Tätskiktsmaterial i sluttäckning av deponier – En litteratur- och fallstudie om tätskiktsmaterial ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv.
(2015) FMI820 20151Environmental and Energy Systems Studies
- Abstract (Swedish)
- Strängare lagstiftning (SFS 2001:512) har medfört att ett stort antal deponier kommer att avslutas och sluttäckas inom de närmaste åren. Till detta behövs stora mängder material, som lever upp till olika krav som täthet och långtidsbeständighet. Då det finns ett överskott av material som exempelvis avloppsslam, aska och andra restprodukter från industrier, skulle dessa kunna vara ett alternativ till de naturliga och syntetiska materialen som ofta används idag. Men både ur ett miljömässigt och ur ett ekonomiskt perspektiv kan materialens lämplighet variera. Syftet med detta examensarbete är därför att analysera vilka för- och nackdelar det finns med de olika typerna av tätskiktsmaterial, ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Detta... (More)
- Strängare lagstiftning (SFS 2001:512) har medfört att ett stort antal deponier kommer att avslutas och sluttäckas inom de närmaste åren. Till detta behövs stora mängder material, som lever upp till olika krav som täthet och långtidsbeständighet. Då det finns ett överskott av material som exempelvis avloppsslam, aska och andra restprodukter från industrier, skulle dessa kunna vara ett alternativ till de naturliga och syntetiska materialen som ofta används idag. Men både ur ett miljömässigt och ur ett ekonomiskt perspektiv kan materialens lämplighet variera. Syftet med detta examensarbete är därför att analysera vilka för- och nackdelar det finns med de olika typerna av tätskiktsmaterial, ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Detta har gjorts genom en litteraturstudie och en fallstudie. I litteraturstudien sammanfattas tidigare studier och erfarenheter av olika material. I fallstudien görs mätningar på lakvattnet från en pilotsluttäckning på en deponi i Lessebo, där fiberslam används i tätskiktsmaterial. Fallstudien inkluderar även en marknadsundersökning av tillgången på material i området.
Resultaten av litteraturstudien visar att de flesta material som har undersökts, går att använda som tätskiktsmaterial. Endast sammanpressad lera kunde få för hög permeabilitet efter en tid. Tätskikt med material som innehåller slam, har högre risk för ammoniakbildning och därmed dålig lukt. Material med slam kräver även hög packningsgrad, för att minimera nedbrytning och sprickbildning. Alla materialen ifrågasätts med avseende på långtidsbeständighet. Kostnaderna för materialen varierar från fall till fall och är därför svåra att generalisera.
Resultaten av fallstudien i Lessebo visar att tätheten på tätskiktet varierar beroende på andelen fiberslam i materialet. Den bästa tätheten uppnåddes med 80 % fiberslam och 20 % flygaska. Dessutom finns det stora skillnader på urlakning av näringsämnen, vilket kan bero på andelen fiberslam och flygaska. Resultatet av marknadsundersökningen visar att tillgången på fiberslam och flygaska i området runt Lessebo är begränsat, men att vid kombination av olika bruk och förbränningsanläggningar skulle det kunna finnas material att tillgå inom en rimlig tid.
Slutsatserna i detta examensarbete är att det finns många potentiella alternativa material som kan användas som tätskiktsmaterial, men de behöver undersökas noggrant innan de används. Ur ett miljöperspektiv är det positivt att det finns möjlighet att använda restprodukter från industrin då material på så sätt kan återanvändas, istället för att naturresurser eller syntetiska material används. Fallstudien visar att det går att använda fiberslam som tätskiktsmaterial, men att kontinuerliga analyser av lakvattnet bör göras. För deponiägare som planerar att sluttäcka, kan det vara fördelaktigt att lägga lite tid på att undersöka vilka material som finns att tillgå i området, då de både kan vara miljömässigt och ekonomiskt gynnsamt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/7859115
- author
- Andersen, Tove LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Materials for low permeability liner in landfill capping- a literature review and case study of low permeability liner materials from an environmental and economic perspective.
- course
- FMI820 20151
- year
- 2015
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- lysimeter, fiberslam, Deponiförordningen, lakvatten, deponi, sluttäckning, Tätskiktsmaterial
- report number
- LUTFD2/TFEM--15/5104--SE + (1-70)
- ISSN
- 1102-3651
- language
- Swedish
- id
- 7859115
- date added to LUP
- 2015-09-16 14:32:22
- date last changed
- 2015-09-16 14:32:22
@misc{7859115,
abstract = {{Strängare lagstiftning (SFS 2001:512) har medfört att ett stort antal deponier kommer att avslutas och sluttäckas inom de närmaste åren. Till detta behövs stora mängder material, som lever upp till olika krav som täthet och långtidsbeständighet. Då det finns ett överskott av material som exempelvis avloppsslam, aska och andra restprodukter från industrier, skulle dessa kunna vara ett alternativ till de naturliga och syntetiska materialen som ofta används idag. Men både ur ett miljömässigt och ur ett ekonomiskt perspektiv kan materialens lämplighet variera. Syftet med detta examensarbete är därför att analysera vilka för- och nackdelar det finns med de olika typerna av tätskiktsmaterial, ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Detta har gjorts genom en litteraturstudie och en fallstudie. I litteraturstudien sammanfattas tidigare studier och erfarenheter av olika material. I fallstudien görs mätningar på lakvattnet från en pilotsluttäckning på en deponi i Lessebo, där fiberslam används i tätskiktsmaterial. Fallstudien inkluderar även en marknadsundersökning av tillgången på material i området.
Resultaten av litteraturstudien visar att de flesta material som har undersökts, går att använda som tätskiktsmaterial. Endast sammanpressad lera kunde få för hög permeabilitet efter en tid. Tätskikt med material som innehåller slam, har högre risk för ammoniakbildning och därmed dålig lukt. Material med slam kräver även hög packningsgrad, för att minimera nedbrytning och sprickbildning. Alla materialen ifrågasätts med avseende på långtidsbeständighet. Kostnaderna för materialen varierar från fall till fall och är därför svåra att generalisera.
Resultaten av fallstudien i Lessebo visar att tätheten på tätskiktet varierar beroende på andelen fiberslam i materialet. Den bästa tätheten uppnåddes med 80 % fiberslam och 20 % flygaska. Dessutom finns det stora skillnader på urlakning av näringsämnen, vilket kan bero på andelen fiberslam och flygaska. Resultatet av marknadsundersökningen visar att tillgången på fiberslam och flygaska i området runt Lessebo är begränsat, men att vid kombination av olika bruk och förbränningsanläggningar skulle det kunna finnas material att tillgå inom en rimlig tid.
Slutsatserna i detta examensarbete är att det finns många potentiella alternativa material som kan användas som tätskiktsmaterial, men de behöver undersökas noggrant innan de används. Ur ett miljöperspektiv är det positivt att det finns möjlighet att använda restprodukter från industrin då material på så sätt kan återanvändas, istället för att naturresurser eller syntetiska material används. Fallstudien visar att det går att använda fiberslam som tätskiktsmaterial, men att kontinuerliga analyser av lakvattnet bör göras. För deponiägare som planerar att sluttäcka, kan det vara fördelaktigt att lägga lite tid på att undersöka vilka material som finns att tillgå i området, då de både kan vara miljömässigt och ekonomiskt gynnsamt.}},
author = {{Andersen, Tove}},
issn = {{1102-3651}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Tätskiktsmaterial i sluttäckning av deponier – En litteratur- och fallstudie om tätskiktsmaterial ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv.}},
year = {{2015}},
}