Skiljenämnds behörighet över utomobligatoriska tvistefrågor
(2015) LAGF03 20152Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Skiljeavtalet är ett dispositivt rättegångshinder och ett tillåtet avstående från rätten till domstolsprövning. Bedömningen av vilka tvister som omfattas av ett giltigt skiljeavtal är därför av väsentlig betydelse. Problemet illustreras särskilt tydligt när utomobligatoriska tvister bedöms vara omfattade av skiljenämnds behörighet, eftersom dessa uppstår utanför avtalsförhållandet. I ett nyligen färdigställt betänkande, anser utredaren att problemet framöver fortsatt bör lösas i rättstillämpningen. Praxis är dock inte entydig, att döma av diskussionen i doktrin. Det är därför motiverat med en genomlysning av problemet och den fråga som valts för uppsatsen: I vilken utsträckning kan ett framåtsyftande skiljeavtal omfatta utomobligatoriska... (More)
- Skiljeavtalet är ett dispositivt rättegångshinder och ett tillåtet avstående från rätten till domstolsprövning. Bedömningen av vilka tvister som omfattas av ett giltigt skiljeavtal är därför av väsentlig betydelse. Problemet illustreras särskilt tydligt när utomobligatoriska tvister bedöms vara omfattade av skiljenämnds behörighet, eftersom dessa uppstår utanför avtalsförhållandet. I ett nyligen färdigställt betänkande, anser utredaren att problemet framöver fortsatt bör lösas i rättstillämpningen. Praxis är dock inte entydig, att döma av diskussionen i doktrin. Det är därför motiverat med en genomlysning av problemet och den fråga som valts för uppsatsen: I vilken utsträckning kan ett framåtsyftande skiljeavtal omfatta utomobligatoriska tvister?
Resultaten och slutsatserna av undersökningen är följande. När en tvist består av flera frågor och behörigheten över dessa är delad mellan domstol och skiljenämnd, ska en uppdelning ske trots ett samband mellan tvistefrågorna. Skiljeavtalets omfattning har däremot kommit att vidgas i ett flertal fall och därmed inneslutit utomobligatoriska tvistefrågor. Ofta sker detta när en utomobligatorisk fråga prövas som ett led i bedömningen av en inomobligatorisk tvist. Av ett rättsfall från 2010 klargörs en definitiv gräns för en sådan utvidgning, när frågan rör ett nytt självständigt rättsförhållande kan detta inte annat än i undantagsfall omfattas. Detta följer av att lagen kräver att ett skiljeavtal endast kan avse en tvist om ett i avtalet angivet rättsförhållande, ett nytt självständigt rättsförhållande är ett annat än det i skiljeavtalet angivna. Det saknas emellertid ledning för vilka omständigheter som måste föreligga för ett sådant undantagsfall ska vara för handen. Slutligen finns en möjlighet för en fråga som varken är inomobligatorisk eller renodlat utomobligatorisk att prövas i skiljenämnd: Tillämpning av lagregler utanför ett kontraktsförhållande, som i sig själv inte kan anses utgöra ett nytt självständigt rättsförhållande. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8510107
- author
- Ekdahl Norling, Emil LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20152
- year
- 2015
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Processrätt, Skiljemannarätt, Skiljeavtal
- language
- Swedish
- id
- 8510107
- date added to LUP
- 2016-02-23 15:21:12
- date last changed
- 2016-02-23 15:21:12
@misc{8510107,
abstract = {{Skiljeavtalet är ett dispositivt rättegångshinder och ett tillåtet avstående från rätten till domstolsprövning. Bedömningen av vilka tvister som omfattas av ett giltigt skiljeavtal är därför av väsentlig betydelse. Problemet illustreras särskilt tydligt när utomobligatoriska tvister bedöms vara omfattade av skiljenämnds behörighet, eftersom dessa uppstår utanför avtalsförhållandet. I ett nyligen färdigställt betänkande, anser utredaren att problemet framöver fortsatt bör lösas i rättstillämpningen. Praxis är dock inte entydig, att döma av diskussionen i doktrin. Det är därför motiverat med en genomlysning av problemet och den fråga som valts för uppsatsen: I vilken utsträckning kan ett framåtsyftande skiljeavtal omfatta utomobligatoriska tvister?
Resultaten och slutsatserna av undersökningen är följande. När en tvist består av flera frågor och behörigheten över dessa är delad mellan domstol och skiljenämnd, ska en uppdelning ske trots ett samband mellan tvistefrågorna. Skiljeavtalets omfattning har däremot kommit att vidgas i ett flertal fall och därmed inneslutit utomobligatoriska tvistefrågor. Ofta sker detta när en utomobligatorisk fråga prövas som ett led i bedömningen av en inomobligatorisk tvist. Av ett rättsfall från 2010 klargörs en definitiv gräns för en sådan utvidgning, när frågan rör ett nytt självständigt rättsförhållande kan detta inte annat än i undantagsfall omfattas. Detta följer av att lagen kräver att ett skiljeavtal endast kan avse en tvist om ett i avtalet angivet rättsförhållande, ett nytt självständigt rättsförhållande är ett annat än det i skiljeavtalet angivna. Det saknas emellertid ledning för vilka omständigheter som måste föreligga för ett sådant undantagsfall ska vara för handen. Slutligen finns en möjlighet för en fråga som varken är inomobligatorisk eller renodlat utomobligatorisk att prövas i skiljenämnd: Tillämpning av lagregler utanför ett kontraktsförhållande, som i sig själv inte kan anses utgöra ett nytt självständigt rättsförhållande.}},
author = {{Ekdahl Norling, Emil}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Skiljenämnds behörighet över utomobligatoriska tvistefrågor}},
year = {{2015}},
}