Saken i skatteprocessen

Abstract (Swedish)

I uppsatsen undersöker och analyserar jag sakens avgränsning i inkomstskattemål med användning av rättspraxis, doktrin och förarbeten. Begreppet ”saken” definieras inte särskilt i lagstiftningen. Det överklagade beslutet samt klagandens yrkanden och de omständigheter som åberopas till stöd för yrkandet anger emellertid, enligt förarbetena, processens ram.

Min slutsats är att avgränsningskriterierna händelseförloppet tillsammans med inkomst- eller utgiftsposter används av Högsta förvaltningsdomstolen för att bestämma saken i inkomstskattemål. Nya rättsliga grunder medför däremot inte att saken anses vara en annan. Högsta förvaltningsdomstolens rättspraxis avser huvudsakligen bestämmelsen om ändring av talan i 67 kapitlet 31 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Samma kriterier används sannolikt i mål avseende den negativa rättskraftens omfattning. Det är i viss mån oklart i vad mån det är tillåtet att justera händelseförloppet utan att saken anses bli en annan. Smärre justeringar av händelseförloppet förefaller inte medföra att saken blir en annan. Det faktum att alla omständigheter med avseende på en viss rättsföljd prekluderas ger, enligt doktrinen, uttryck för att rättsföljden är det avgörande kriteriet vid bestämmandet av saken medan händelseförloppet använts för att individualisera rättsföljden. Rättsläget är dock oklart.

Uppsatsen syftar också till att utvärdera huruvida gällande rätt kan anses tillfredsställande med hänsyn till olika intressen så som rättssäkerhet och effektivitet. Enligt min uppfattning finns det ingen anledning att använda en annan metod för att avgränsa saken i inkomstskattemål. Det är dock till nackdel för den enskildes rättssäkerhet att det är oklart i vilken mån det är tillåtet att justera händelseförloppet utan att saken anses bli en annan. Det är rimligt att inte smärre justeringar av händelseförloppet innebär att saken blir en annan. Däremot bör, med hänsyn till de enskildas rättssäkerhet och instansordningsprincipen, möjligheten att justera händelseförloppet i viss mån vara begränsad. Min slutsats är också att det är rimligt att rättslig argumentering inte inverkar på sakens avgränsning, eftersom det främjar ett effektivt skatteförfarande och minskar risken för materiellt felaktiga domar. Det innebär emellertid också att domstolen kan basera sina domar på rättsregler som parterna inte hänfört sig till, vilket kan vara till men för förutsebarheten. Domaren bör därför korrespondera med parterna innan beslut fattas. Slutligen kan nämnas att omfattningen av den negativa rättskraften är lämplig enligt min uppfattning.

Abstract

This essay is based on an analysis of case-law, legal literature and legislative history and its purpose is to examine the subject matter in income tax cases. The term ”subject matter” in income tax cases isn’t defined by law. However, legislative history states that the contested decision together with the appellant’s claims and the circumstances invoked by the appellant delimit the subject matter in income tax cases.

The study concludes that the course of event together with income or cost determines, due to the Supreme Administrative Court, the subject matter in income tax cases. Moreover, legal arguments have no impact on the determination of the subject matter in income tax cases. The case-law of the Supreme Administrative Court mainly concerns article 31 of chapter 67 of the Tax Procedures Act. However, the same criteria are in all probability also used in order to determine the extension of the legal force in tax cases. It’s somewhat unclear to what extent it’s possible to make adjustments of the course of event, although adjustments of less importance doesn’t seem to result in an alteration of the subject matter. The fact that all circumstances regarding a certain legal consequence are subject to preclusion may indicate that the legal consequence or result is the determinant criterion or factor when the courts determine the subject matter in income tax cases, whereas the course of event is used to identify the legal consequence. However, the current legal position is unclear.

This essay also examines whether the current legal position in Swedish law strikes an appropriate balance between different interests such as legal certainty and efficiency. De lege ferenda my opinion is that there is little to gain in using another method to determine the subject matter in income tax cases. The unclear legal position regarding to what extent it’s possible to adjust the course of event has, however, a negative impact on taxpayers’ legal certainty. Furthermore, it’s reasonable that adjustments of less importance don't result in an alteration of the subject matter. However, in order to maintain both legal certainty and the principle of the court hierarchy the possibility to adjust the course of event should, to a certain extent, be restricted. The study also concludes that it’s reasonable that legal arguments have no impact on the subject matter, since it contributes to make the process efficient and reduce the risk of materially inaccurate judgements. This may, however, allow the court to base its decisions on legal rules that haven't been the subject of argument by the parties, which ultimately might create legal uncertainty. The parties should therefore be given the opportunity to speak their own opinions on how the law should be interpreted and applied. Lastly, the extension of the legal force in income tax cases is, in my opinion, appropriate.

• author: Carlström Ernst, Alexander
• supervisor: Christina Moëll
• organization: Department of Law
• alternative title: The Subject Matter in Tax Procedure
• course: LAGM01 20152
• year: 2015
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: skatterätt, processrätt, saken, processföremål
• language: Swedish
• id: 8511927
• date added to LUP: 2016-01-29 14:51:43
• date last changed: 2016-01-29 14:51:43