Brottsoffret - superstar eller statist? - En uppsats om brottsoffrets rätt att besluta i åtalsfrågan
(2015) LAGF03 20152Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- I denna uppsats utreds frågan om målsäganden borde ges mer bestämmanderätt i åtalsfrågan och möjlighet att bestämma form för konfliktlösningen - traditionell rättegång eller medling. Uppsatsen diskuterar också om målsäganden bör ges mer inflytande över huruvida rättegång ska inledas eller inte, genom att fler brott omvandlas till målsägande- respektive angivelsebrott.
Uppsatsen slår fast att en beslutanderätt för målsäganden i åtalsfrågan riskerar att resultera i att brott som innebär grova kränkningar och brott där målsäganden befinner sig i en beroendesituation till gärningsmannen, alternativt riskerar att bli hotad av densamme, åtalas i mindre utsträckning. Detta leder till en oönskad snedvridning i brottsbekämpningen och en utsatt... (More) - I denna uppsats utreds frågan om målsäganden borde ges mer bestämmanderätt i åtalsfrågan och möjlighet att bestämma form för konfliktlösningen - traditionell rättegång eller medling. Uppsatsen diskuterar också om målsäganden bör ges mer inflytande över huruvida rättegång ska inledas eller inte, genom att fler brott omvandlas till målsägande- respektive angivelsebrott.
Uppsatsen slår fast att en beslutanderätt för målsäganden i åtalsfrågan riskerar att resultera i att brott som innebär grova kränkningar och brott där målsäganden befinner sig i en beroendesituation till gärningsmannen, alternativt riskerar att bli hotad av densamme, åtalas i mindre utsträckning. Detta leder till en oönskad snedvridning i brottsbekämpningen och en utsatt position för målsäganden. Vidare riskerar ändringen att stå i strid med likhetsprincipen, och kan medföra att antalet obefogade åtal ökar. Detta vägs inte upp av de positiva konsekvenserna av ökad självbestämmanderätt.
Antalet målsägandebrott bör inte heller utökas, då målsäganden bland annat inte besitter tillräcklig förmåga eller initiativkraft för att ha det primära ansvaret för att åtal förs i större utsträckning än vad som nu är fallet. Däremot bör vi överväga att utöka antalet angivelsebrott, då denna utformning ger målsäganden utökad självbestämmanderätt, samtidigt som åklagarens åtalsprövning och subsidiära åtalsrätt garanterar att åtal förs i de fall det är befogat.
Möjligheten att välja medling framför traditionell rättegång uppvisar stora fördelar ur ett konfliktlösningsperspektiv, då parterna får möjlighet att själva styra över innehållet i processen och komma fram till en lösning som passar den unika situationen. Här ges också möjlighet till försoning och kompensation. Även medlingen brottas dock med problem ur likabehandlingsperspektiv, och riskerar också att medföra att målsäganden utsätts för press av gärningsmannen. Skillnaderna ur likabehandlingsperspektiv är dock inte fullt så drastiska som vid åtalsfrågan eftersom en process trots allt genomförs. Medlingens positiva egenskaper innebär därmed att möjligheten att införa denna som ett alternativ till traditionell rättegång bör beaktas.
Vad gäller åtalsfrågan slår uppsatsen fast att en målsägandens beslutanderätt på detta område riskerar att resultera i att brott som innebär grova identitetskränkningar, och brott där målsäganden är i en beroendesituation till alternativt riskeras att bli hotad av gärningsmannen, kommer leda till åtal i mindre utsträckning. Detta leder till en oönskad snedvridning i brottsbekämpningen och en utsatt position för målsäganden. Vidare riskerar ändringen stå i strid med likhetsprincipen, och kan medföra att antalet obefogade åtal ökar. Detta vägs inte upp av de positiva konsekvenserna av ökad självbestämmanderätt.
Antalet målsägandebrott bör inte heller utökas, då målsäganden bland annat inte besitter tillräcklig förmåga eller initiativkraft för att ha det primära ansvaret för att åtal förs i större utsträckning än vad som nu är fallet. Däremot bör vi överväga att utöka antalet angivelsebrott, då denna utformning ger målsäganden utökad självbestämmanderätt, samtidigt som åklagarens åtalsprövning och subsidiära åtalsrätt garanterar att åtal förs i de fall det är befogat.
Möjligheten att välja medling framför traditionell rättegång uppvisar stora fördelar ur ett konfliktlösningsperspektiv, då parterna får möjlighet att själva styra över innehållet i processen och komma fram till en lösning som passar den unika situationen. Här ges också möjlighet till försoning och kompensation. Medlingen brottas också med problem ur likabehandlingsperspektiv, och riskerar också att medföra att målsäganden utsätts för press av gärningsmannen. Skillnaderna ur likabehandlingsperspektiv är dock inte fullt så drastiska som vid åtalsfrågan eftersom en process trots allt tar plats. (Less) - Popular Abstract
- The aim of this thesis is to investigate whether the plaintiff oughts to have a stronger influence on the question of intitation of legal proceedings in a crime case. The thesis also analyses whether the plaintiff should have the possibility to choose in which form the conflict should be solved – through a traditional trial or mediation. Further it discusses if more crimes should be turned into a so called ”målsägandebrott”, i.e crimes that can only be prosecuted by the plaintiff and ”angivelsebrott”, i.e crimes that need to be reported by the plaintiff in order to enable prosecution, thus rendering the plaintiff more power over the decision on the initiation of a process.
The thesis shows that the plaintiffs ability to decide on the... (More) - The aim of this thesis is to investigate whether the plaintiff oughts to have a stronger influence on the question of intitation of legal proceedings in a crime case. The thesis also analyses whether the plaintiff should have the possibility to choose in which form the conflict should be solved – through a traditional trial or mediation. Further it discusses if more crimes should be turned into a so called ”målsägandebrott”, i.e crimes that can only be prosecuted by the plaintiff and ”angivelsebrott”, i.e crimes that need to be reported by the plaintiff in order to enable prosecution, thus rendering the plaintiff more power over the decision on the initiation of a process.
The thesis shows that the plaintiffs ability to decide on the question of legal proceedings carries the risk of diminishing the prosecution of crimes where the plaintiff is dependent on the perpetrator or where the crimes are such that the trial itself would be mentally demanding. There is also an enhanced risk that the plaintiff is threatened to silence in order for the perpetrator to evade prosecution. Furthermore, the suggested amendment might violate the principle of equality. It might also lead to that unjustified claims are brought to court, or that the possibility of a trial is used as blackmailing. The positive effects, such as enhanced rights for the plaintiff to decide for himself, do not outweigh the negative.
The number of ”målsägandebrott” should not be raised, since the plaintiff neither has the the skills nor enough mental strenght or will to initiatie trials to the extent that is needed. However, a rise of the number of ”angivelsebrott” should be considered, since this gives the plaintiff enhanced rights to decide for himself, whereas the prosecutor still makes the final call, which stops unfounded claims.
The possibility to choose mediation over a classic trial effects conflict resolution positively, since the parties can decide on the content of the mediation themselves. In this type of process, the parties can also reconciliate and decide on a suitable compensation for the crime. However, also the mediation carries the risk of conflicting the principle of equality, and can lead to that the plaintiff is put under pressure by a prosecutor who is keen on evading punishment. None the less, the positive effects of mediation are such that the possibility to introduce this as an alternative to the classic trial should be considered. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8511881
- author
- Andersson, Rebecka LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20152
- year
- 2015
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- processrätt, brottsofferperspektiv, Restorative Justice, straffrätt, brottmålsprocess, åtal, brottsoffer, medling
- language
- Swedish
- id
- 8511881
- date added to LUP
- 2016-02-08 10:50:22
- date last changed
- 2016-02-08 10:50:22
@misc{8511881,
abstract = {{I denna uppsats utreds frågan om målsäganden borde ges mer bestämmanderätt i åtalsfrågan och möjlighet att bestämma form för konfliktlösningen - traditionell rättegång eller medling. Uppsatsen diskuterar också om målsäganden bör ges mer inflytande över huruvida rättegång ska inledas eller inte, genom att fler brott omvandlas till målsägande- respektive angivelsebrott.
Uppsatsen slår fast att en beslutanderätt för målsäganden i åtalsfrågan riskerar att resultera i att brott som innebär grova kränkningar och brott där målsäganden befinner sig i en beroendesituation till gärningsmannen, alternativt riskerar att bli hotad av densamme, åtalas i mindre utsträckning. Detta leder till en oönskad snedvridning i brottsbekämpningen och en utsatt position för målsäganden. Vidare riskerar ändringen att stå i strid med likhetsprincipen, och kan medföra att antalet obefogade åtal ökar. Detta vägs inte upp av de positiva konsekvenserna av ökad självbestämmanderätt.
Antalet målsägandebrott bör inte heller utökas, då målsäganden bland annat inte besitter tillräcklig förmåga eller initiativkraft för att ha det primära ansvaret för att åtal förs i större utsträckning än vad som nu är fallet. Däremot bör vi överväga att utöka antalet angivelsebrott, då denna utformning ger målsäganden utökad självbestämmanderätt, samtidigt som åklagarens åtalsprövning och subsidiära åtalsrätt garanterar att åtal förs i de fall det är befogat.
Möjligheten att välja medling framför traditionell rättegång uppvisar stora fördelar ur ett konfliktlösningsperspektiv, då parterna får möjlighet att själva styra över innehållet i processen och komma fram till en lösning som passar den unika situationen. Här ges också möjlighet till försoning och kompensation. Även medlingen brottas dock med problem ur likabehandlingsperspektiv, och riskerar också att medföra att målsäganden utsätts för press av gärningsmannen. Skillnaderna ur likabehandlingsperspektiv är dock inte fullt så drastiska som vid åtalsfrågan eftersom en process trots allt genomförs. Medlingens positiva egenskaper innebär därmed att möjligheten att införa denna som ett alternativ till traditionell rättegång bör beaktas.
Vad gäller åtalsfrågan slår uppsatsen fast att en målsägandens beslutanderätt på detta område riskerar att resultera i att brott som innebär grova identitetskränkningar, och brott där målsäganden är i en beroendesituation till alternativt riskeras att bli hotad av gärningsmannen, kommer leda till åtal i mindre utsträckning. Detta leder till en oönskad snedvridning i brottsbekämpningen och en utsatt position för målsäganden. Vidare riskerar ändringen stå i strid med likhetsprincipen, och kan medföra att antalet obefogade åtal ökar. Detta vägs inte upp av de positiva konsekvenserna av ökad självbestämmanderätt.
Antalet målsägandebrott bör inte heller utökas, då målsäganden bland annat inte besitter tillräcklig förmåga eller initiativkraft för att ha det primära ansvaret för att åtal förs i större utsträckning än vad som nu är fallet. Däremot bör vi överväga att utöka antalet angivelsebrott, då denna utformning ger målsäganden utökad självbestämmanderätt, samtidigt som åklagarens åtalsprövning och subsidiära åtalsrätt garanterar att åtal förs i de fall det är befogat.
Möjligheten att välja medling framför traditionell rättegång uppvisar stora fördelar ur ett konfliktlösningsperspektiv, då parterna får möjlighet att själva styra över innehållet i processen och komma fram till en lösning som passar den unika situationen. Här ges också möjlighet till försoning och kompensation. Medlingen brottas också med problem ur likabehandlingsperspektiv, och riskerar också att medföra att målsäganden utsätts för press av gärningsmannen. Skillnaderna ur likabehandlingsperspektiv är dock inte fullt så drastiska som vid åtalsfrågan eftersom en process trots allt tar plats.}},
author = {{Andersson, Rebecka}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Brottsoffret - superstar eller statist? - En uppsats om brottsoffrets rätt att besluta i åtalsfrågan}},
year = {{2015}},
}