Källsortering i historisk miljö

Abstract

The resources of our earth are limited and need to be managed sustainably. Managing waste is thus a global issue which makes recycling of waste an important part of sustainable resource management. Sweden has come a long way in source separation of waste compared to many other European countries, with recycling techniques and equipment for source separation, in use. However, most studies look at household recycling and very little is known about waste generated in organisations and industries. Since such waste constitutes a large part of municipal waste, understanding its composition is crucial for future recycling and ultimately imperative for resource management of society. This study examines waste separation at the AF-castle in Lund. The author analysed types of waste fractions, volume of separated fractions, possible alternatives for organising the separation of waste streams and factors affecting the implementation of solutions.

The result showed that the perception of storage capability did not match the factual possibilities. Several centrally located kitchens were identified and had enough space for indoor source separation. Furthermore, some fractions separated were in such bad condition that they did not meet the requirements of present standard and would therefore not have been recyclable. In addition, placement of recycling bins affected the frequency of source separation. Both findings indicates that barriers to source separation, such as keeping the fractions clean enough for recycling, must be identified and eliminated after recycling solutions are installed. More importantly, this study shows that research in design and placement of recycling solutions in organisations hardly exists. Therefore, future studies examining the design of source separation solutions linked to recycling behaviour will be beneficial. Instead of adapting an organisation and its operations to a design, the design can be adapted to cater to the needs of the organisation.

Finally, the study indicates that if organisations and companies assess their requirements and barriers to source separation, source separation can be implemented in a practical, economical, aesthetic and most importantly environmentally beneficial way.

Popular Abstract (Swedish)

Emelie Fridell



Källsortering i historisk miljö

För företag och organisationer kan lokalers utformning och platsbrist gör dem mindre lämpade att ställa källsorteringsmöbler i. Detta kan innebära att en del historiska byggnader på grund av sin utformning har svårare att installera källsorteringsmöbler. Vid undersökning av AF-borgen i Lund gjordes en volymbestämning av avfallsmängderna i två lokaler samt intervjuer med ansvariga i borgen, kommunen och på två möbelföretag. Studien kom fram till att om företag och organisationer tar reda på sina volymbehov för källsorterade material, identifierar specifika önskemål om hur möbler ska utformas samt systematiskt kartlägger och planerar för att ta bort de hinder som uppstår vid källsorteringen, finns goda möjligheter till en fungerande källsortering också i en historisk miljö.

Vid litteraturgenomgången av tidigare studier blev avsaknaden av kunskap om källsortering i verksamheter (företag och organisationer) tydlig. Hushållsavfall hade undersökts i många studier, medan avfall som genererats i verksamheter knappt utvärderats alls. För att ett samhälle ska kunna ta hand om allt avfall på ett så bra sätt som möjligt måste vi känna till sammansättningen av avfallet. Den här rapporten undersökte möjligheterna för källsortering i studenternas tillhåll i AF-borgen i Lund där källsorteringsmöbler efterfrågats under flera års tid. På grund av platsbrist och att borgen är byggd ovanpå en medeltida kyrkogård, vilket inskränker möjligheterna till nybyggnation, har ingen fullskalig lösning ännu kunnat genomföras. Rapportens syfte var att ta reda på om lösningar fanns trots borgens historiska miljö och vad som skulle krävas för att AF-borgen skulle kunna genomföra dessa förändringar.

Genom ett experiment på plats kunde volymbehovet av olika fraktioner (indelning av avfall efter materialtyp exempelvis kartong) fastställas. Sju stycken fyrkantiga soptunnor märkta med fraktionerna: kontorspapper/tidningar, kartong, plast, metall, glas, matavfall och övrigt sattes ut i två olika lokaler. Avfallsmängderna mättes varje vardag under en veckas tid. Därutöver gjordes också intervjuer för att ta reda på möjliga lösningar och specifika önskemål för utformning av möbler. Intervjuerna gjordes med verksamhetsansvariga i borgen, marknadsansvarig på Renhållningsverket, möbeltillverkare och en arkitekt på Kulturen i Lund.
Vad är lösningen?
Vid val av möbler finns flera möjligheter för utformning. Om exempelvis ytan som möbeln ska stå på är liten kan en avlång hög möbel vara att föredra. Om enbart liten yta finns inomhus kan källsortering göras under varje skrivbord i en liten insamlare som ersätter papperskorgarna. Personalen tar antingen själva ut och sorterar innehållet i container eller kärl eller också läggs pengar på gemensam tömning i en fraktionsvagn som körs ut av någon i personalen. Otaliga lösningar finns och det är i slutändan fantasin och ekonomin som sätter gränserna.

Det viktigaste fynden var att källsorteringsmöbler behövde placeras centralt med hushållspapper invid möbeln för att öka mängden sorterat material och underlätta rengöring av det sorterade materialet. I AF-borgen var flera kök centralt placerade och där fanns också flera möjligheter för rengöring med både vatten och hushållspapper. Det skulle därför vara lämpligt att placera möbler på dessa platser. Där ingen rengöringsmöjlighet finns eller där misstanke finns om att det sorterade materialet inte kommer att kunna rengöras, kan mindre insamlare och avdelningsbara soptunnor vara ett alternativ för rena fraktioner. Viktigt att tänka på är att insamling för övrigt avfall (restavfallet) placeras nära intill källsorteringstunnan men har en annorlunda design så att skillnaden blir tydlig.

När det gäller upphämtning av avfall av kommunen måste detta kunna ske på lämplig plats. Att välja mellan finns bland annat container och kärl som ställs på en hårdgjordyta eller i ett miljörum/miljöhus. För rådgivning vid utformning av förvaringsplats kan med fördel kommunen kontaktas. För företag och organisationer med platsbrist rekommenderas flerfackscontainern som genom sin utformning lyfter avfallsmängder på höjden.

Om företag och verksamheter utreder sina behov vad det gäller volym av olika fraktioner och personalens önskemål om specifik utformning av möblerna som köps in, kan möblerna anpassas till verksamhetens behov istället för tvärtom. På detta sätt minskar risken för inköp av feldimensionerade möbler som kostar mer än nödvändigt eller som orsakar minskad mängd källsorterat material på grund av att möblerna är opraktiska att använda. Förutom rätt volym och utformning behöver verksamheten kartlägga de hinder som uppkommer vid källsorteringen och ta fram en plan för hur dessa hinder ska tas bort. Förslagsvis skulle kommuner kunna tillhandahålla en hel del av denna information för att underlätta verksamheters implementering av källsorteringslösningar, vilket skulle kunna leda till att källsortering blev en mer prioriterad aktivitet i hela samhället. Denna undersökning visar att det finns alla möjligheter för en fungerande källsortering även i en historisk miljö.


Handledare: Beatrice Kogg
Examensarbete 15 hp i Miljövetenskap 2015
CEC – Centrum för miljö- och klimatforskning , Lunds universitet
AF-borgen, Lund
Miljöbron, Skåne

• author: Fridell, Emelie
• supervisor: Beatrice Kogg
• organization: Studies in Environmental Science
• course: MVEK02 20151
• year: 2015
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: waste management, recycling, Source separation
• language: Swedish
• id: 7869185
• date added to LUP: 2015-09-21 14:02:58
• date last changed: 2015-09-21 14:02:58