Advanced

Medlingsinstitutet som löneutjämnare mellan kvinnor och män? - Ett feministiskt IR-perspektiv på svensk lönebildning

Wemander Grahm, Anton LU (2015) LAGM01 20151
Department of Law
Abstract (Swedish)
Vill du få tillgång till uppsatsen? Maila antongrahm@gmail.com

I detta arbete analyseras de senaste tjugo årens centrala lönebildningsprocessförändringar ur Yvonne Hirdmans teoretiska ramverk om dikotomin mellan könen och hierarkin mellan dem. Därtill används Industrial Relations teori för att synliggöra maktförskjutningen inom arbetsmarknadssystemet. Uppsatsen antar också en konstruktiv ansats. Därför undersöks om det statliga Medlingsinstitutet kan verka för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

Industrins förhandlings- och samarbetsavtal ingicks i kölvattnet av den ekonomiska krisen i början 1990-talet. Kort därefter inrättades det statliga Medlingsinstitutet som bland annat fick behörighet att skjuta upp... (More)
Vill du få tillgång till uppsatsen? Maila antongrahm@gmail.com

I detta arbete analyseras de senaste tjugo årens centrala lönebildningsprocessförändringar ur Yvonne Hirdmans teoretiska ramverk om dikotomin mellan könen och hierarkin mellan dem. Därtill används Industrial Relations teori för att synliggöra maktförskjutningen inom arbetsmarknadssystemet. Uppsatsen antar också en konstruktiv ansats. Därför undersöks om det statliga Medlingsinstitutet kan verka för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

Industrins förhandlings- och samarbetsavtal ingicks i kölvattnet av den ekonomiska krisen i början 1990-talet. Kort därefter inrättades det statliga Medlingsinstitutet som bland annat fick behörighet att skjuta upp stridsåtgärder och vidta tvångsmedling. Industriavtalet och inrättandet av Medlingsinstitutet innebar en att ny ordning för svensk lönebildning tog vid. Detta medförde en koordinerad lönebildning över avtalsområden, förhandling snarare än konflikt samt att den konkurrensutsatta sektorn fick en central roll i lönebildningen genom att vara lönenormerande för andra sektorer.

Min tes är att patriarkala samhällsmönster avspeglas i både den kollektiva och statliga lönebildningen. Till stöd för tesen åberopas att den könsegregerade arbetsmarknaden tillsammans med principerna för lönebildningen skapar ett system där kvinnligt dominerande yrken har svårt att nå relativlöneförändringar i förhållande till manligt dominerande sektorer.

Medlingsinstitutet har i vart fall inom den internationella diskrimineringsrätten möjlighet att verka för en löneutjämnande lönebildning. I denna del av utredning synliggörs sammanstötningen mellan en lönebildning med kollektiva förtecken och en individbaserad diskrimineringsrätt. Därför kan diskrimineringsrätten anses vara ett otillräckligt verktyg för att minska lönegapet mellan män och kvinnor. Avslutningsvis presenteras några metoder för institutets löneutjämnande verksamhet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Wemander Grahm, Anton LU
supervisor
organization
course
LAGM01 20151
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
industriavtalet, löneskillnader, medlingsinstitutet, lönebildning, arbetsrätt, labour law, märket, kollektivavtal, genus, wage formation, industrial relations, diskrimineringsrätt, diskriminering
language
Swedish
id
5435891
date added to LUP
2015-08-19 14:57:06
date last changed
2017-01-27 15:50:36
@misc{5435891,
  abstract     = {Vill du få tillgång till uppsatsen? Maila antongrahm@gmail.com

I detta arbete analyseras de senaste tjugo årens centrala lönebildningsprocessförändringar ur Yvonne Hirdmans teoretiska ramverk om dikotomin mellan könen och hierarkin mellan dem. Därtill används Industrial Relations teori för att synliggöra maktförskjutningen inom arbetsmarknadssystemet. Uppsatsen antar också en konstruktiv ansats. Därför undersöks om det statliga Medlingsinstitutet kan verka för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män. 

Industrins förhandlings- och samarbetsavtal ingicks i kölvattnet av den ekonomiska krisen i början 1990-talet. Kort därefter inrättades det statliga Medlingsinstitutet som bland annat fick behörighet att skjuta upp stridsåtgärder och vidta tvångsmedling. Industriavtalet och inrättandet av Medlingsinstitutet innebar en att ny ordning för svensk lönebildning tog vid. Detta medförde en koordinerad lönebildning över avtalsområden, förhandling snarare än konflikt samt att den konkurrensutsatta sektorn fick en central roll i lönebildningen genom att vara lönenormerande för andra sektorer. 

Min tes är att patriarkala samhällsmönster avspeglas i både den kollektiva och statliga lönebildningen. Till stöd för tesen åberopas att den könsegregerade arbetsmarknaden tillsammans med principerna för lönebildningen skapar ett system där kvinnligt dominerande yrken har svårt att nå relativlöneförändringar i förhållande till manligt dominerande sektorer. 

Medlingsinstitutet har i vart fall inom den internationella diskrimineringsrätten möjlighet att verka för en löneutjämnande lönebildning. I denna del av utredning synliggörs sammanstötningen mellan en lönebildning med kollektiva förtecken och en individbaserad diskrimineringsrätt. Därför kan diskrimineringsrätten anses vara ett otillräckligt verktyg för att minska lönegapet mellan män och kvinnor. Avslutningsvis presenteras några metoder för institutets löneutjämnande verksamhet.},
  author       = {Wemander Grahm, Anton},
  keyword      = {industriavtalet,löneskillnader,medlingsinstitutet,lönebildning,arbetsrätt,labour law,märket,kollektivavtal,genus,wage formation,industrial relations,diskrimineringsrätt,diskriminering},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Medlingsinstitutet som löneutjämnare mellan kvinnor och män? - Ett feministiskt IR-perspektiv på svensk lönebildning},
  year         = {2015},
}