Lånecykelsystem - Utvärdering av Lunds lånecykelsystem Lundahoj

Abstract

The report highlights Lund conditions for a bike sharing as well as the goals that are set for Lundahoj. In addition, the usage is studied and how well the bike sharing system works in relation to the objectives set by the municipality and how Lundahoj has contributed to more sustainable travel.
The analysis shows that the proportion of users living in Lund (53 %) is slightly larger than the proportion that lives outside the city. The proportion who uses bike sharing system for commuting to work / studies is 44 %, while the proportion who uses the system for sightseeing is 13 %. Of commuters 2 % claim that they have replaced the car with the bike share and the equivalent figure for bus is 39 % and for walking 38 %. The survey indicates a demand for more stations and that these should be placed at the target points and in populated residential areas. Lund bike sharing stations have primarily been placed alongside with strong public transport routes. In order to promote a door-to-door mind-set and rather act as a complement than a competitor to public transport, should future bike sharing stations reasonably be placed at the target points and in populated residential areas. Some of the bus lines in Lund are, however, heavily loaded and it may be advantageous to relieve the bus lines by placing the bike sharing stations along the public transport routes. Regarding number of trips per day Lundahoj may be considered a relatively successful bike sharing systems. If the results of this study are compared to the goals set by the municipality for Lundahoj, there are, however, a number of areas for improvement to take into account in order to promote that those who commute by car choose to use the more sustainable travel modes cycling and public transport.

Abstract (Swedish)

En trend i städers arbete för att profilera sig som cykelstäder och uppnå ett hållbart resande är att införa lånecykelsystem av olika slag. I Sverige har de etablerats såväl i Stockholm som i Göteborg och i augusti 2014 invigdes Lunds lånecykelsystem Lundahoj. Därtill planerar även Malmö stad att införa ett lånecykelsystem.
Det faktum att Lundahoj ännu ej har utvärderats samt att det i regionen föreligger ett tydligt intresse för lånecykelsystem ligger till grund för denna rapport, vars huvudsakliga syfte är att utvärdera Lundahoj. Rapporten belyser Lunds förutsättningar för ett lånecykelsystem samt vilka mål som är uppsatta för Lundahoj. Dessutom utreds det faktiska användandet samt hur väl lånecykelsystemet fungerar i förhållande till de mål som satts upp av kommunen samt hur Lundahoj har bidragit till ett mer hållbart resande.
Analysen av Lundahoj vilar på en beskrivning av lånecykelsystem generellt samt en studie av befintliga utredningar som gjorts för andra lånecykelsystem och de erfarenheter som då anskaffats. Planeringsstrategier och framgångsfaktorer för lånecykel och cykel studeras för att jämföras med hur Lundahoj är uppbyggt.
JCDecaux tillhandahåller resdata vilken utgörs av information om när och var lånecyklar hämtas ut och lämnas in samt när lånecykelstationerna blir fulla respektive tomma. En resmatris skapas och resmönster, omfördelningsbehov och resandets variation över tid studeras.
Därutöver skickas en enkät ut till samtliga användare av Lundahoj. I enkätstudien studeras aspekter såsom vilka färdmedel användarna har ersatt med lånecykel samt för vilka ärendetyper lånecykelsystemet används. Vidare undersöks vilka förbättringsmöjligheter som finns med avseende på placering av lånecykelstationer, byte till och från andra färdmedel samt användarvänlighet och tillgänglighet.
Analysen visar att andelen av användarna som bor i Lund (53 %) är något större än andelen som bor utanför. Andelen som använder lånecykeln för pendling till arbete/studier är 44 % medan andelen som använder systemet för sightseeing är 13 %. Av pendlarna anger 2 % att de ersatt bil med lånecykel och motsvarande siffra för buss är 39 % och för gång 38 %. Undersökningen tyder på en efterfrågan av fler stationer och att dessa främst ska placeras vid målpunkter samt i tätbebyggda bostadsområden.
Lunds lånecykelstationer har främst placerats längs med starka kollektivtrafikstråk. För att främja ett hela resan tänk och snarare fungera som komplement än som konkurrent till kollektivtrafiken bör rimligtvis framtida lånecykelstationer placeras vid målpunkter och bostadsområden. På så sätt skulle det vara möjligt att stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft jämtemot bilen. En del av busslinjerna i Lund är emellertid hårt belastade och det kan då vara av fördel att avlasta busslinjerna med placering av lånecyklar längs med kollektivtrafikstråk.
Med avseende på antal resor per dygn får Lundahoj anses vara ett förhållandevis lyckat lånecykelsystem. Kopplas resultatet till den målsättning som finns för lånecykelsystemet finns det ett antal förbättringsområden att ta hänsyn till för att främja att fler av de som pendlar med bil väljer att använda de mer hållbara färdmedlen cykel- och kollektivtrafik.

Popular Abstract (Swedish)

Hur lyckat är Lunds lånecykelsystem Lundahoj?
En trend i städers arbete för att profilera sig som cykelstäder och uppnå ett hållbart resande är att införa lånecykelsystem av olika slag. I Sverige har de etablerats såväl i Stockholm som i Göteborg och i augusti 2014 invigdes Lunds lånecykelsystem Lundahoj. Civilingenjörsstudenten Martin Larsson på Lunds Tekniska Högskola har med sitt examensarbete undersökt hur väl lånecykelsystemet fungerar.
Uppnås målen för Lundahoj?
Lunds kommun har uttalat att lånecykelsystemet ska bidra till ett ökat användande av de hållbara transportslagen (gång, cykel och kollektivtrafik) i förhållande till bilen. Dessutom vill kommunen att Lundahoj ska stärka Lunds profilering som cykelstad och den huvudsakliga målgruppen är de som arbetspendlar med bil men kommunen vill också att lundabor och turister ska använda Lundahoj.
För att undersöka hur målsättningen uppfylls skickades ett enkätformulär ut till samtliga av Lundahojs användare. Resultatet av enkätstudien tyder på att de flesta av de svarande pendlingsresenärerna har ersatt buss (39 %) och gång (38 %) som färdsätt vid pendlingsresor. 17 % av pendlingsresenärerna ersätter cykeln med lånecykeln. Endast 2 % av pendlingsresenärerna anger att de ersatt bilen med lånecykeln för pendlingsresor.
När det gäller de ersatta färdsätten för handels- och serviceresor skiljer sig svarsandelarna något från motsvarande värden för pendlingsresor men uppvisar i stort sett samma mönster.
Turistresor är den ärendetyp där minst andel (26 %) har angivit att de ersatt buss med lånecykel. Även för turistresorna är andelen som angivit att de ersatt gångresor förhållandevis stor (41 %) medan motsvarande siffra för cykel ligger på 19 %.
Att andelen som angivit att de ersatt bussresor är stor för samtliga ärendetyper innebär olika effekter, positiva och negativa, beroende på för vilken intressent de avser. I studien diskuteras hur effekterna blir för kollektivtrafikens huvudman som i det här fallet är Skånetrafiken. Troligen kommer effekterna anses negativa då Skånetrafiken förlorar betalande resenärer på de aktuella sträckorna. På en del av sträckorna är dock gatunätet hårt belastat av stads- och regionsbusstrafik och här kan det vara positivt med en avlastning av busslinjerna.
Som nämnts ovan indikerar enkätstudien att det finns en liten andel som angivit att de ersatt bilen med lånecykel vilket troligen innebär att Lundahoj i viss mån bidrar till ett ökat användande av de hållbara transportslagen i förhållande till bilen. Denna andel är emellertid betydligt mindre än andelen som angivit att de ersatt buss, cykel eller gång och det bör vara av intresse för kommunen att öka andelen som ersätter bil med lånecykel för att i större utsträckning uppnå målen med Lundahoj.
Utformning och måluppfyllelse
Lunds lånecykelstationer har främst placerats längs med starka kollektivtrafikstråk. I studien diskuteras hur man ska gå tillväga för att främja ett hela-resan-perspektiv och snarare låta lånecykelsystemet fungera som komplement än som konkurrent till kollektivtrafiken. I studien nämns exempelvis att en framtida placering av lånecykelstationer vid bostadsområden och andra målpunkter skulle kunna vara en strategi för att uppnå detta. En del av busslinjerna i Lund är emellertid hårt belastade och det kan då vara av fördel att avlasta busslinjerna med placering av lånecyklar längs med kollektivtrafikstråk.
Studien visar att om lånecykelsystemet på övergripande nivå betraktas som en utökning av kollektivtrafiken, täcker det in de målpunktsområden som ligger i Kunskapsstråket. Detta stråk inrymmer många stora arbetsplatser och andra viktiga målpunkter och sträcker sig från centrala Lund ut till MAX IV. Det förekommer dock en del områden i Lund som inte täcks in av det utökade kollektivtrafiknätet. En placering i anslutning till dessa områden höjer troligtvis attraktiviteten i förhållande till bilen och verkar troligen också i riktning mot den primära målsättning som kommunen har, nämligen att locka över bilanvändande pendlare till de hållbara transportslagen.
I studien analyseras även lånecykelstationernas placering på detaljnivå. Detta har gjorts genom att jämföra med de riktlinjer som finns för placering i förhållande till målpunkter, busshållplatser samt inbördes avstånd mellan lånecykelstationerna. Med avseende på rekommendationerna är placeringen för samtliga lånecykelstationer av god kvalitet vilket bör bidra till att de används i tillräckligt stor utsträckning.
Används Lundahoj tillräckligt mycket?
Utöver enkätstudien gjordes i examensarbetet även en analys av resdata som erhållits från operatören av Lundahoj, d.v.s. JCDecaux. Analysen visar på att lånecykelssystemet i Lund har ca 280 uthyrningar per lånecykel och år1. Detta medelvärde ligger över motsvarande medelvärde för ett antal andra städer av likvärdig storlek som Lund. Medelvärdet för dessa städer ligger på 235 uthyrningar per lånecykel och år och med avseende på antal resor per dygn får alltså Lundahoj anses vara ett förhållandevis lyckat lånecykelsystem.
1 Resdata har endast erhållits för augusti – december 2014. För att kunna beräkna ett årsmedelvärde har antalet resor per lånecykel räknats fram för resterande månader, d.v.s. januari-juli 2015.
Lånecykelstation vid Bantorget i Lund
Betraktas hur mycket de olika lånecykelstationerna används framgår att stationerna vid Lund C och Sparta är de stationer som används mest med 35 respektive 23 uthämtningar per dygn. Detta kan i sin tur jämföras med de stationer som har minst användning, nämligen BMC, Allhelgonakyrkan och Universitetssjukhuset vilka ligger på mellan 3 och 4 uthämtningar per dygn. Alltså avsevärt mindre än antalet uthämtningar för Lund C och Sparta.
Förbättringsområden
Kopplas resultatet till den målsättning som finns för lånecykelsystemet finns det ett antal förbättringsområden att ta hänsyn till.
Utöver en förbättrad placering av lånecykelstationer tyder enkätstudien på att det krävs en rad andra förbättringar. Många av deltagarna i enkätstudien anser att det skulle vara önskvärt med fler lediga dockningsplatser att lämna in lånecykeln på vilket troligen är resultatet av att det förekommer fullbelagda lånecykelstationer under vissa tider på dygnet. En lösning på detta är helt enkelt att antingen införa fler lediga dockningsplatser per cykel eller att genom en mer frekvent omfördelning av lånecyklar skapa balans i lånecykelsystemet. I Lund liksom i nästan alla andra lånecykelsystem sker omfördelningen genom att med motordrivna fordon frakta runt lånecyklar från fullbelagda stationer till tomma stationer. Beroende på vilken drivmedelsform detta fordon har finns det en risk att omfördelningen genererar avgaser som bidrar till negativa effekter för miljön.
Därutöver angav några av deltagarna i enkätstudien (ca 10 %) att de inte vill använda Lunds lånecykelsystem igen. En relativt stor andel av denna grupp anser att en högre standard på cyklarna är en önskvärd förbättring för Lundahoj. För att behålla fler användare kan det alltså vara fördelaktigt att genomföra en mer frekvent service av lånecyklarna eller rent av förnya lånecyklarna för att på så sätt höja komforten.

• author: Larsson, Martin
• supervisor: Lena Hiselius; Åse Svensson
• organization: Transport and Roads
• course: VTT820 20151
• year: 2015
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Lånecykel, Utformning, Förutsättningar, Lund, Hållbarhet, Användande
• publication/series: CODEN: LUTVDG/(TVTT-5243)/1-92/2015
• report number: Thesis 277
• ISSN: 1653-1922
• language: Swedish
• id: 7765127
• date added to LUP: 2015-09-07 12:58:00
• date last changed: 2016-09-09 10:29:02