Advanced

Förvaltning av Skånes vildsvinsstammar

Nilsson, Emelie LU (2015) MVEK03 20151
Studies in Environmental Science
Abstract
The essay examines the potential need for implementing a new structure of wildlife management to the wild boar. Such structure could be needed due to the fact that wild boar, Sus scrofa, is the ungulate with the fastest growing population of animals in the southern parts of Sweden. The unwieldy situation has created conflicts between hunters and landowners, as these have different interests regarding wild boar populations.

In the late 1900:s there were similar problems with the Swedish elk population. The problems were reduced through the introduction of management areas, where landowners and hunters were motivated to cooperate and thereby resolve their disagreements, which benefited wildlife management.

The essay deals with the... (More)
The essay examines the potential need for implementing a new structure of wildlife management to the wild boar. Such structure could be needed due to the fact that wild boar, Sus scrofa, is the ungulate with the fastest growing population of animals in the southern parts of Sweden. The unwieldy situation has created conflicts between hunters and landowners, as these have different interests regarding wild boar populations.

In the late 1900:s there were similar problems with the Swedish elk population. The problems were reduced through the introduction of management areas, where landowners and hunters were motivated to cooperate and thereby resolve their disagreements, which benefited wildlife management.

The essay deals with the management of wild boar in Skåne and the opportunity to introduce administrative areas for wild boar in a similar manner as with the elk, to achieve a better balance of wild boar populations in the southern parts of Sweden, in order to minimize the negative effects of wild boars on agriculture. The study is limited to exploring the possibility of, and the need for, management areas of wild boars in Skåne.

The results, gained through interviews with landowners and hunter-representatives from elk management groups in Skåne, showed that there is a certain consensus that the current situation is lacking from functioning wild boar management. The interviewees expressed that the current situation can be attributed to landowners and hunting right holders acting based on individual interests and knowledge. This creates a situation without effective wildlife management of wild boars.
The study showed that there may be a need for wild boar management areas in the southern parts of Sweden where the wild boar population is unbalanced. This could contribute to a more controllable and balanced boar tribe. However the design must focus on voluntary participation and incentives for cooperation. (Less)
Abstract (Swedish)
Vildsvin är det klövvilt som idag ökar snabbast i Sverige. Den markanta populationsökningen är delvis hänförbar till den utbreda utfodring av vildsvin som görs av markägare och jägare. Detta leder till att vildsvin kan reproducera sig under hela året istället för till begränsade parningsperioder. Den ökande vildsvinspopulationen har skapat konflikter mellan jägare och markägare eftersom dessa har olika intressen gällande vildsvinsstammar. En fungerande viltförvaltning är viktig för att uppnå en lokalt fungerande miljö. I slutet av 1900-talet fanns en liknande problematik med den svenska älgstammen. Problemen minskade genom införandet av älgförvaltningsområden där markägare och jägare motiverades till att samarbeta vilket gynnade... (More)
Vildsvin är det klövvilt som idag ökar snabbast i Sverige. Den markanta populationsökningen är delvis hänförbar till den utbreda utfodring av vildsvin som görs av markägare och jägare. Detta leder till att vildsvin kan reproducera sig under hela året istället för till begränsade parningsperioder. Den ökande vildsvinspopulationen har skapat konflikter mellan jägare och markägare eftersom dessa har olika intressen gällande vildsvinsstammar. En fungerande viltförvaltning är viktig för att uppnå en lokalt fungerande miljö. I slutet av 1900-talet fanns en liknande problematik med den svenska älgstammen. Problemen minskade genom införandet av älgförvaltningsområden där markägare och jägare motiverades till att samarbeta vilket gynnade viltförvaltningen.

Uppsatsen behandlar förvaltning av vildsvin i Skåne och möjligheter till att införa förvaltningsområden för vildsvin på ett liknande sätt som finns för älg med målet av att få till stånd en bättre balans av vildsvinsstammarna i Skåne, så att de negativa effekterna på jordbruket minimeras. Studien är avgränsad till att undersöka möjligheten till och behovet av vildsvinsförvaltningsområden i Skåne.

En litteraturöversikt har genomförts för att kartlägga aktuell fakta kring ämnet. Empirisk data för studien inhämtades genom intervjuer med markägar- och jägarrepresentanter från älgförvaltningsgrupperna i Skåne. För att göra studien mer nyanserad intervjuades även en myndighetsrepresentant från Länsstyrelsen i Skåne, vars ansvarsområde rör viltfrågor. Intervjuerna förbereddes, genomfördes och hanterades som semistrukturerade intervjuer.

Resultatet visade på att det finns olika syn mellan aktörerna från älgförvaltningsgrupperna på hur vildsvinsförvaltningen ska bedrivas. Det fanns en viss enighet kring att det i dagsläget inte finns någon fungerande vildsvinsförvaltning, samsyn eller samarbete. Intervjuobjekten ansåg att många markägare och jakträttsinnehavare, stora som små, agerar utifrån egna intressen och kunskap. Detta resulterar i att det inte går att få en fungerande viltförvaltning. Det fanns en konsensus kring att införandet av förvaltningsområden för vildsvin hade kunnat skapa en samsyn och ge bättre möjligheter för en gemensam ansträngning för förbättrad viltförvaltning. Det fanns delade meningar angående hur förvaltningsområdena bör utformas och styras. En majoritet av respondenterna ville att förvaltningsområden, om det införs, skulle bygga på frivilligt deltagande med stort internt inflytande.

Av studien kan en generell slutsats dras att det kan finnas ett behov av införandet av vildsvinsförvaltningsområden i Skåne där vildsvinsstammen är obalanserad. Ett införande hade kunnat bidra till en mer kontrollerbar och balanserad vildsvinsstam. Studien visar även på att det finns en konsensus bland aktörerna att utformning måste motivera aktörer till samarbete och samsyn istället för att vara tvingande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nilsson, Emelie LU
supervisor
organization
course
MVEK03 20151
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
hunting, vildsvin, wildlife management, älgförvaltningsområden, wild boar
language
Swedish
id
7856564
date added to LUP
2015-09-08 13:51:26
date last changed
2015-09-08 13:51:26
@misc{7856564,
  abstract     = {The essay examines the potential need for implementing a new structure of wildlife management to the wild boar. Such structure could be needed due to the fact that wild boar, Sus scrofa, is the ungulate with the fastest growing population of animals in the southern parts of Sweden. The unwieldy situation has created conflicts between hunters and landowners, as these have different interests regarding wild boar populations.

In the late 1900:s there were similar problems with the Swedish elk population. The problems were reduced through the introduction of management areas, where landowners and hunters were motivated to cooperate and thereby resolve their disagreements, which benefited wildlife management.

The essay deals with the management of wild boar in Skåne and the opportunity to introduce administrative areas for wild boar in a similar manner as with the elk, to achieve a better balance of wild boar populations in the southern parts of Sweden, in order to minimize the negative effects of wild boars on agriculture. The study is limited to exploring the possibility of, and the need for, management areas of wild boars in Skåne.

The results, gained through interviews with landowners and hunter-representatives from elk management groups in Skåne, showed that there is a certain consensus that the current situation is lacking from functioning wild boar management. The interviewees expressed that the current situation can be attributed to landowners and hunting right holders acting based on individual interests and knowledge. This creates a situation without effective wildlife management of wild boars.
The study showed that there may be a need for wild boar management areas in the southern parts of Sweden where the wild boar population is unbalanced. This could contribute to a more controllable and balanced boar tribe. However the design must focus on voluntary participation and incentives for cooperation.},
  author       = {Nilsson, Emelie},
  keyword      = {hunting,vildsvin,wildlife management,älgförvaltningsområden,wild boar},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Förvaltning av Skånes vildsvinsstammar},
  year         = {2015},
}