Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Strategier för framtida användning av deponigas på Måsalycke

Svemar, Hanna LU (2015) MVK920 20151
Department of Energy Sciences
Abstract (Swedish)
I stora delar av världen är deponering den dominerande metoden för avfallsbehandling. Bara inom EU skiljer det sig mellan länderna, då vissa deponerar över 90 % av sitt avfall medan andra idag deponerar under 10 %. När avfallet i deponin bryts ner bildas metangas, som är en kraftig växthusgas. Denna gas måste därför tas om hand genom förbränning.
På senare år har allt högre krav börjat ställas på deponier vilket har lett till att mängden som deponeras minskat och att deponering har upphört på många deponier i Sverige. Gasen som produceras i deponierna kommer sakta men säkert att avklinga och deponierna kommer att ge mindre och mindre gas. Det är därför viktigt för de enskilda deponiägarna att studera hur de bäst kan planera gasutvinningen... (More)
I stora delar av världen är deponering den dominerande metoden för avfallsbehandling. Bara inom EU skiljer det sig mellan länderna, då vissa deponerar över 90 % av sitt avfall medan andra idag deponerar under 10 %. När avfallet i deponin bryts ner bildas metangas, som är en kraftig växthusgas. Denna gas måste därför tas om hand genom förbränning.
På senare år har allt högre krav börjat ställas på deponier vilket har lett till att mängden som deponeras minskat och att deponering har upphört på många deponier i Sverige. Gasen som produceras i deponierna kommer sakta men säkert att avklinga och deponierna kommer att ge mindre och mindre gas. Det är därför viktigt för de enskilda deponiägarna att studera hur de bäst kan planera gasutvinningen och försäljningen av gas för att maximera vinsten av gasutvinningen även i framtiden.
På Sysavs återvinningscentral Måsalycke i närheten av Simrishamn i Skåne samlas deponigas in och används för uppvärmning av lokaler, elproduktion samt försäljning till fyra externa kunder. Kunderna använder gasen för uppvärmning. Deponeringen har upphört, vilket innebär att gasproduktionen kommer att minska.
I detta examensarbete studerades Sysavs anläggning Måsalycke. Syftet med examensarbetet var att kartlägga de olika tänkbara tekniska alternativ som är möjliga för Sysav att ta. En tekno-ekonomisk analys gjordes med fokus på hållbarhet, miljö och ekonomi.
För att utreda hur stort energibehovet är gjordes en energikartläggning. Denna innefattade Måsalyckes uppvärmning och elförbrukning samt de fyra kundernas uppvärmningsbehov.
Utifrån energikartläggningen togs fyra alternativ för den framtida gasanvändningen fram. Alternativ ett och två innebar att gasen används ungefär som idag, fast med fokus på antingen gasförsäljning eller elproduktion. I det tredje alternativet undersöktes möjligheten att använda förgasning för att höja energiinnehållet i deponigasen och på så sätt kunna utnyttja den en längre tid. Det fjärde alternativet handlade om hur kundernas uppvärmning kan fortsätta vara miljövänlig även då deponigasproduktionen är för låg för att gasen ska kunna användas.
Det andra och tredje alternativen var de som visade sig bäst. I det andra alternativet presenterades en 30 kW motor, som har en lägre gasförbrukning än den nuvarande. Detta innebär att gasen kan användas till både elproduktion och försäljning, vilket medför att effekttoppar i gasproduktionen enklare kan hanteras. Alternativ tre innebär att det går att ta tillvara på deponigasen även då gasproduktionen minskar och metanhalten sjunker. Deponigas med låg metanhalt kan då blandas med gas med ett högre värmevärde och deponigasen kan utnyttjas en längre tid.
Vilket alternativ som väljs kommer att avgöra den framtida driften av deponigassystemet. Genom att ta hand om gasen så länge som möjligt minskar utsläppet till atmosfären, vilket innebär en minskad klimatpåverkan. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Svemar, Hanna LU
supervisor
organization
course
MVK920 20151
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
avfallshantering, deponigas, deponier
report number
LUTMDN/TMHP-15/5349-SE
ISSN
0282-1990
language
Swedish
id
7357863
date added to LUP
2015-06-16 14:41:33
date last changed
2015-06-25 13:42:30
@misc{7357863,
  abstract     = {{I stora delar av världen är deponering den dominerande metoden för avfallsbehandling. Bara inom EU skiljer det sig mellan länderna, då vissa deponerar över 90 % av sitt avfall medan andra idag deponerar under 10 %. När avfallet i deponin bryts ner bildas metangas, som är en kraftig växthusgas. Denna gas måste därför tas om hand genom förbränning.
På senare år har allt högre krav börjat ställas på deponier vilket har lett till att mängden som deponeras minskat och att deponering har upphört på många deponier i Sverige. Gasen som produceras i deponierna kommer sakta men säkert att avklinga och deponierna kommer att ge mindre och mindre gas. Det är därför viktigt för de enskilda deponiägarna att studera hur de bäst kan planera gasutvinningen och försäljningen av gas för att maximera vinsten av gasutvinningen även i framtiden. 
På Sysavs återvinningscentral Måsalycke i närheten av Simrishamn i Skåne samlas deponigas in och används för uppvärmning av lokaler, elproduktion samt försäljning till fyra externa kunder. Kunderna använder gasen för uppvärmning. Deponeringen har upphört, vilket innebär att gasproduktionen kommer att minska. 
I detta examensarbete studerades Sysavs anläggning Måsalycke. Syftet med examensarbetet var att kartlägga de olika tänkbara tekniska alternativ som är möjliga för Sysav att ta. En tekno-ekonomisk analys gjordes med fokus på hållbarhet, miljö och ekonomi. 
För att utreda hur stort energibehovet är gjordes en energikartläggning. Denna innefattade Måsalyckes uppvärmning och elförbrukning samt de fyra kundernas uppvärmningsbehov. 
Utifrån energikartläggningen togs fyra alternativ för den framtida gasanvändningen fram. Alternativ ett och två innebar att gasen används ungefär som idag, fast med fokus på antingen gasförsäljning eller elproduktion. I det tredje alternativet undersöktes möjligheten att använda förgasning för att höja energiinnehållet i deponigasen och på så sätt kunna utnyttja den en längre tid. Det fjärde alternativet handlade om hur kundernas uppvärmning kan fortsätta vara miljövänlig även då deponigasproduktionen är för låg för att gasen ska kunna användas. 
Det andra och tredje alternativen var de som visade sig bäst. I det andra alternativet presenterades en 30 kW motor, som har en lägre gasförbrukning än den nuvarande. Detta innebär att gasen kan användas till både elproduktion och försäljning, vilket medför att effekttoppar i gasproduktionen enklare kan hanteras. Alternativ tre innebär att det går att ta tillvara på deponigasen även då gasproduktionen minskar och metanhalten sjunker. Deponigas med låg metanhalt kan då blandas med gas med ett högre värmevärde och deponigasen kan utnyttjas en längre tid.
Vilket alternativ som väljs kommer att avgöra den framtida driften av deponigassystemet. Genom att ta hand om gasen så länge som möjligt minskar utsläppet till atmosfären, vilket innebär en minskad klimatpåverkan.}},
  author       = {{Svemar, Hanna}},
  issn         = {{0282-1990}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Strategier för framtida användning av deponigas på Måsalycke}},
  year         = {{2015}},
}