Ensamkommande flyktingbarns vardag utifrån ett aktivitetsperspektiv - en intervjustudie med personal
(2015) ATPK55 20151Sustainable occupations and health in a life course perspective
- Abstract (Swedish)
- Bakgrund: Antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige har nästan fördubblats de senaste åren. Dessa barn kan ha blivit utsatta för trauman, vilket tillsammans med kulturkrocken och språkbarriären i det nya landet kan påverka deras skolgång och aktivitetsutförande. Syfte: Studiens syfte var att genom personalens uppfattningar och utifrån ett aktivitetsperspektiv studera vardagen för ensamkommande flyktingbarn i väntan på uppehållstillstånd i Sverige. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har genomförts med åtta personer som i sina yrken regelbundet kommer i kontakt med dessa ungdomar. Data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom att ungdomarna... (More)
- Bakgrund: Antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige har nästan fördubblats de senaste åren. Dessa barn kan ha blivit utsatta för trauman, vilket tillsammans med kulturkrocken och språkbarriären i det nya landet kan påverka deras skolgång och aktivitetsutförande. Syfte: Studiens syfte var att genom personalens uppfattningar och utifrån ett aktivitetsperspektiv studera vardagen för ensamkommande flyktingbarn i väntan på uppehållstillstånd i Sverige. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har genomförts med åtta personer som i sina yrken regelbundet kommer i kontakt med dessa ungdomar. Data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom att ungdomarna har stora möjligheter att välja sina fritidsaktiviteter. De får snabbt börja skolan, där de främst har fokus på att lära sig svenska. Det framkom också att vissa strukturer kan hindra ungdomarna att utföra vissa aktiviteter. Ungdomarna lider ofta av sömnproblem och koncentrationssvårigheter, vilket kan påverka vardagen. Diskussion: Risker för aktivitetsobalans och aktivitetsdeprivation diskuteras samt hur dessa risker kan reduceras. Jämförelse görs också med tidigare liknande studier och på vilket sätt en arbetsterapeut skulle kunna hjälpa dessa ungdomar. Slutsats: Ungdomarna har en variation i sin aktivitetsrepertoar och en viss möjlighet att påverka sin vardag. Risker finns som kan påverka deras välbefinnande men det finns möjligheter att reducera dessa risker. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5432041
- author
- Erlandsson Björk, Ann-Sofie LU and Wahlström, Annie LU
- supervisor
- organization
- course
- ATPK55 20151
- year
- 2015
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Arbetsterapi, aktivitetsrättvisa, flyktingar, barn, ungdomar, trauma
- language
- Swedish
- id
- 5432041
- date added to LUP
- 2015-05-28 11:38:02
- date last changed
- 2015-05-28 11:38:02
@misc{5432041, abstract = {{Bakgrund: Antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige har nästan fördubblats de senaste åren. Dessa barn kan ha blivit utsatta för trauman, vilket tillsammans med kulturkrocken och språkbarriären i det nya landet kan påverka deras skolgång och aktivitetsutförande. Syfte: Studiens syfte var att genom personalens uppfattningar och utifrån ett aktivitetsperspektiv studera vardagen för ensamkommande flyktingbarn i väntan på uppehållstillstånd i Sverige. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har genomförts med åtta personer som i sina yrken regelbundet kommer i kontakt med dessa ungdomar. Data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom att ungdomarna har stora möjligheter att välja sina fritidsaktiviteter. De får snabbt börja skolan, där de främst har fokus på att lära sig svenska. Det framkom också att vissa strukturer kan hindra ungdomarna att utföra vissa aktiviteter. Ungdomarna lider ofta av sömnproblem och koncentrationssvårigheter, vilket kan påverka vardagen. Diskussion: Risker för aktivitetsobalans och aktivitetsdeprivation diskuteras samt hur dessa risker kan reduceras. Jämförelse görs också med tidigare liknande studier och på vilket sätt en arbetsterapeut skulle kunna hjälpa dessa ungdomar. Slutsats: Ungdomarna har en variation i sin aktivitetsrepertoar och en viss möjlighet att påverka sin vardag. Risker finns som kan påverka deras välbefinnande men det finns möjligheter att reducera dessa risker.}}, author = {{Erlandsson Björk, Ann-Sofie and Wahlström, Annie}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Ensamkommande flyktingbarns vardag utifrån ett aktivitetsperspektiv - en intervjustudie med personal}}, year = {{2015}}, }