Advanced

Normkritikern : den nya superhjälten

Wittzell, Elin LU (2015) MKVK04 20151
Media and Communication Studies
Abstract (Swedish)
Kvinnors plats i medieutrymmet diskuteras redan inom flera områden av det medie- och kommunikationsvetenskapliga fältet. I min studie har jag undersökt hur kvinnor och män representeras i de moderna, samhällskritiska serieböckerna. Detta gjorde jag genom en kvalitativ innehållsanalys av tre aktuella serieböcker. Det empiriska materialet var grund till min analys av vad den underliggande meningen i serierna är och hur den förmedlas till läsaren genom samspelet mellan bild och språk. Undersökningen visar vilka möjligheter och begränsningar det finns hos seriemediet som bärare av politisk och feministisk mening. Efter att ha analyserat mitt empiriska material är min uppfattning att med samhällets utveckling har även seriemediet utvecklats och... (More)
Kvinnors plats i medieutrymmet diskuteras redan inom flera områden av det medie- och kommunikationsvetenskapliga fältet. I min studie har jag undersökt hur kvinnor och män representeras i de moderna, samhällskritiska serieböckerna. Detta gjorde jag genom en kvalitativ innehållsanalys av tre aktuella serieböcker. Det empiriska materialet var grund till min analys av vad den underliggande meningen i serierna är och hur den förmedlas till läsaren genom samspelet mellan bild och språk. Undersökningen visar vilka möjligheter och begränsningar det finns hos seriemediet som bärare av politisk och feministisk mening. Efter att ha analyserat mitt empiriska material är min uppfattning att med samhällets utveckling har även seriemediet utvecklats och idag finns en ny typ av serieböcker med stort potential för samhällskritiska och feministiska uttryck. Serier har visat sig vara ett enkelt sätt att ta till sig information så vill man ha en samhällsförändring är serier ett bra verktyg för att nå ut med ett budskap och söka attitydsförändring hos läsarna.

Resultatet av min studie visade att det finns flera olika sätt att uttrycka samma kritik. De böcker jag studerat använder allt från reproduktion av normer, motsättning av normer, rakt-på-sak hur det ser ut ur ett viss perspektiv och mer. En gemensam taktik är intertextualitet. Det ges inte bara ett perspektiv rakt igenom utan det ges olika serier i samma bok vilka ger lyft åt varandra genom att visa nyanser och konsekvenser. Genom satiren har man många vägar in för att kritisera samhället och könsroller vilket gör seriemediet till ett speciellt och intressant medie.

Underlaget för min studie är Sara Granérs Med vänlig hälsning (2010), Nanna Johanssons Mig blir du snart kär i (2010) och Nina Hemmingssons Mina vackra ögon (2011). De tre skaparna har olika angreppssätt i sina serier men budskapet är gemensamt, de är alla kritiska till de maktstrukturer och genussystem som finns i samhället. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Wittzell, Elin LU
supervisor
organization
course
MKVK04 20151
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
feminism, populärkultur, serieböcker, representation, semiotik
language
Swedish
id
5431915
date added to LUP
2015-06-18 08:13:28
date last changed
2015-06-18 08:13:28
@misc{5431915,
  abstract     = {Kvinnors plats i medieutrymmet diskuteras redan inom flera områden av det medie- och kommunikationsvetenskapliga fältet. I min studie har jag undersökt hur kvinnor och män representeras i de moderna, samhällskritiska serieböckerna. Detta gjorde jag genom en kvalitativ innehållsanalys av tre aktuella serieböcker. Det empiriska materialet var grund till min analys av vad den underliggande meningen i serierna är och hur den förmedlas till läsaren genom samspelet mellan bild och språk. Undersökningen visar vilka möjligheter och begränsningar det finns hos seriemediet som bärare av politisk och feministisk mening. Efter att ha analyserat mitt empiriska material är min uppfattning att med samhällets utveckling har även seriemediet utvecklats och idag finns en ny typ av serieböcker med stort potential för samhällskritiska och feministiska uttryck. Serier har visat sig vara ett enkelt sätt att ta till sig information så vill man ha en samhällsförändring är serier ett bra verktyg för att nå ut med ett budskap och söka attitydsförändring hos läsarna.

Resultatet av min studie visade att det finns flera olika sätt att uttrycka samma kritik. De böcker jag studerat använder allt från reproduktion av normer, motsättning av normer, rakt-på-sak hur det ser ut ur ett viss perspektiv och mer. En gemensam taktik är intertextualitet. Det ges inte bara ett perspektiv rakt igenom utan det ges olika serier i samma bok vilka ger lyft åt varandra genom att visa nyanser och konsekvenser. Genom satiren har man många vägar in för att kritisera samhället och könsroller vilket gör seriemediet till ett speciellt och intressant medie. 

Underlaget för min studie är Sara Granérs Med vänlig hälsning (2010), Nanna Johanssons Mig blir du snart kär i (2010) och Nina Hemmingssons Mina vackra ögon (2011). De tre skaparna har olika angreppssätt i sina serier men budskapet är gemensamt, de är alla kritiska till de maktstrukturer och genussystem som finns i samhället.},
  author       = {Wittzell, Elin},
  keyword      = {feminism,populärkultur,serieböcker,representation,semiotik},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Normkritikern : den nya superhjälten},
  year         = {2015},
}