Advanced

Vem är du? - En studie av identitetsprövningen i förhållande till skyddsgrunderna i migrationsrättsliga ärenden

Weise, Anna LU (2015) LAGM01 20151
Department of Law
Abstract (Swedish)
Med den här uppsatsen har jag velat belysa och undersöka olika bevisrättsliga grundbegrepp som är relevanta vid prövningen av någons identitet i skyddsgrundande ärenden. Med begrepp som bevisbörda, utredningsansvar och beviskrav har jag dels velat lyfta fram bevisprövningen i sig, dels belysa några rättssäkerhetsaspekter som kan komma att aktualiseras.

Identiteten är en del av skyddsbedömningen och ska således bevisas för att den enskilde ska kunna beviljas uppehållstillstånd. Vid prövningen av om den enskilde ska beviljas uppehållstillstånd har identiteten formulerats såsom ett bevistema och den enskilde har att göra den sannolik. Det är således den enskilde som bär bevisbördan för att han är den han uppger sig för att vara.... (More)
Med den här uppsatsen har jag velat belysa och undersöka olika bevisrättsliga grundbegrepp som är relevanta vid prövningen av någons identitet i skyddsgrundande ärenden. Med begrepp som bevisbörda, utredningsansvar och beviskrav har jag dels velat lyfta fram bevisprövningen i sig, dels belysa några rättssäkerhetsaspekter som kan komma att aktualiseras.

Identiteten är en del av skyddsbedömningen och ska således bevisas för att den enskilde ska kunna beviljas uppehållstillstånd. Vid prövningen av om den enskilde ska beviljas uppehållstillstånd har identiteten formulerats såsom ett bevistema och den enskilde har att göra den sannolik. Det är således den enskilde som bär bevisbördan för att han är den han uppger sig för att vara. Bevisbördans betydelse i skyddsgrundande ärende kan dock ifrågasättas, främst mot bakgrund av Migrationsverkets samt migrationsdomstolarnas utredningsansvar. Genom utredningsansvaret tillför myndigheterna bevisning i ärendet vilket hjälper den enskilde att uppfylla sin bevisbörda. Utredningsansvaret har också en annan funktion nämligen att den skapar bättre förutsättningar för att Migrationsverket och migrationsdomstolarna kommer till ett materiellt riktigt beslut. Genom ett så fullgott beslutsunderlag som möjligt i ärendet ökar rättssäkerheten i processen.

Om den enskilde inte uppfyller sin bevisbörda ska han, i enlighet med grundläggande bevisteori, lida en rättslig förlust av detta. Denna förlust ligger dock inte i att han inte kan beviljas uppehållstillstånd utan istället konstateras att personen i fråga inte uppfyllt beviskravet för sin identitet.
Att den enskilde likväl beviljas uppehållstillstånd påvisar att prövningen av identiteten, i förhållande till skyddsgrunderna, inte följer grundläggande bevisteoretiska strukturer. Istället vidtas en lämplighetsprövning där frågan om någon måste kunna göra sin identitet sannolik för att beviljas uppehållstillstånd ställs mot intresset av att bevilja personen skydd. Vad som kan konstateras då är att skyddsbehovet i de flesta fallen går före frågan om den enskilde gjort sin identitet sannolik. (Less)
Popular Abstract
Identity assessments in the asylum process are necessary so that the person´s need for protection can be connected to him or her. The Migration Supreme Court has therefor taken a position saying that the identity has to be proven in order for the person to be granted residency permit. The burden of proof lies on the individual and he or she has to make his or her identity probable. Although the burden of proof lies on the person seeking asylum the Migration Agency and the Migration Court have a responsibility to investigate all relevant circumstances. This means that the evidence that may be the result of that investigation will be used, as an evidence, for the assessment of the person´s needs for protection. The evidence may well speak... (More)
Identity assessments in the asylum process are necessary so that the person´s need for protection can be connected to him or her. The Migration Supreme Court has therefor taken a position saying that the identity has to be proven in order for the person to be granted residency permit. The burden of proof lies on the individual and he or she has to make his or her identity probable. Although the burden of proof lies on the person seeking asylum the Migration Agency and the Migration Court have a responsibility to investigate all relevant circumstances. This means that the evidence that may be the result of that investigation will be used, as an evidence, for the assessment of the person´s needs for protection. The evidence may well speak for the individual´s case, which indirectly means that the individual has been given help to fulfil his or her burden of proof. The responsibility is also seen as a safeguard for the asylum seeker in the sense that it brings facts into light, facts that the person rarely have. By increasing the procedural material the risk that decision-makers come to a materially incorrect decision will be reduced, which increases the chance of a legally certain decision.

If the individual does not meet the burden of proof he or she should, according to basic principles in evidence theory, suffer a legal loss. This loss, however, is not that he cannot be granted a residency permit. Given the fact that identity is a part of the asylum assessment and the Migration Supreme Court has formulated identity as a theme of proof it can be questioned how this is possible. To investigate this I have used general evidentiary theories. By highlighting these, it has been observed that the theories are difficult to apply in practice. Had the decision maker strictly followed these it would not be possible to grant a residence permit for an asylum seeker as long as he or she doesn’t fulfil his or her burden of proof in the identity matter. However, asylum seekers often lack identity documents and therefore they can rarely make their identities probable. In the case of applying evidentiary theories it would result in many of them having to leave the country. Instead, it appears that an assessment is done and the question of the appropriateness of requiring someone to prove his or her identity has to been weighed against the interest of allowing protection. What can be concluded then is that the need for protection, in the majority of cases, will be the most important factor and not the identity. Such assessments appear necessary when the question concerns persons seeking protection, but it also demonstrates that a strict use of theoretical methods does not always work in practice. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Weise, Anna LU
supervisor
organization
alternative title
Who are you? - A study of identityassesments in the asylum process
course
LAGM01 20151
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Migrationsrätt, förvaltningsrätt, identitet, bevisprövning, rättssäkerhet
language
Swedish
id
5434672
date added to LUP
2015-06-09 13:12:48
date last changed
2015-06-09 13:12:48
@misc{5434672,
  abstract     = {Med den här uppsatsen har jag velat belysa och undersöka olika bevisrättsliga grundbegrepp som är relevanta vid prövningen av någons identitet i skyddsgrundande ärenden. Med begrepp som bevisbörda, utredningsansvar och beviskrav har jag dels velat lyfta fram bevisprövningen i sig, dels belysa några rättssäkerhetsaspekter som kan komma att aktualiseras. 

Identiteten är en del av skyddsbedömningen och ska således bevisas för att den enskilde ska kunna beviljas uppehållstillstånd. Vid prövningen av om den enskilde ska beviljas uppehållstillstånd har identiteten formulerats såsom ett bevistema och den enskilde har att göra den sannolik. Det är således den enskilde som bär bevisbördan för att han är den han uppger sig för att vara. Bevisbördans betydelse i skyddsgrundande ärende kan dock ifrågasättas, främst mot bakgrund av Migrationsverkets samt migrationsdomstolarnas utredningsansvar. Genom utredningsansvaret tillför myndigheterna bevisning i ärendet vilket hjälper den enskilde att uppfylla sin bevisbörda. Utredningsansvaret har också en annan funktion nämligen att den skapar bättre förutsättningar för att Migrationsverket och migrationsdomstolarna kommer till ett materiellt riktigt beslut. Genom ett så fullgott beslutsunderlag som möjligt i ärendet ökar rättssäkerheten i processen.

Om den enskilde inte uppfyller sin bevisbörda ska han, i enlighet med grundläggande bevisteori, lida en rättslig förlust av detta. Denna förlust ligger dock inte i att han inte kan beviljas uppehållstillstånd utan istället konstateras att personen i fråga inte uppfyllt beviskravet för sin identitet. 
Att den enskilde likväl beviljas uppehållstillstånd påvisar att prövningen av identiteten, i förhållande till skyddsgrunderna, inte följer grundläggande bevisteoretiska strukturer. Istället vidtas en lämplighetsprövning där frågan om någon måste kunna göra sin identitet sannolik för att beviljas uppehållstillstånd ställs mot intresset av att bevilja personen skydd. Vad som kan konstateras då är att skyddsbehovet i de flesta fallen går före frågan om den enskilde gjort sin identitet sannolik.},
  author       = {Weise, Anna},
  keyword      = {Migrationsrätt,förvaltningsrätt,identitet,bevisprövning,rättssäkerhet},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Vem är du? - En studie av identitetsprövningen i förhållande till skyddsgrunderna i migrationsrättsliga ärenden},
  year         = {2015},
}