Elcykling – attityder hos användare och anpassning i samhällsplaneringen

Abstract

In several other European countries, the number of electric bikes (pedelecs) has increased significantly in recent years. A similar increase is also expected in Sweden. So far the knowledge of the attitudes of people using electric bikes in Sweden are limited. This study consists of interviews with 39 persons from all around Sweden to get a better understanding of why they have chosen to ride an electric bicycle and what they think could be done to get more people to do the same. In addition, a web survey was made with 41 local municipalities to see how prepared they are for the increase in electric bicycles.
The results of the interviews suggests that those who may initially take the lead and make electric biking more popular, is people who love cycling. They often mentioned how fun they thought it was to ride an electric bicycle. They appreciated that it was a quick and convenient way of transport, at the same time as it was good for their health and the environment. A crucial prerequisite for many who were cycling an electric bike was continuous cycle paths without bumps and tight corners, as well as cycle paths separated from slower cyclists and pedestrians. In lack of that, several in the study chose to bicycle on the street instead. Better parking facilities were also mentioned as important, especially bicycle racks where the bicycle frame could be locked.
In the web survey with the local municipalities, it was also apparent that they had high ambitions to improve the infrastructure for bicycles, but it could not be read out how far the work had come. Approximately half of the municipalities in the study had had campaigns to increase electric biking.
The conclusion of the study is that a combination of efforts is required to achieve a greater use of electric bicycles, and that the most important thing is to improve the bicycle network. A solution proposed in this paper is an extension of the shoulder of the roads to create defined cycle lanes.

Popular Abstract (Swedish)

Ett nytänk behövs för våra cykelvägar!
Våra växande städer är helt uppbyggda kring transporter med bil. För att kunna bromsa klimatförändringarna behöver vi tänka nytt. Färre bilar och fler cyklar är en av lösningarna som förts fram allt oftare på senare år. Köpenhamn och Amsterdam är de städer som nått längst i att få människor att cykla i stället för att ta bilen. Ju vanligare cyklar blir i trafikmiljön desto mer ökar cykelkulturen. Cykling blir det normala. Bilen undantaget.
Men hur kan man nå dit? Tidigare forskning har visat att det är först när många cyklister syns ute i trafiken som det stora antalet människor ställer bilen och börjar cykla. För att nå dit måste det vara både lätt, roligt och säkert att cykla.
I min studie har jag tittat närmare på vad en grupp elcyklister själva tycker om att elcykla och vad de tror kan göras för att få fler att ställa bilen och cykla elcykel. Jag har också försökt få en bild av hur långt de svenska kommunerna har kommit i sin anpassning av trafikmiljön till de snabbare elcyklisterna som nu börjar bli allt vanligare.
Den första frågan man ställer sig är varför behövs alls en elcykel. Räcker det inte med en vanlig cykel? Många i studien hade kört bil innan. Flera tog upp att de hade egentligen velat cykla med hade upplevt sträckan till arbetet som för lång för vanlig cykel. Med en elcykel klarade de att cykla i stort sett året om. Även om de var lite trötta eller vädret lite sämre så gav elcykeln en puff i ryggen så att de orkade cykla varje dag. Som några sa: ”Det är som att cykla i ständig medvind och nerförsbacke!” Vanligast var en sträcka på runt en mil till jobbet – även om det fanns de som cyklade kortare och de som cyklade längre. De uppskattade att elcykeln gjorde det lätt för dem att veta hur lång cyklingen till jobbet tog och att de inte blev för svettiga. Flera i min studie tog också upp att de hade blivit förvånade över att deras kondition faktiskt hade förbättrats en hel del sedan de börjat elcykla dagligen. En elcykel kräver att du också själv trampar så det är inte som en moped där du sitter stilla.
Men kollektivtrafiken då, kunde de inte använda den i stället? Av flera elcyklister i storstäderna fick jag höra om frustrationer med kollektivtrafik som stod stilla eller att det helt enkelt gick fortare att ta elcykeln från hemmet till arbetet. Av elcyklister på landsbygden hörde jag om kollektivtrafik som saknades in till tätorten där arbetet fanns, och att elcykeln därför var deras enda alternativ till att köra bil.
Förutom hälsovinster, finns det stora energibesparingsvinster att göra om fler skulle använda elcykel i stället för bil – både privat och för resor i tjänsten. Cykelvägar och cykelparkeringar kräver också en mindre yta än bilvägar och bilparkeringar i förhållande till antalet fordon, något som blir allt viktigare i våra växande städer.
Sedan får man förstås inte blunda för att även elcyklar kan leda till miljöproblem om de inte produceras på ett miljövänligt sätt eller att batteriet tas om hand och återvinns. Å andra sidan, hur klokt är det, som en i studien tog upp, att transportera sig och en tung bil när samma uppgift kan lösas av ett fordon som mycket lättare? ”Jag skulle inte kunna se mina barn i ögonen och säga att jag inte orkade”, som samma person uttryckte det.
Min uppsats är ett smörgåsbord av idéer, som serveras av de som vet bäst – de som själva cyklar elcykel. Något jag upplevde starkt genom hela studien var att det finns så otroligt mycket kunskap och kraft som inte tas tillvara idag hos engagerade människor ute i samhället. Jag upplever att distansen mellan myndigheter som planerar våra städer och stiftar våra lagar är stor. Mitt budskap till kommuner, riksdag och alla konsulter som gör utredningar om vår trafikmiljö är: Våga ut och möta människor och lyssna på deras synpunkter! De som bor på en plats vet ofta väldigt mycket om vad som fungerar eller inte. Varför inte ta tillvara den kunskapen och kraften?
Jag märkte tydligt i min enkät till de sextio största kommunerna, där jag fick svar från ungefär två tredjedelar, att det finns stora ambitioner för en ökad cykling i kommunerna. Kampanjer för elcyklar hade genomförts i ungefär hälften av kommunerna i studien, och många tog upp att de hade någon form av satsning på cykelvägnätet. Däremot kunde jag inte se av mina svar hur långt de hade kommit i det arbetet.
Något som däremot blev uppenbart från mina samtal med elcyklister är avsaknaden av sammanhängande cykelvägar på många platser, och att det ofta var för mycket tvära svängar, trottoarkanter och andra ojämnheter på cykelvägen för att det skulle kännas säkert att cykla där med en elcykel. Att dela cykelväg med gångtrafikanter bekymrade många som var rädda för att köra på både långsammare cyklister och gående. Därför sa flera i min studie att de hellre cyklade med elcykeln ute på bilvägarna.
Min slutsats är att cykelvägnätet skulle kunna byggas ut snabbt genom att återta de vägrenar som successivt har fått minska till förmån för bilarna. Då kan cyklingen få den skjuts framåt den behöver för att vi ska nå Sveriges mål om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030.
Nina Nordh, 6 juni 2015

• author: Nordh, Nina
• supervisor: Lena Hiselius
• organization: Studies in Environmental Science
• course: MVEM30 20151
• year: 2015
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: Electric bikes, pedelecs, attitudes, campaigns, elcyklar, cykelvägar, attityder, kampanjer
• language: English
• language: Swedish
• id: 7370100
• date added to LUP: 2015-06-18 15:36:12
• date last changed: 2015-06-18 15:36:16