PFOS i Staffanstorps kommun - En kartläggning av förorenade områden och analys av spridningsförutsättningar

Abstract (Swedish)

PFOS (Perfluoroktansulfonat) har genom sina unika ytaktiva och beständiga egenskaper använts i en mängd olika tillämpningar och blivit ett av jordens mest spridda ämnen. Metallytbehandling, hydrauloljor till flygplan och impregnering av textilier hör till ämnets användningsområden, men mest uppmärksammat är nog tillsatsen till brandsläckningsskum där PFOS är den aktiva beståndsdelen. Upprepade släckningsövningar under en lång tid på samma plats har på platser där hydrogeologin är sårbar lett till spridning till dricksvattentäkter och påföljande upptag hos människor.
I detta examensarbete har förekomsten av PFOS i Staffanstorps kommun kartlagts genom att potentiella källor identifierats och från dessa har spridningsförutsättningarna analyserats. Aktuella platser är: Brandövningsplatsen vid Lomma-Staffanstorps brandstation, den nedlagda kommuntippen och Staffanstorps reningsverk. De två senare har inkluderats på grund av en ansamling av diffusa utsläpp (från exempelvis tvätt och deponering av impregnerade textilier) som potentiellt kan koncentreras till punktutsläpp på dessa platser. Brandövningsplatsen har varit igång sedan slutet på 80-talet och övning med AFFF-skum har förekommit här vilket gjort ett utsläpp av PFOS sannolikt.
Utsläppet från brandövningsplatsen har skett i ett område med dominerande moränlera, en ogenomsläpplig jordart, och låga skyddsvärden. Vattentäkter i form av en kalkstensakvifer, och ännu viktigare Alnarpsakviferen, är skyddsobjekt i närheten, som skulle kunna kontamineras av ett utsläpp om utbredda linser finns av genomsläppligare jordarter som sand och grus. De senare är ovanliga i området och i kombination med en dominerande grundvattenriktning bort från Alnarpssänkan, relativt små utsläpp och adsorberande och utspädande faktorer i jorden får en betydande påverkan anses ej trolig. De eventuella utsläppen från deponi och reningsverk är av en annan karaktär, spridning sker huvudsakligen i ytvatten, och halterna är troligtvis mycket lägre än vid brandövningsplatsen. Skyddsvärdet är på dessa platser dock väsentligt högre, då föroreningen riskerar påverka organismer i den för kommunen ovanliga biotopen kärr, som hyser ett mycket rikt växt- och djurliv.
Provtagning och analys av PFOS (och relaterade ämnen) från brandövningsplatsen rekommenderas på grund av att halterna lokalt kan vara mycket höga. En undersökning här kan följaktligen ge ett bättre underlag för att bedöma behovet av, och möjligheterna för, saneringsåtgärder.

Abstract

PFOS (Perfluorooctane sulfonate) has, through its unique surface active and non-reactive properties been used in a range of applications and has become one of the earth’s most wide spread substances. Metal plating, hydraulic fluids and textile repellants are among the chemical’s field of application, but most attention has probably been given the presence in fire-fighting foam, where PFOS constitutes the active substance in AFFF. Repeated fire training during a long time at the same spot has in places with vulnerable hydrogeology lead to a spreading to aquifers used as drinking water resource and a following uptake in humans.
In this thesis the presence of PFOS in the municipality of Staffanstorp has been mapped through identifying possible sources, and from that analyzing the conditions for spreading from those sites. Identified objects are the fire training site by the fire station, an old waste dump and the waste water treatment plant. The two latter are included due to the potential of diffuse emissions (from e.g. washing and disposal of impregnated textiles) concentrating at these sites. The fire training ground has been in use since the late 80’s and training with AFFF has occurred, making an emission of PFOS likely.
The emission from the training ground has taken place in an area of mainly clay till, an impermeable deposit, and low protective values. Aquifers with drilled wells in form of a limestone bedrock and, more important, the Alnarp sediments could be in the risk of contamination if large layers of permeable soil such as sand or gravel would exist. These are however rare in the area, and combined with a dominating groundwater movement away from the Alnarp trough, relatively low emissions and adsorbing and diluting properties of the soil a significant impact remains unlikely. The potential emissions from the waste dump and waste water treatment plant are of another kind, spreading occurs mainly in surface water, and the levels of PFOS are most likely low. The value of protecting these places are however much higher, since the pollutant risks affecting organisms in the uncommon biotope fen, which has a very rich fauna and flora.
Sampling and analysis of PFOS (and related substances) from the fire training site are recommended due to the fact that the levels may be locally very high. A better knowledge of the pollution level at the site would lead to possibilities of deciding the need and possibilities for decontamination.

Popular Abstract (Swedish)

Brandskumskemikalien PFOS – så påverkar den Staffanstorp

Det giftiga och bioackumulerande ämnet PFOS har upptäckts i dricksvattnet i flera kommuner, efter att invånarna helt ovetandes druckit det förorenade vattnet under många år. Höga halter i fisk har orsakat fiskeförbud i flera sjöar, och i rovdjur som uttrar konstateras oroväckande nivåer. Finns samma problem i Staffanstorp?
PFOS (Perfluoroktansulfonat) är ett av jordens mest spridda ämnen och har uppmätts även i isbjörnar långt bort från mänsklig aktivitet. I Staffanstorp har de troligaste utsläppen av PFOS skett vid brandövningsplatsen, reningsverket och den gamla kommuntippen. Användningen av PFOS i brandskum är vad som orsakat de uppmärksammade fallen av förgiftat dricksvatten i bland annat Kallinge och Tullinge.
Men allting började i USA på 50-talet, när några kemister spillde ut en blandning på sina skor. Fläcken gick inte att tvätta bort, och ingenting tycktes fastna på den. Blandningen innehöll PFOS och utvecklades till ett impregneringsmedel som både skyddade mot vatten och smuts och därför blev mycket populärt. Den utbredda användningen i impregnering av kläder och mattor (som slits bort när man tvättar produkterna eller slänger dem i en soptipp) är en av anledningarna till varför reningsverk och deponier har identifierats som utsläppskällor.
En mycket viktig grundvattentillgång som bland annat förser Malmö med dricksvatten är belägen rakt under Staffanstorp. Som en skyddande barriär ligger ett tjockt lager av tät moränlera ovanpå dricksvattentäkten och hindrar tätortens utsläpp av föroreningar från att tränga ner. Dricksvattnet här kommer med största sannolikhet alltså inte förgiftas av PFOS.
Men hur påverkas miljön i Staffanstorp? Utanför reningsverket och deponin finns för området unika naturområden där djur riskerar att påverkas av en utsläppt förorening. Halterna som släpps ut här är dock mycket lägre än från brandövningsplatser och kommer förmodligen inte upp i skadliga nivåer. Leverpåverkan och reproduktionsstör-ningar är annars effekter som skulle kunna uppstå hos de djur som lever här; och samma risker finns även för människor som druckit förorenat vatten.
Spridningen av PFOS från brandövnings-platsen är troligtvis långsam, och området där utsläppet sker är mestadels industriområde. Så varför ska Staffanstorp ens bry sig om att ämnet finns här?
PFOS bryts ALDRIG ner. Det vi släpper ut kommer finnas kvar i vår miljö även efter att utsläppen slutat. Om utspädningen är låg som vid brandövningsplatsen kommer höga halter finnas på ett begränsat område – och då är de förorenade massorna möjliga att gräva bort och bränna upp. Provtagning och analys av PFOS kan nu bli aktuellt i Staffanstorp för att om möjligt bli av med en del av det problematiska ämnet.

Författare: Joakim Andersen
Examensarbete: PFOS i Staffanstorps kommun
En kartläggning av förorenade områden och analys av spridningsförutsättningar
Avd. Teknisk geologi, Lunds tekniska högskola

• author: Andersen, Joakim
• supervisor: Gerhard Barmen
• organization: Engineering Geology; Environmental Engineering (M.Sc.Eng.)
• alternative title: PFOS in the municipality of Staffanstorp - A mapping of contaminated sites and analysis of conditions for spreading
• course: VTG820 20151
• year: 2015
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Chemistry; Technology and Engineering; Earth and Environmental Sciences
• keywords: PFOS, förorenade områden, MIFO, hydrogeologi, miljö, hälsa
• report number: ISRN LUTVDG / (TVTG-5138) / 1-45 /(2015)
• other publication id: ISRN LUTVDG / (TVTG-5138) / 1-45 /(2015)
• language: Swedish
• additional info: Examinor: Torleif Dahlin
• id: 7440494
• date added to LUP: 2015-06-23 14:33:46
• date last changed: 2020-09-10 09:44:56