Advanced

Mänskliga Rättigheter i T 4028-07 & T 58-96 : en analys av Nordmalingsmålet & Härjedalsmålet

Ölund, Beatrice LU (2015) MRSG31 20151
Human Rights Studies
Abstract (Swedish)
Samer är Sveriges ursprungsbefolkning och har därför vissa rättigheter knutna till detta, bland
annat har de rätt till land och vatten för att kunna upprätthålla och utveckla sina traditioner
och sin kultur, en del av detta är renskötseln, som kan innebära säsongsbundna flyttningar
med renar ner till kustlandet. Rättigheterna grundas i att renskötsel bedrivits över lång tid och
även om det inte alltid varit fråga nedskrivna lagar så har de framträtt som rättigheter. Syftet
med uppsatsen är att analysera mänskliga rättigheters roll i två rättsfall som har att göra med
samers rättighet till vinterbetesmarker närmast kusten, där markägare stämt samebyar och
yrkat att det inte föreligger någon rättighet för vinterbete på deras... (More)
Samer är Sveriges ursprungsbefolkning och har därför vissa rättigheter knutna till detta, bland
annat har de rätt till land och vatten för att kunna upprätthålla och utveckla sina traditioner
och sin kultur, en del av detta är renskötseln, som kan innebära säsongsbundna flyttningar
med renar ner till kustlandet. Rättigheterna grundas i att renskötsel bedrivits över lång tid och
även om det inte alltid varit fråga nedskrivna lagar så har de framträtt som rättigheter. Syftet
med uppsatsen är att analysera mänskliga rättigheters roll i två rättsfall som har att göra med
samers rättighet till vinterbetesmarker närmast kusten, där markägare stämt samebyar och
yrkat att det inte föreligger någon rättighet för vinterbete på deras marker. I det ena fallet förlorade samerna rätten till vinterbete i Härjedalen och i det andra vann de målet och sedvanerätt till vinterbete i Nordmaling fastslogs. Härjedalsmålet inleddes år 1990, dömdes av Hovrätten för Nedre Norrland år 2002 och Högsta Domstolen nekade prövningstillstånd år 2004.
Nordmalingsmålet inleddes 1997 och domen från Högsta Domstolen kom 2011. En uppenbar
skillnad mellan målen är de inledande reflektioner som exempelvis Hovrätten uttryckligen
nedtecknar i Nordmalingsmålet, där de explicit nämner att de är ute efter att skapa rätt då de
anser att staten misslyckats med att tillgodose lagstiftning som följt med utvecklingen i både
rennäringen och övriga näringar där intressen kolliderar. Härjedalsmålets domstolar gör ingen
sådan reflektion och trots att samebyarna åberopat konventionsskyddade rättigheter som en
grund för sitt yrkande så reflekteras inte ytterligare kring betydelsen av att ett bifall av markägarnas yrkande faktiskt inkräktar på samernas kultur avseende rennäringen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ölund, Beatrice LU
supervisor
organization
course
MRSG31 20151
year
type
L2 - 2nd term paper (old degree order)
subject
keywords
Vinterbetesrätt, Mänskliga Rättigheter, Ursprungsbefolkning, Samer, Minoritet, human rights, Rennäring
language
Swedish
id
7763173
date added to LUP
2015-09-17 12:03:20
date last changed
2015-09-17 12:03:20
@misc{7763173,
  abstract     = {Samer är Sveriges ursprungsbefolkning och har därför vissa rättigheter knutna till detta, bland 
annat har de rätt till land och vatten för att kunna upprätthålla och utveckla sina traditioner 
och sin kultur, en del av detta är renskötseln, som kan innebära säsongsbundna flyttningar 
med renar ner till kustlandet. Rättigheterna grundas i att renskötsel bedrivits över lång tid och 
även om det inte alltid varit fråga nedskrivna lagar så har de framträtt som rättigheter. Syftet 
med uppsatsen är att analysera mänskliga rättigheters roll i två rättsfall som har att göra med 
samers rättighet till vinterbetesmarker närmast kusten, där markägare stämt samebyar och 
yrkat att det inte föreligger någon rättighet för vinterbete på deras marker. I det ena fallet förlorade samerna rätten till vinterbete i Härjedalen och i det andra vann de målet och sedvanerätt till vinterbete i Nordmaling fastslogs. Härjedalsmålet inleddes år 1990, dömdes av Hovrätten för Nedre Norrland år 2002 och Högsta Domstolen nekade prövningstillstånd år 2004.
Nordmalingsmålet inleddes 1997 och domen från Högsta Domstolen kom 2011. En uppenbar 
skillnad mellan målen är de inledande reflektioner som exempelvis Hovrätten uttryckligen 
nedtecknar i Nordmalingsmålet, där de explicit nämner att de är ute efter att skapa rätt då de 
anser att staten misslyckats med att tillgodose lagstiftning som följt med utvecklingen i både 
rennäringen och övriga näringar där intressen kolliderar. Härjedalsmålets domstolar gör ingen 
sådan reflektion och trots att samebyarna åberopat konventionsskyddade rättigheter som en 
grund för sitt yrkande så reflekteras inte ytterligare kring betydelsen av att ett bifall av markägarnas yrkande faktiskt inkräktar på samernas kultur avseende rennäringen.},
  author       = {Ölund, Beatrice},
  keyword      = {Vinterbetesrätt,Mänskliga Rättigheter,Ursprungsbefolkning,Samer,Minoritet,human rights,Rennäring},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Mänskliga Rättigheter i T 4028-07 & T 58-96 : en analys av Nordmalingsmålet & Härjedalsmålet},
  year         = {2015},
}