Frigjord parkeringsyta med bilpoolslösningar - Fallstudie Lund

Abstract

This master thesis examines how much of the urban area of the city of Lund, could be released from parking space in different future scenarios. These scenarios are based on three different options of car sharing and unfold around year 2040.
Historically city planning has had various influences from different centuries with both economic and military ideals. But the 20th century and the introduction of the automobile shaped the city landscape with great impact in both new urban areas and in the town centre. However, there is an increased awareness of the environmental impact that motorized traffic entails. Some reports claim that the west has reached its peak in car use.
The thesis explores alternative use of urban space from the perspective of both literature and interviews with urban planners and representatives from municipalities. Huge traffic solutions create barriers and these should be counteracted by infill projects and by expanding the city’s structure within its borders. A higher population density could be achieved which provides a healthier city life and better business climate.
Based on a comparison of some chosen European towns which are planned for a low car use the thesis computes how much of the traffic space in Lund that can be released. It indicates that in 2040 between 10 to 74 hectares of urban space could be released from parking space, based on three different options of car sharing depending on how big the user share of the population will be. A space that could contain households for up to 1 200 citizens. The span of outcomes depends of the user share. The two options of 10 and 40 per cent of the city population have been studied.

Abstract (Swedish)

Det här examensarbetet undersöker hur stor yta av Lunds tätort man kan frigöra från parkeringsplatser i tre olika framtida scenarier. Dessa scenarier utspelar sig ungefär år 2040 och handlar om tre varianter av bilpoolslösningar. Bilen tar fysiskt upp mycket yta i staden. Detta har bl.a. undersökts i tidigare examensarbeten, men med fokus på utvecklingen av andelen tätortsyta som låses av trafiklösningar. I denna trafikyta räknas mark som går till öppen markparkering, vägyta, buffertyta och impediment. Studien visade att från 1940 till 2010 hade denna andel ökat från 14 till 22 procent varav markparkeringen ökade från en till fem procent.
Historiskt har stadsplaneringen haft olika influenser från epok till epok med både ekonomiska som militära utgångslägen. Men 1900-talet och bilens introduktion påverkade stadsbilden enormt mycket och har gjort avtryck i såväl nyplanerade stadsdelar som medeltida stadskärnor. Bilen har onekligen haft en central position i enskilda människors privatliv vilket också har speglat av sig i bebyggelsen och rörelsemönstret. Istället för kortare restid på samma sträcka reser man istället en längre sträcka på samma tid. Men nu börjar man i dagens samhälle märka en tilltagande medvetenhet om biltrafikens miljöpåverkan och rapporter om att västvärlden har nått den så kallade peak car use. Därför är det intressant att följa upp tidigare examensarbeten om den historiska utvecklingen om andelen trafikyta med hypotetiska framåtblickar om hur den framtida utvecklingen ser ut.
Eftersom det finns en större öppenhet till bildelning på senare tid och att det blir mer och mer trendigt att åka kollektivt valdes tre möjliga utfall av ett brett användande av bilpooler:
En traditionell bilpool med fasta stationer.
Free floating car sharing, en slags rörlig bilpool utan fasta stationer Medlemmarna lokaliserar och bokar bilarna med mobiltelefoner, gör sin resa och därefter lämnar bilen till förfogande för nästa användare.
Transport som tjänst där det erbjuds transport mot en avgift som kan vara inbakad i ens hyra eller bostadsrättsavgift, likt TV-utbud eller varmvatten. Användaren matar in startpunkt och målpunkt och serveras förslag på rutter bestående av moment med en eller flera olika transportslag, till exempel buss, tåg, cykel, taxi eller poolbil.
Scenarierna och dess förutsättningar identifierades i en fokusgrupp bestående av trafikexperter från företaget. I en utredning visar Trivector en bilpools effekter och en poolbil ersätter cirka fem privatbilar. För de andra två scenarierna utgick vi från förhållanden i sex olika jämförelseobjekt. Dessa bestod av stadsdelar eller mindre städer i Sverige och Europa där man aktivt arbetat mot ett minskat bilinnehav. Utifrån dem gjordes antagandet att en free floatingbil ersatte två bilar, mest eftersom konceptet tenderar att konkurrera med kollektivtrafik och cykel. Transport som tjänst skulle ersätta sju privatbilar då systemet kan premiera kollektivtrafik och cykelög. För att få ett spann av möjliga utfall studeras en användarandel mellan 10 till 50 procent. Dessa värden utgår också från de europeiska jämförelseobjekten, där 40 procent antas vara riktmärket om arbetet med att minska bilanvändningen lyckas.
Ett minskat antal bilar i staden leder till överflödiga parkeringsplatser. Den totala ytan öppna markparkeringar i Lund fås av tidigare examensarbeten och till denna läggs en schabloniserad mängd gatuparkeringar. Det är dessa typer av parkering som är föremål för förtätning och alternativ användning i första hand snarare än parkeringshus och källargarage vilka är mer omständliga att hitta en partiell alternativ användning för. Mängden gatuparkering fås av en modell som används i Stockholm stad som menar att cirka 20 procent av en stads totala gatulängd utgörs av gatuparkering.
Resultatet blir att år 2040 med dagens planerade utbyggnadstakt av Lund frigör transport som tjänst mest yta, 74 ha, vilket motsvarar cirka tre procent av Lunds tätortsyta idag om 40 procent av befolkningen använder systemet. Med tre procent av Lunds tätortsyta skulle man med samma invånartäthet som idag bygga bostäder åt ungefär 1 200 nya lundabor. 12 200 bilar ersätts. Strax därefter kommer en traditionell bilpool som vid samma användarantal ersätter 11 400 bilar och frigör en yta om 69 ha. Sist kommer free floatingsystemet med 7 100 ersatta bilar och en frigjord yta på 43 ha. Om användarandelen hade varit låg, tio procent, skulle transporttjänsten frigjort 18 ha, bilpoolen 17 och free floating hade löst 10 ha.
I rapporten ges även förslag på vilka alternativa användningar av marken med infallsvinklar från både litteratur och intervjuer med fysiska planerare, kommun och arkitekter. En genomgående uppfattning är att gatuutrymmet som en gång har tillhört människan ska återlämnas till henne. Stadsmiljöns utformning ska vara i mänsklig skala med en mångfald av aktiviteter, verksamheter och bostadsformer för att uppnå en så integrerad stad som möjligt. Stora trafiklösningar skapar barriärer i staden och dessa vill man överbygga med förtätningsarbeten och att bygga ut staden innanför yttre stadsgränserna. Av detta följer en högre befolkningskoncentration som gynnar kluster med handel och företag.

• author: Svensson, Jonathan and Sundström, Anders
• supervisor: Klas Ernald Borges
• organization: Real Estate Science
• course: VFT920 20151
• year: 2015
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Technology and Engineering
• keywords: urban planning, parking standards, parking norm, parking, parking lot, urban infill, alternative land use, urban land use, transport service, free floating car sharing, car sharing, peak car use, stadsplanering, parkerings strategi, parkeringsnorm, parkering, parkeringsplats, förtätning, alternativ markanvändning, urban markanvändning, transport som tjänst, bilpool
• other publication id: ISRN/LUTVDG/TVLM/15/5340 SE
• language: Swedish
• id: 7512916
• date added to LUP: 2015-07-07 16:12:07
• date last changed: 2015-07-07 16:12:07