Advanced

Minskat matsvinn genom välgörenhet - En studie om matbanker och liknande verksamheter

Pettersson, Sara LU (2015) FMI820 20151
Environmental and Energy Systems Studies
Environmental Engineering
Abstract (Swedish)
Varje år går en tredjedel av all mat som produceras för mänsklig konsumtion till spillo världen över. I Sverige står livsmedelskedjan för en betydande del av landets totala klimatpåverkan. Det onödiga matavfallet, även kallat matsvinn, innebär att miljöpåverkan blir större än vad den hade kunnat vara. Matbanker, som tar tillvara på mat som av olika anledningar inte går att sälja och skänker den till behövande, är ett sätt att minska matsvinnet från livsmedelsaktörer samtidigt som maten bidrar till att utsatta människor i samhället kan äta sig mätta.

Målet med examensarbetet är att undersöka omfattningen av den mat som skänks från livsmedelsbutiker i Sverige samt hur mycket mat som matbanker och andra mottagarorganisationer tar emot.... (More)
Varje år går en tredjedel av all mat som produceras för mänsklig konsumtion till spillo världen över. I Sverige står livsmedelskedjan för en betydande del av landets totala klimatpåverkan. Det onödiga matavfallet, även kallat matsvinn, innebär att miljöpåverkan blir större än vad den hade kunnat vara. Matbanker, som tar tillvara på mat som av olika anledningar inte går att sälja och skänker den till behövande, är ett sätt att minska matsvinnet från livsmedelsaktörer samtidigt som maten bidrar till att utsatta människor i samhället kan äta sig mätta.

Målet med examensarbetet är att undersöka omfattningen av den mat som skänks från livsmedelsbutiker i Sverige samt hur mycket mat som matbanker och andra mottagarorganisationer tar emot. Dessutom utreds åtgärdens kostnader och klimatnytta samt åtgärdens svårigheter och potential. En intervjustudie utförs med verksamheter som tar emot skänkt mat från livsmedelskedjan. Dessutom utförs en enkätundersökning riktad till alla ICA-butiker i Sverige.

Resultaten visar att Sveriges matbanker och liknande mottagarorganisationer kan ha olika utformning rent praktiskt, samtidigt som syftet med åtgärden i allmänhet överensstämmer. Cirka 30 % av alla ICA-butiker i Sverige skänker enligt enkätundersökningen mat till behövande. Om alla livsmedelsbutiker i Sverige antas skänka mat i samma utsträckning som de svarande ICA-butikerna gör, skänks totalt 1 900-4 400 ton mat per år. Det motsvarar ungefär 4 % av den mängd matavfall som livsmedelsbutikerna genererar varje år. Hur mycket mat matbanker och övriga organisationer tar emot är svårt att uppskatta då endast ett fåtal verksamheter registrerar mängder. Även matbankernas kostnader är svåra att uppskatta. Däremot antas butikernas eventuella kostnader eller förtjänster av åtgärden inte vara betydande. Studien räknade dock inte på de eventuella vinster som butikerna kan få på grund av goodwill. Åtgärden innebär med största sannolikhet en klimatmässig vinst för samhället. Klimatnyttan beror främst på om den skänkta maten leder till att den totala matproduktionen minskar och, om så är fallet, på vilken typ av matproduktion som minskar.

De svårigheter som givare och mottagare stöter på handlar bland annat om aktörernas syn på maten som resurs, åtgärdens risker samt hur den ojämna strömmen av matvaror ska hanteras. För givarna är tillgången till mottagarorganisation en betydande svårighet. Avslutningsvis finns det en potential för matbanker och liknande initiativ att i större utsträckning användas som svinnreducerande åtgärd för livsmedelskedjan. Inte minst då det finns ett behov från utsatta människor i samhället som inte är mättat. Dessutom finns det stora resurser hos livsmedelsaktörerna som inte utnyttjas. Nämnda svårigheter kan dock hindra åtgärdens utveckling och mer studier behövs för att matbanker och liknande verksamheter ska kunna utnyttjas till fullo. (Less)
Popular Abstract
Each year, a third of all the food produced for human consumption is wasted worldwide. In Sweden, the food chain stands for a significant part of the country's total climate impact. Due to the unnecessary food wastage of food that could have been eaten had it been treated differently, the impact is greater than it could have been. Food banks distribute food from the food chain, that for different reasons could not be sold, to people in need. This is a measure that could be used to reduce the food waste.

The aim of the thesis is to investigate the extent of food donated from grocery stores in Sweden and how much food that food banks and other charity organisations receive. The costs of the measure and its climatic benefits are... (More)
Each year, a third of all the food produced for human consumption is wasted worldwide. In Sweden, the food chain stands for a significant part of the country's total climate impact. Due to the unnecessary food wastage of food that could have been eaten had it been treated differently, the impact is greater than it could have been. Food banks distribute food from the food chain, that for different reasons could not be sold, to people in need. This is a measure that could be used to reduce the food waste.

The aim of the thesis is to investigate the extent of food donated from grocery stores in Sweden and how much food that food banks and other charity organisations receive. The costs of the measure and its climatic benefits are investigated, as well as the difficulties and the potential of the measure. Interviews are conducted with organisations that receive donated food from the food chain. In addition, a survey of all ICA stores in Sweden is performed.

The results show that Swedish food banks and similar activities can have different practical design, while the organisations more or less have the same the purpose of using the measure. According to the survey approximately 30 % of all ICA stores in Sweden donate food to people in need. If all grocery stores in Sweden are assumed to donate food to the same extent as the stores participating in the survey, 1 900-4 400 tonnes of food is donated from grocery stores to people in need every year. This corresponds to approximately 4 % of the total amount of food waste generated by Swedish grocery stores each year. The total amount of food received by food banks and other organisations is difficult to estimate, as only a few organisations register amounts of food received. The costs of the food banks are also difficult to estimate, but the potential costs or benefits of using the measure for grocery stores are not concluded to be significant. The estimation of the costs, however, does not include the possible profits that stores could gain due to increased goodwill. The measure most likely results in a reduced climate impact. The climate benefit mainly depends on whether the measure leads to a reduced food production in general, and what type of food production that is reduced.

The difficulties that the participants of the measure encounter are related to how the donated food is thought of as a resource, the risks associated to the measure and how the relatively uneven inflow of food should be handled. An important issue for the donors is the access to a receiving organisation. Finally, there is potential for food banks and similar initiatives to be used to a larger extent as a food wastage reducing measure in the future. There is a demand for foods from people in need that is not being met in today’s society and there are also large recourses from the food operators that are not yet being utilised. There are, however, some difficulties that may inhibit the development of the measure and more research needs to be done should the full potential of food banks and similar initiatives be able to be utilised in the future. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Pettersson, Sara LU
supervisor
organization
alternative title
Reduced food waste through charity – A study on food banks and similar initiatives
course
FMI820 20151
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Matbank, matsvinn, matavfall, välgörenhet, mottagarorganisation, givare, livsmedelsbutik
report number
LUTFD2/TFEM--15/5101--SE + (1-131)
ISSN
1102-3651
language
Swedish
id
7370118
date added to LUP
2015-06-18 14:59:34
date last changed
2015-06-18 14:59:34
@misc{7370118,
  abstract     = {Varje år går en tredjedel av all mat som produceras för mänsklig konsumtion till spillo världen över. I Sverige står livsmedelskedjan för en betydande del av landets totala klimatpåverkan. Det onödiga matavfallet, även kallat matsvinn, innebär att miljöpåverkan blir större än vad den hade kunnat vara. Matbanker, som tar tillvara på mat som av olika anledningar inte går att sälja och skänker den till behövande, är ett sätt att minska matsvinnet från livsmedelsaktörer samtidigt som maten bidrar till att utsatta människor i samhället kan äta sig mätta. 

Målet med examensarbetet är att undersöka omfattningen av den mat som skänks från livsmedelsbutiker i Sverige samt hur mycket mat som matbanker och andra mottagarorganisationer tar emot. Dessutom utreds åtgärdens kostnader och klimatnytta samt åtgärdens svårigheter och potential. En intervjustudie utförs med verksamheter som tar emot skänkt mat från livsmedelskedjan. Dessutom utförs en enkätundersökning riktad till alla ICA-butiker i Sverige. 

Resultaten visar att Sveriges matbanker och liknande mottagarorganisationer kan ha olika utformning rent praktiskt, samtidigt som syftet med åtgärden i allmänhet överensstämmer. Cirka 30 % av alla ICA-butiker i Sverige skänker enligt enkätundersökningen mat till behövande. Om alla livsmedelsbutiker i Sverige antas skänka mat i samma utsträckning som de svarande ICA-butikerna gör, skänks totalt 1 900-4 400 ton mat per år. Det motsvarar ungefär 4 % av den mängd matavfall som livsmedelsbutikerna genererar varje år. Hur mycket mat matbanker och övriga organisationer tar emot är svårt att uppskatta då endast ett fåtal verksamheter registrerar mängder. Även matbankernas kostnader är svåra att uppskatta. Däremot antas butikernas eventuella kostnader eller förtjänster av åtgärden inte vara betydande. Studien räknade dock inte på de eventuella vinster som butikerna kan få på grund av goodwill. Åtgärden innebär med största sannolikhet en klimatmässig vinst för samhället. Klimatnyttan beror främst på om den skänkta maten leder till att den totala matproduktionen minskar och, om så är fallet, på vilken typ av matproduktion som minskar. 

De svårigheter som givare och mottagare stöter på handlar bland annat om aktörernas syn på maten som resurs, åtgärdens risker samt hur den ojämna strömmen av matvaror ska hanteras. För givarna är tillgången till mottagarorganisation en betydande svårighet. Avslutningsvis finns det en potential för matbanker och liknande initiativ att i större utsträckning användas som svinnreducerande åtgärd för livsmedelskedjan. Inte minst då det finns ett behov från utsatta människor i samhället som inte är mättat. Dessutom finns det stora resurser hos livsmedelsaktörerna som inte utnyttjas. Nämnda svårigheter kan dock hindra åtgärdens utveckling och mer studier behövs för att matbanker och liknande verksamheter ska kunna utnyttjas till fullo.},
  author       = {Pettersson, Sara},
  issn         = {1102-3651},
  keyword      = {Matbank,matsvinn,matavfall,välgörenhet,mottagarorganisation,givare,livsmedelsbutik},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Minskat matsvinn genom välgörenhet - En studie om matbanker och liknande verksamheter},
  year         = {2015},
}