eller om erkännandet rentav utgör en folkrättsligt otillåten handling. Med utgångspunkt i de argument, för och emot riktigheten i erkännandet, som framförts från olika debattörer analyseras rättsläget för att avgöra vilka argument som har bäring i folkrätten.
Traditionellt sett har det ansetts att en enhet måste ha ett territorium, en befolkning, en regering och förmåga att ingå relationer med andra stater för att klassa som en stat. Det vanligaste argumentet som framförts mot erkännandet av Palestina är att Palestina inte uppfyller kravet på en effektiv regering. Förespråkarna hävdar dock att det på senare tid växt fram en s.k. rättsenlighetsprincip i folkrätten vilken, under vissa förutsättningar, kan kompensera för bristen på en effektiv regering.
Med utgångspunkt i nämnda förutsättningar undersöks i huvudsak två frågeställningar för att uppnå arbetets syfte: dels undersöks under vilka förutsättningar ett erkännande kan utgöra ett brott mot folkrätten, dels om det existerar en rättsenlighetsprincip i folkrätten och när den i så fall kan tillämpas. Slutsatserna av dessa frågeställningar appliceras sedan på Sveriges erkännande av Palestina.
Slutsatserna av arbetet är att Sveriges erkännande av Palestina inte kan utgöra en folkrättsligt otillåten handling och att det finns goda förutsättningar att argumentera för att erkännandet har stöd i folkrätten.
För att ett erkännande ska utgöra en folkrättsligt otillåten handling krävs att erkännandet utgör ett brott mot icke-interventionsprincipen. Eftersom ingen annan stat hår något legitimt anspråk på Palestinas territorium kan ett brott mot icke-interventionsprincipen inte bli aktuellt i samband med erkännandet av Palestina.
Vad gäller folkrättsenligheten i erkännandet talar både statspraxis och doktrin för förekomsten av en rättsenlighetsprincip i folkrätten. Förutsättningarna för att tillämpa en sådan princip vid erkännandet av Palestina verkar vara uppfyllda även om situationen i Palestina skiljer sig från de situationer då principen hittills aktualiserats.}},
author = {{Kvist, Robin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Sveriges erkännande av Palestina - Lagligt? Lämpligt?}},
year = {{2015}},
}