Advanced

Framtida reningskrav för kommunala avloppsreningsverk

Assarsson, Ida Marie LU (2015) VVAL01 20151
Chemical Engineering (M.Sc.Eng.)
Abstract (Swedish)
En ökande konsumtion av läkemedel och andra kemiska föreningar har visat sig ge effekter i vattnets ekosystem, t.ex. fiskar som p.g.a. antidepressiva läkemedel blir orädda och därmed blir ett lätt byte för större fiskar. Med stora mängder avloppsvatten innehållande dessa ämnen blir därför avloppsreningsverkens reningsförmåga aktuell. Dagens avloppsreningsverk och tillhörande reningskrav behandlar organiskt material, fosfor och kväve. Det finns ny teknik som kan komplettera de befintliga reningsprocesserna hos avloppsreningsverken men det finns för- och nackdelar med dessa. I väntan på att Europeiska Unionen (EU) ska skapa nya direktiv för hur och vilka svårnedbrytbara ämnen som ska hanteras diskuterar svenska myndigheter och organisationer... (More)
En ökande konsumtion av läkemedel och andra kemiska föreningar har visat sig ge effekter i vattnets ekosystem, t.ex. fiskar som p.g.a. antidepressiva läkemedel blir orädda och därmed blir ett lätt byte för större fiskar. Med stora mängder avloppsvatten innehållande dessa ämnen blir därför avloppsreningsverkens reningsförmåga aktuell. Dagens avloppsreningsverk och tillhörande reningskrav behandlar organiskt material, fosfor och kväve. Det finns ny teknik som kan komplettera de befintliga reningsprocesserna hos avloppsreningsverken men det finns för- och nackdelar med dessa. I väntan på att Europeiska Unionen (EU) ska skapa nya direktiv för hur och vilka svårnedbrytbara ämnen som ska hanteras diskuterar svenska myndigheter och organisationer om införandet av egna miljökvalitetsnormer (MKN) ska ske eller ej. Om EU:s direktiv skulle säga annorlunda än de svenska normerna kan konsekvenserna bli stora kostnader för Sverige för att kunna nå upp till EU:s krav.
Syftet med uppsatsen är att få ett svar på om det kommer att fastställas nya krav på de kommunala avloppsreningsverken i Sverige. Vilka faktorer som påverkar beslutet och vad som kommer att ingå i de eventuella nya villkoren för avloppsreningsverken är av intresse för uppsatsens ändamål.
En litteraturstudie är vald som metod. Studien börjar med en osystematisk kvalitativ litteratursökning och övergår därefter till en systematisk sökning för att svara på uppsatsens frågeställningar.
Med krav och mål från Europeiska Unionens så kallade vattendirektiv är det troligt att det kommer att införas nya reningskrav på avloppsreningsverken. Detta eftersom direktivet behandlar förbättringar av den befintliga vattenmiljön samt förebyggande åtgärder för att skydda vattnet från svårnedbrytbara ämnen.
Det finns en lista i vattendirektivet som idag innehåller 45 svårnedbrytbara ämnen. Syftet med listans ämnen är att de på sikt ska elimineras från vattnet eftersom de utgör ett hot för de akvatiska miljöerna eller vattenkvaliteten hos dricksvattnet. Ämnena på den så kallade prioriterade listan kan därför vara aktuella för eventuellt kommande reningskrav. Men i Sverige är det inte troligt att alla ämnena skulle beröra reningsverken eftersom t.ex. en del inte har förbrukats inom nationen på många år men samtidigt kan vissa ämnen finnas kvar i vattnet under en lång tid.
Hur kraven kan tänkas se ut beror på många olika faktorer, t.ex. analysmetodernas förmåga att mäta på exempelvis en miljarddels gram, om mätningen ska ske precis vid reningsverket eller ute i vattenförekomsten, och om samverkan sker mellan ämnena i vattnet. Av bland annat dessa anledningar är det svårt att göra en exakt formulering eftersom det finns många olika åsikter hos myndigheter och andra berörda. Om Sverige ska komma med egna krav eller om vi ska vänta på EU:s direktiv finns det också olika åsikter om och därmed är det svårt att veta när de eventuella kraven kan tänkas komma. (Less)
Popular Abstract
Pharmaceutical and other micro-pollutants are passing through today’s Swedish municipal wastewater treatment plants where they are decomposed partly or completely. The knowledge of all these different compounds varies and so does the knowledge of their effects on the aquatic environment. Some of them are harmless while others are classified as more or less toxic. With EU’s Water Framework Directive some guidance and requirements applies to all countries who has the membership of EU. The directive concerns for example monitoring a selected amount of different compounds in water who could possible constitute a threat for the human’s health or the state of the environment.
In this paper the compounds which lies within EU’s Water Framework... (More)
Pharmaceutical and other micro-pollutants are passing through today’s Swedish municipal wastewater treatment plants where they are decomposed partly or completely. The knowledge of all these different compounds varies and so does the knowledge of their effects on the aquatic environment. Some of them are harmless while others are classified as more or less toxic. With EU’s Water Framework Directive some guidance and requirements applies to all countries who has the membership of EU. The directive concerns for example monitoring a selected amount of different compounds in water who could possible constitute a threat for the human’s health or the state of the environment.
In this paper the compounds which lies within EU’s Water Framework Directive, and further substances who are studied in different countries over the world, in the aqueous phase are discussed as possible future effluents requirements at the Swedish municipal wastewater treatment plants. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Assarsson, Ida Marie LU
supervisor
organization
course
VVAL01 20151
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Water Framework Directive, municipal wastewater treatment plants, Micro-pollutants, regulation, effluent requirement, water engineering, environmental engineering
language
Swedish
id
7470919
date added to LUP
2015-09-22 20:32:55
date last changed
2015-09-22 20:32:55
@misc{7470919,
  abstract     = {En ökande konsumtion av läkemedel och andra kemiska föreningar har visat sig ge effekter i vattnets ekosystem, t.ex. fiskar som p.g.a. antidepressiva läkemedel blir orädda och därmed blir ett lätt byte för större fiskar. Med stora mängder avloppsvatten innehållande dessa ämnen blir därför avloppsreningsverkens reningsförmåga aktuell. Dagens avloppsreningsverk och tillhörande reningskrav behandlar organiskt material, fosfor och kväve. Det finns ny teknik som kan komplettera de befintliga reningsprocesserna hos avloppsreningsverken men det finns för- och nackdelar med dessa. I väntan på att Europeiska Unionen (EU) ska skapa nya direktiv för hur och vilka svårnedbrytbara ämnen som ska hanteras diskuterar svenska myndigheter och organisationer om införandet av egna miljökvalitetsnormer (MKN) ska ske eller ej. Om EU:s direktiv skulle säga annorlunda än de svenska normerna kan konsekvenserna bli stora kostnader för Sverige för att kunna nå upp till EU:s krav.
Syftet med uppsatsen är att få ett svar på om det kommer att fastställas nya krav på de kommunala avloppsreningsverken i Sverige. Vilka faktorer som påverkar beslutet och vad som kommer att ingå i de eventuella nya villkoren för avloppsreningsverken är av intresse för uppsatsens ändamål.
En litteraturstudie är vald som metod. Studien börjar med en osystematisk kvalitativ litteratursökning och övergår därefter till en systematisk sökning för att svara på uppsatsens frågeställningar.
Med krav och mål från Europeiska Unionens så kallade vattendirektiv är det troligt att det kommer att införas nya reningskrav på avloppsreningsverken. Detta eftersom direktivet behandlar förbättringar av den befintliga vattenmiljön samt förebyggande åtgärder för att skydda vattnet från svårnedbrytbara ämnen.
Det finns en lista i vattendirektivet som idag innehåller 45 svårnedbrytbara ämnen. Syftet med listans ämnen är att de på sikt ska elimineras från vattnet eftersom de utgör ett hot för de akvatiska miljöerna eller vattenkvaliteten hos dricksvattnet. Ämnena på den så kallade prioriterade listan kan därför vara aktuella för eventuellt kommande reningskrav. Men i Sverige är det inte troligt att alla ämnena skulle beröra reningsverken eftersom t.ex. en del inte har förbrukats inom nationen på många år men samtidigt kan vissa ämnen finnas kvar i vattnet under en lång tid. 
Hur kraven kan tänkas se ut beror på många olika faktorer, t.ex. analysmetodernas förmåga att mäta på exempelvis en miljarddels gram, om mätningen ska ske precis vid reningsverket eller ute i vattenförekomsten, och om samverkan sker mellan ämnena i vattnet. Av bland annat dessa anledningar är det svårt att göra en exakt formulering eftersom det finns många olika åsikter hos myndigheter och andra berörda. Om Sverige ska komma med egna krav eller om vi ska vänta på EU:s direktiv finns det också olika åsikter om och därmed är det svårt att veta när de eventuella kraven kan tänkas komma.},
  author       = {Assarsson, Ida Marie},
  keyword      = {Water Framework Directive,municipal wastewater treatment plants,Micro-pollutants,regulation,effluent requirement,water engineering,environmental engineering},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Framtida reningskrav för kommunala avloppsreningsverk},
  year         = {2015},
}